Gotland och Skåne får anlägga nya test-elvägarna

2019-04-12 19:53  

Trafikverket har gett grönt ljus för teststräckor utanför Visby och i Lund. Gotland blir först i världen med en elväg för lastbilar som använder induktionsladdning.

Ursprungligen kom 14 ansökningar in i Trafikverkets innovationsupphandling om att få anlägga en demonstrator för elväg. Nu har myndigheten valt ut de två platser som får finansiering – det blev Skåne och Gotland

Projektet Smartroad Gotland lägger sin testväg på en fyra kilometer lång kuststräcka som förbinder flygplatsen med centrala Visby. 1,5 kilometer av sträckan kommer att ha trådlös elväg som ska testas med en buss och en lastbil.

Det treåriga projektet genomförs under ledning av Electreon AB, ett helägt dotterbolag till israeliska Electreon Wireless. Moderbolaget håller nu på att utveckla en stadsbuss som ska rulla med induktionsladdning i Tel Aviv, men Sverige och Gotland hinner före och blir därmed världsledande.

– I Sydkorea har man gjort tester i liten skala med en buss, men vi ska visa att man kan använda tekniken för lastbilar. Där är vi först i världen – och det är den tunga trafiken som har störst utmaningar för att nå fossilfrihet, säger Håkan Sundelin, Nordenchef för Electreon.

Strömplattan laddar och uppdaterar fordonen om vägen

Mottagaren sitter under fordonet, och säkerheten måste vara hög i och med att den bara kan aktiveras av just det specifika fordonet. Electreon hänvisar till sin elväg som en ”smartroad” och avser att systemet även kan användas för att kommunicera allt från asfaltens temperatur till huruvida det är köbildning längre fram.

– Det mest fundamentala med vår teknik är att vägen ser likadan ut före som efter installationen. Det är givetvis positivt sett till landskapsbilden, men för oss är det också positivt när det gäller underhåll och ur trafiksäkerhetssynpunkt, säger han.

Läs mer: Forskare om elvägar 2028: Succé eller bortglömt

Systemet har inga rörliga delar, och enligt Håkan kan man förenklat säga att det är samma teknik som man använder för att ladda sin mobiltelefon trådlöst.

– Vår lösning är elegant i och med att den är modulär och enkelt kan anpassas till olika fordonstyper. På en dragbil med trailer kan vi fästa flera mottagare och därmed överföra högre effekt – kör man en buss så behövs det färre, och för personbilar räcker det med en mottagare. Det innebär att man kan anpassa kostnaderna för olika fordonstyper, säger Håkan Sundelin.

Läs mer: Bombardier: Trådlös laddning under färd möjlig – men en bit bort

Den stora utmaningen kring att skapa elvägar med trådlös överföring ligger i att utveckla en kostnadseffektiv teknik som ligger i paritet med andra lösningar. Enligt Electreons beräkningar kommer deras smarta väg att kosta fem miljoner kronor per kilometer i en körriktning, och det dubbla för trafik åt båda hållen.

Håkan Sundelin konstaterar att det svåra inte är att bygga systemet i stor skala, utan att ta sig dit – vilket hänger på politiker och lagstiftare. Och där ligger Sverige ännu så länge i täten.

En kilometer väg i Lund får elskena

Projekttet Innovation Skåne har valt konduktiv teknik med en skena i marken. I Skåne byggs demonstrationsanläggningen av konsortiet Elväg Syd. Där ingår bland annat Lunds tekniska högskola, samt det lokala bolaget Elonroad som har utvecklat den tekniska lösningen.

– Vi har utvecklat tekniken sedan 2012 och nu ser vi fram emot att se en stadsbuss köra och ladda från elvägen på en gata i Lund, säger Dan Zethraeus, grundare av Elonroad.

Sträckan är en kilometer av Getingevägen, inte långt från Lunds stadskärna. Den lösning som ska testas bygger på skenor i vägen som bara strömsätts när fordonen som ska laddas kör där. Batterierna kan laddas när fordonet är stillastående eller under färd.

Vägen identifierar fordonet, och allt från laddning till betalningsmodeller kan automatiseras. Även i Skåne förväntas projektet pågå under tre år. Elvägen ska byggas i bussfilen.

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt