Målet: Fabriker som serieproducerar svenska mini-reaktorer i tre länder

2021-05-28 06:00  

Den blykylda reaktor som Uniper och Blykalla vill bygga i Oskarshamn ska inte kopplas in på elnätet. För att ändå få intäkter vill bolagen tillverka vätgas eller fånga in koldioxid från luften.

Det blev stor uppståndelse i februari i år när det blev känt att den tyska energijätten Uniper går ihop med det svenska reaktorbolaget Blykalla samt forskare från KTH och ansöker om statliga medel för att utveckla reaktorkonceptet vidare.

Ännu vet inte bolagen hur Energimyndigheten ställer sig till deras ansökan, som handlar om 108 miljoner kronor. Besked väntas i höst.

Om det blir ett positivt svar ska pengarna användas till att bygga en prototypreaktor om 2,5 MW i Oskarshamn. Den ska vara eldriven och alltså inte laddas med kärnbränsle.

Syftet är att validera det koncept för en liten och modulär blykyld reaktor som kallas Sealer, som Blykalla har arbetat med under många år. Tanken är att prototypen ska utgöra steget från labbskala där man försäkrar sig om att allt fungerar.

Oskarshamns kärnkraftverk. Foto: TT

– Det viktigaste är att testa säkerhetsbeteendet hos reaktorsystemet och validera våra beräkningsmodeller. Genom att stänga av pumparna kan vi se om vi kan ta bort värme genom naturlig cirkulation, säger Janne Wallenius.

En annan sak som ska undersökas är om stålet i konstruktionen tål det korrosiva blyet som ska fungera som kylmedium.

– Vi har utvecklat nya korrosionstoleranta stålsorter i labbmiljö, men nu blir första gången vi testar dem i prototypmiljö, säger Janne Wallenius.

Inte aktuellt med använt kärnbränsle

Den elektriska prototypen är tänkt att bli 5,5 meter hög och 1,5 meter i diameter. Om Energimyndigheten beviljar de 108 miljonerna är planen sedan att nästa steg år 2030 ska bli en riktig reaktor som laddas med kärnbränsle.

– Men det är en forskningsreaktor, så vi kan inte koppla den till elnätet för att sälja el. Därför blir det viktigt att kunna producera någon nytta som det går att ta betalt för, säger Janne Wallenius.

Carbon Engineering är specialiserade på direct air capture, DAC, där koldioxid fångas in direkt från den omgivande luften i stället för en punktkälla. Foto: Carbon Engineering via AP

Bolagen planerar därför att använda den högtempererade värmen från reaktorn för andra ändamål. Till exempel kan den driva högtemperaturelektrolys för att producera vätgas, eller för att driva fläktar som fångar in koldioxid från luften, så kallad Direkt Air Capture, som klimatåtgärd.

Om forskningsreaktorn laddad med kärnbränsle blir verklighet är planen att den ska drivas på vanligt anrikat uran. Det är inte aktuellt med bränsle som redan har använts i dagens kärnkraftverk.

– Använt bränsle från dagens reaktorer är alldeles för dyrt, säger Janne Wallenius.

Leveranstid: 24 månader

Längre fram i tiden vill han dock gärna undersöka möjligheten att återanvända bränslet från den egna reaktorn. Men då krävs en vidareutveckling av Sealer.

– Andra generationen Sealer skulle kunna ta emot bränsle från den första generationen. Man måste modifiera konstruktionen, dels måste man öka längden på bränslestavarna så att den enorma mängden helium som bildas kan hanteras, dels måste effekten sänkas för att bibehålla samma säkerhetsmarginaler, säger Janne Wallenius.

Janne Wallenius. Foto: Jörgen Appelgren

I sin bidragsansökan målar bolagen upp förhoppningar om att reaktorsatsningen ska leda till framtida exportintäkter för Sverige. Till exempel genom delägande i utländska reaktorfabriker, försäljning av kärnbränsle, utlokalisering av svensk personal samt till viss mån försäljning av el på den nordiska marknaden. Bolagen räknar med att det ska ge totalt 60 miljarder kronor årligen.

Blykalla riktar in sig på små reaktorer, om 3–60 MW. Den mindre storleken är tänkt för avlägsna samhällen och industrikluster. Den större modellen är avsedd för placering nära städer och industrier med tillgång till lokala elnät.

Strategin är att uppföra en reaktorfabrik i varje land som har identifierats som målmarknad: Kanada, Storbritannien och Sverige. Med det modulära konceptet ska leveranstiden för reaktorer enligt ansökan sänkas från dagens sju år till cirka 24 månader.

Linda Nohrstedt

Mer om: Kärnkraft SMR

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt