De flyttar in i det övervakade experimenthuset

2016-06-02 06:00  

Den här veckan flyttar studenterna in i det nya experimenthuset HSB Living Lab i Göteborg. ”Jag får väl bli lite labbråtta”, säger hyresgästen Matilda Jerkeman.

När Ny Teknik besöker HSB Living Lab är det ett par veckor kvar till inflyttningen. Det är stökigt när sensorer monteras och tvättmaskiner skruvas på plats.

Här ska HSB, forskare och företag ta reda på hur framtidens boende kan se ut. De kommer att skärskåda hur hyresgästerna använder huset och de nya tekniska lösningarna.

Matilda Jerkeman är en av studenterna som ska flytta in. Hon kommer från Lund och flyttade till Göteborg för att plugga till läkare. På ett år har 21-åringen redan hunnit flytta tre gånger.

Hon vet inte vilket rum i Living Lab som ska bli hennes, men får smygtitta på ”sitt” våningsplan. Rummen har 3,60 meter i takhöjd. Sängen finns på ett loft och nås via stege.

– Det är väldigt fint. Jag vill flytta in här nu, säger hon och ser sig omkring.

Studenterna ska dela på kök, vardagsrum och dusch. På väggar och tak sitter sensorer som kommer att mäta deras rörelser och inneklimatet. Totalt monteras omkring 2 000 sensorer i huset.

– Där sitter en lokaliseringssensor som kan spåra taggar eller din telefon, om du tillåter den. Den kan kopplas via bluetooth till hushållsapparater och kan sätta på kaffebryggaren när du närmar dig köket, berättar Christian Marx och pekar upp i taket.

Han är forskare på Chalmers och ansvarar för det nätverk av sensorer som finns i huset. Längre fram ska han själv bedriva forskning i huset och studera var och hur energi används, till exempel i hushållsapparater.

Innan Matilda Jerkeman och de övriga studenterna fick sina hyreskontrakt deltog de i en så kallad audition. Men i stället för att sjunga eller dansa lyssnade de på föredrag om HSB Living Lab och svarade på frågor. HSB ville försäkra sig om att de verkligen visste vad de gav sig in på.

Att det kommer att pågå forskning i Matilda Jerkemans bostad bekymrar henne inte.

– Det var ju därför jag ville bo här. Det är roligt när det händer grejer, säger hon.

Är du inte rädd för att bli en labbråtta?

– Fast det tycker jag är roligt. Då får jag väl bli lite labbråtta då. Men den mesta av forskningen tror jag inte jag kommer att märka av.

Finns det något du inte vill att forskarna ska undersöka?

– Jag skulle nog inte vilja att folk springer jättemycket i mitt rum. Men det vet jag att de inte kommer att göra.

I hyresavtalet har studenterna förbundit sig att svara på frågor från forskarna. HSB å sin sida lovar att anmäla i förväg om forskarna behöver komma in i de privata rummen.

Lägenheterna har en boyta på endast 12 kvadratmeter, men tack vare takhöjden blir volymen 47 kubikmeter.

– Jag hoppas att vi kan vrida debatten så att man pratar funktion och hållbara lösningar i stället för kvadratmeter, säger Stefan Andersson, projektledare för HSB Living Lab.

På våning tre finns redan en uppfinning som ska utvärderas av de boende. Det kallas för en friskluftsgarderob, där kläder kan vädras samtidigt som de förvaras, och ska därmed inte behöva tvättas lika ofta.

Skåpet ser ut som en vanlig garderob på utsidan, men har till- och frånluftskanaler på insidan. Tilluften sprids ut i skåpet genom en lång tygstrumpa.

Tvättstugan i byggnaden är något av ett socialt experiment. Direkt innanför ytterdörren på entréplanet ska tvättmaskinerna stå, precis intill en sittgrupp. Tanken är helt enkelt att det ska bli roligare att tvätta, så att inga hyresgäster frestas att skaffa egna maskiner.

Liknande bostadslabb finns på flera håll i världen, till exempel bygger KTH ett i Stockholm. Men enligt HSB är labbet i Göteborg unikt för att hyresgästerna ska bo här permanent.

– Det här är första gången forskningen flyttar in till de boende, säger Cecilia Lööf, kommunikationsansvarig på HSB Living Lab.

Metoden att bygga levande bostadslabb har flera fördelar. Forskare och företag kan få direkt respons på sina idéer och enorma mängder data kan samlas in. I HSB Living Lab kommer drygt 6 miljarder mätningar att göras med hjälp av sensorerna varje år.

Nackdelarna är naturligtvis att labben kräver stora investeringar. Det kan också vara svårt att anpassa byggnaden i förväg så att innovationer som dyker upp i ett senare skede kan testas.

– I projektgruppen har vi resonerat ganska mycket kring att saker måste få gå fel. Det är okej att göra misstag, för dem kan man också lära sig mycket av, säger Stefan Andersson.

Arkitekten Peter Elfstrand har ritat byggnaden och leder också det utvecklingsprojekt om smart förvaring som arkitektfirman Tengbom ska driva i huset. Han ser mest fram emot att experimenthuset ska ge svar på om människor kan bo trängre och umgås mer i framtiden.

– Om vi ska bo i städer måste vi ändra vårt beteende. Att singlar bor på 55 kvadratmeter är inte hållbart, säger han.

HSB hoppas få ut två innovationer per år ur experimenthuset.

– Vi vill vara i framkant i boendeutvecklingsfrågor. Vi har haft den positionen tidigare, men det var ganska länge sedan, säger Stefan Andersson. 

Populär metod för innovation

Konceptet Living Lab utvecklades under slutet av 1990-talet av professor William Mitchell vid MIT.

Det som särskiljer ett Living Lab från mer traditionella forsknings- och utvecklingsmiljöer är dess möjlighet att integrera användarna  under hela utvecklingsprocessen.

Inom EU har det gjorts flera försök att skräddarsy Living  Labs för utveckling av informations- och kommunikationsteknik.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt