De är favorittippade för Nobelpriset i fysik

2018-09-28 12:00  

Vad ska belönas med Nobelpriset i fysik 2018? Bland gissningarna finns bidrag som ökat vår förståelse av galaxer och superkondensatorer och som har gjort kvantdatorn till teknisk verklighet.

(Artikeln är uppdaterad)

Så här långt har 206 personer fått Nobelpriset i fysik, varav två kvinnor. Den amerikanske fysikern John Bardeen fick priset vid två tillfällen, den första gången år 1956 för sin del i utvecklingen av transistorn och den andra gången sexton år senare för sitt arbete med supraledning.

Förra året var det tre forskare som delade på fysikpriset ”för avgörande bidrag till Ligo-detektorn och observationen av gravitationsvågor”: Rainer Weiss, Kip S Thorne och Barry C Barish. Kan det bli en trio även i år? På tisdag den 2 oktober får vi svaret.

2018-09-28: Ska kvantsammanflätning belönas i år?

Amerikanska sajten Insidescience tror att årets Nobelpris i fysik kan gå till forskarna Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger. Deras arbete kring det kvantfysikaliska fenomenet kvantsammanflätning ska ha bidragit till att det första kvant-krypterade videosamtalet blev verklighet förra året.

Utgångspunkten är att sammanflätade partiklar, oberoende av hur långt det är mellan dem, påverkas av varandra.

Forskarna som har utvecklat fältet att använda mineralen perovskit för solceller tippas också kunna på Nobelpriset. Tsutomu Misayaka vid Toin-universitetet i Yokohama och hans forskarkollegor ska ha varit först med att demonstrera tekniken för nio år sedan.

Till sist tror Insidescience att arbetet med att sakta ner ljusets hastighet, och till och med stoppa det, kan uppmärksammas.

Den danska forskaren Lene Hau och hennes forskargrupp vid Harvard kunde 1999 sänka ljusets hastighet till  drygt 60 kilometer i timmen genom att skicka ljuset genom en gas som hade kylts ner till  nästintill absoluta nollpunkt.

För fem år sedan lyckades tyska forskare stoppa ljuset inuti en kristall i en hel minut. Det här arbetet tros bland annat kunna leda till bättre datorer och nätverk.

2018-09-27: Analysföretaget har sex möjliga kandidater

Analysföretaget Clarviate Analytics har sedan år 2002 tippat Nobelpristagare utifrån vilka forskare som har citerats mest de senaste 20 åren. Företaget ser sex möjliga kandidater till årets fysikpris, som står bakom tre viktiga bidrag till mänskligheten:

Läs mer: Kan SHELX-utvecklaren bli årets Nobelpristagare i kemi?

1. Fysikerna David Awschalom och Arthur C. Gossard har ökat kunskapen om spinntronik i halvledare, och har bland annat gjort det möjligt ”att skala upp kvantdatorn från fysikalisk princip till teknisk verklighet.”

2. Astronomen och astrofysikern Sandra M Faber har utvecklat ”banbrytande metoder för att avgöra galaxers ålder, storlek och avstånd”. Hon har även gjort andra viktiga bidrag till kosmologin, med sitt arbete med supermassiva svarta hål i galaxers centrum.

3. Yury Gogotsi, Rodney S. Ruoff och Patrice Simon tippas kunna få Nobelpriset i fysik för att ha bidragit till vår förståelse och utveckling av kolbaserade material, för bland annat energilagring. De har också ökat förståelsen för mekanismerna bakom superkondensatorer.

Här är de senaste årens Nobelpristagare i fysik

2017: Rainer Weiss, Barry C. Barish och Kip S. Thorne “för avgörande bidrag till Ligo-detektorn och observationen av gravitationsvågor”.

2016: David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kosterlitz för ”teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser”.

2015: Takaaki Kajita och Arthur McDonald för ”upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”.

2014: Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura för ”uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor”.

2013: François Englert och Peter Higgs för teorin om hur partiklar får sin massa, i och med den teoretiska upptäckten av Higgspartikeln som senare bekräftades vid Cern-laboratoriet.

Källa: Nobelprize.org

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt