Vill använda betongelement från rivningskåkar i nya hus

2021-06-09 07:00  

För att minska klimatavtrycket vill forskningsprojektet Recreate återbruka betongelement från byggnader som ska rivas – och låta dem bära upp nya hus. Här berättar projektledaren på KTH om hur de har tänkt.

Cementproduktionen står för 5-8 procent av de globala koldioxidutsläppen. En liten del av betongen från uttjänta strukturer återanvänds – i Sverige är det främst som fyllnadsmassa vid vägbyggen eller markarbeten. Men det tvärvetenskapliga europeiska projektet Recreate vill undersöka om man istället kan plocka ut hela element från betongstrukturer som ska rivas och använda dem i nya byggnader.

Med återbruk minskar CO2-avtrycket med över 90 procent jämfört med nyproduktion, enligt beräkningar i tidigare försök. Och prefabricerad betong finns i stor omfattning i de hus som byggdes i Europa under hela efterkrigstiden.

– Det finns en mängd olika prefabricerade element i byggnader och som inte är tänkta att plockas isär. Man kan exempelvis tänka sig håldäcksbjälklag, massiva väggelement, tt-kassetter eller pelare. Det är de som vi vill undersöka om vi kan plocka isär och återanvända, säger arkitekten och bostadsforskaren Erik Stenberg på KTH, som är forskningsledare för den svenska delen av projektet.

Läs mer: Ett 2 000 m högt betongtorn kan ge energi på månen

Han konstaterar att Recreate drar nytta av en mängd tidigare projekt runt om i Europa. Bland annat i Tyskland där utvecklingen har kommit längst. När tyskarna har tittat på betongelement i hus byggda under efterkrigstiden så har de kommit fram till att bärande delar som stått torrt och varmt har åldrats väl.

– De upptäckte att betongen egentligen har blivit starkare med tiden. I Sverige har man gjort en studie i ett annat projekt, där man har noterat att armeringen blir uttänjd med tiden, vilket kan försvaga hållfastheten på horisontella element. Men det handlar om små tester av armeringsjärnens utsträckning i Sverige – medan det är ganska många tester gjorda i Tyskland vad det gäller hållfasthet och återanvändbarhet, säger han.

En del i projektet handlar om att utveckla metoder för kvalitetssäkring. Hur vet man då att det begagnade elementet håller? I Tyskland har man genomfört destruerande tester över en spridning av olika typer av element, vilket enligt Erik Stenberg har gett en god generell uppfattning om kvaliteten.

– Vad som föreslås är en metod som börjar med en okulär besiktning, och så länge ingenting syns på utsidan och man har testat den typen av element tidigare så är det okej. Men man kan givetvis även göra slumpvisa kontroller, titta på var ett byggelement kom ifrån, vilken fabrik eller vilket land – så kan man säkra byggkvaliteten där, säger Erik.

Som en digital katalog

Projektet tänker sig att man snabbt ska kunna jämföra intressanta element som man hittar i en rivningskåk med vad Erik liknar vid en digital katalog, där man identifierar sitt fynd efter enkla egenskaper och får information om huruvida liknande element har testats tidigar, samt om tillverkningen gör det användbart för återbruk.

– Då kan man digitalt tagga dem och spara dem i rivningsprocessen genom att demontera dem på ett säkert sätt, som att skära ut dem försiktigt. Sedan lagras de, säger han.

Till detta behövs en typ av kvalitetssäkring i form av noggranna mätningar av betongens sammansättning och annan miljöpåverkan samt kunskap om vad elementet har för konstruktiv kvalitet. Den datan läggs till elementets digitala märkning och underlättar certifieringsprocessen. Det saknas ännu affärsmodeller, men det är något som projektet ska titta på – och Erik ser stora möjligheter för de som är intresserade.

Läs mer: ”Klimatbetongen” är här – används i stora svenska projekt

Han tänker sig att de fabriker som tillverkar nya element också har kunskap för certifieringen och utrymmet för lagringen. Men projektledaren tror att det sannolikt även dyker upp helt nya aktörer. I dagsläget är prisskillnaden kanske för stor mellan återbrukad och ny betong, men exempelvis en koldioxidskatt skulle snabbt kunna förändra spelplanen.   

– Sedan krävs det kompetens för att faktiskt bygga med de återbrukade elementen, Kanske behöver nya infästningar monteras, eller det krävs att man måste jobba med metoder som gör att det går att demontera elementen igen om 50 år, säger Erik Stenberg och fortsätter:

– Vi måste också utveckla bättre designkunskaper. Hur påverkas nya husets mått av att återbrukade element används? Sedan är det hela biten kring vem som har det juridiska ansvaret – under rivning, under lagringen och sedan i den nya byggnaden? Detta så att fastighetsägare faktiskt kan känna sig säkra på att de återbrukade elementen är lika stabila och bra som om det hade varit ny betong, men med ett mindre klimatavtryck.

John Edgren

Mer om: Betong Bygg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt