Ultraljudsmätare håller koll på din vattenförbrukning

2019-04-23 06:00  

Den som får information i realtid om sin vattenanvändning kommer att börja snåla. Det är tanken bakom startupbolaget Labtrino, som har utvecklat en flödesmätare som installeras utan rörmokare.

Redan under civilingenjörsutbildningen förenades Thibault Helle och Ramtin Massoumzadeh i problemet hur mätning av vattenförbrukning i bostäder skulle kunna digitaliseras. Nu har de kommit en bit på vägen mot en lösning.

Sedan i höstas har 16 av deras vattenflödesmätare suttit i KTH:s Live-In Lab i Stockholm och i HSB:s Living Lab i Göteborg. Det har varit en del strul med kommunikationen mellan mätarna och den dosa som samlar informationen och skickar den vidare till Labtrinos molnbaserade databas. Men dessa problem är nu lösta.

Via inloggning i en app kan hyresgästerna se sin egen vattenanvändning. Thibault Helle visar i sin telefon blåa och röda cirklar som återger förbrukning av kall- och varmvatten, energiåtgång för varmvattnet, samt vattenkostnad.

Själva mätaren bygger på ultraljudsteknik. Två givare skickar pulser från utsidan av röret. Pulserna studsar mot den motsatta rörväggen och analyseras av givarna när de kommer tillbaka.

Bostadsbolag planerar att testa tekniken

Det svåra har varit att få pulsen att gå igenom den närmaste rörväggen. Givaren måste ligga helt an mot röret utan någon luft emellan. Vid ultraljudsmätning av gravida används en särskild gel, men den är opraktisk i stationära lösningar eftersom den skulle torka.

I stället har Labtrino utvecklat ett eget patentsökt material som har fästs på mätaren. Det ser ut ungefär som ett gulaktigt gummi, men vad det består av avslöjar inte företaget.

Fördelen med mätaren är att den fästs utvändigt på vattenledningen med hjälp av buntband av metall. Då behövs ingen rörmokare som skruvar loss rören, vilket gör att installationskostnaden kan hållas nere.

Läs mer: Regeringen: Inga krav på energimätare i lägenheter

Längre fram, när Labtrino har samlat mer mätvärden, ska de lägga till en funktion i programvaran som jämför hyresgästernas vattenförbrukning med varandra. Tanken är att ett tävlingsmoment ska trigga hyresgäster inom en och samma fastighet, med liknande förutsättningar, att bli mer sparsamma med vattnet.

Flera bostadsbolag är intresserade av att testa tekniken. Skandiafastigheter planerar att installera ett 40-tal mätare i ett hus i Sundbyberg.

Genom att mäta hur mycket vatten varje hushåll använder kan fastighetsägaren även debitera hyresgästerna för deras exakta konsumtion. I dag fördelas vattenkostnaden vanligtvis lika mellan lägenheterna i ett flerbostadshus.

Enkelt att snabbt upptäcka läckage

Sådan mätning och debitering på lägenhetsnivå brukar kallas IMD, individuell mätning och debitering, och kan göras för både värme och vatten. För värme har frågan varit kontroversiell och bland annat mötts av protester från allmännyttans branschorganisation Sabo. Kritiken handlade främst om att fastighetsägarens drivkraft för att genomföra energibesparande renoveringar skulle minska om hyresgästerna stod för hela värmenotan.

Men för vattenkonsumtion är frågan inte alls lika kontroversiell. Sverige väntas snart införa ett lagkrav på IMD för varmvatten i nyproducerade bostäder.

Labtrino bedömer att mätning och debitering av vattenanvändning kan leda till en 30-procentig minskning av vattenkonsumtionen, vilket ger en 12-procentig minskning av den totala energiåtgången.

Företagets teknik ska också göra det enkelt att snabbt upptäcka läckage. Systemet ska notera onormala flödesmönster i ledningarna och skicka larm till både hyresgäst och fastighetsägare.

– Vi har hört från hyresgästföreningar att hyresgästerna sällan anmäler om de har rinnande toaletter eller droppande kranar. Om kostnaden hamnar på hyresgästerna får de ett större incitament att kontakta förvaltaren och åtgärda problemet, säger Ramtin Massoumzadeh.

Ville göra vattenmätning digital

Under året hoppas företaget kunna installera ytterligare ett hundratal mätare för att försäkra sig om att de fungerar som de ska. Parallellt ska tillverkning dras igång hos en partner i Estland. Förhoppningen är att 2 000 mätare ska produceras i slutet av året.

En del utvecklingsarbete återstår fortfarande. Dels ska mätarna anpassas så att de blir enkla att producera med formgjutning, dels ska företaget använda maskininlärning för att systemet ska lära sig att skilja på flödesmönster vid olika tappställen. Då kan det till exempel visa om det är duschen eller diskmaskinen som drar mest vatten, pengar eller energi, och ge förslag till hushållet hur besparingar bäst kan göras.

– På så sätt kan man både spara pengar och skona miljön, säger Thibault Helle.

Läs mer: Regeringen backar om individuell värmemätning

Ramtin Massoumzadeh och Thibault Helle träffades under civilingenjörsutbildningen. De bestämde sig tidigt på att satsa på ett eget företag och intresserade sig för hur hemmet kan digitaliseras. Snabbt kom de fram till att all vattenmätning är analog. Det ledde till en prototyp för en duschdisplay som visar flöde och temperatur.

– Men det var bara jag och Thibault som gillade produkten, ingen annan. Den blev lite för dyr, säger Ramtin Massoumzadeh och skrattar.

I stället började de intressera sig för att mäta allt tappvatten i en fastighet, inte bara i duschen, och Thibault Helle skrev sitt exjobb på hur ultraljud skulle kunna användas för att mäta vattenflöde.

Resten är förhoppningsvis början på en ny historia.

Så fungerar Labtrinos mätare

Mätaren skickar ultraljudspulser via två givare på utsidan av vattenröret. Pulsen studsar mot den motstående rörväggen och skickas till den andra givaren.

Den ena givaren skickar en puls i vattnets flödesriktning och den andra skickar mot flödesriktningen. Tidsskillnaden mellan pulserna klockas och används för att räkna ut vattenflödet.

Givarna sitter bredvid varandra och är riktade så att pulsen färdas i en V-formad sträcka.

När temperaturen i vattnet ändras förändras även dess densitet. Därmed påverkas även pulsernas hastighet genom vattnet. På så sätt kan systemet avgöra vattnets temperatur.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt