Fysikpriset till forskare vid Lunds universitet Anne L’Huillier, fransksvenska som är fysikprofessor vid Lunds universitet, tilldelas årets Nobelpris i fysik. Hon delar priset med två andra forskare för arbetet med ”attosekundpulser”. Det är ljusblixtar så snabba att de kan lysa upp vad som händer i atomer och som kan lära oss mer om både universum och cancer.
Sverige tog två silver i fysikolympiaden – ”Det var mitt högsta mål” Två silver tog Sverige hem vid årets fysik-OS i Tokyo, Japan. Det är det bästa resultatet på över 20 år. ”Det känns jättekul”, säger Melvin Storbacka från gymnasieskolan Norra real i Stockholm.
Se det märkliga resultatet när ferrofluid möter en magnet Har du alltid undrat över vad som skulle hända om ferrofluid möter en magnet ovanpå en supraledare? Svaret platsar som specialeffekt i vilken superhjältefilm som helst.
Forskarna avslöjar hur solen sjunger Man visste att fenomenet kunde pågå i cirka fem minuter – men nu har forskare upptäckt mycket längre perioder där solen oscillerar. Hör ljudet som skapas av svängningarna.
Här tar elektronen ett världsunikt hopp – på film Ett klassiskt fysikexperiment från 1909 återupprepas nu av forskare i Sverige. Och resultatet går att se på film.
Den här 11-åringen har precis tagit en kandidatexamen i fysik De flesta 11-åringar går i mellanstadiet. Inte Laurent Simons. Han har avlagt kandidatexamen i fysik vid Antwerpens universitet.
Astrofysiker: Så kan vi resa snabbare än ljuset En ny studie från universitetet i tyska Göttingen visar att det kan vara lättare än man tidigare trott att resa snabbare än ljuset. ”Det är ett steg från teoretisk fysik och närmare ingenjörskonsten”, säger forskaren Erik Lentz.
Han fick Nobelpriset för ledlampan – nu vill han skapa energins internet Kisel blev halvledarmaterialet som förändrade världen på 1900-talet. Nu kan galliumnitrid innebära en ännu större revolution. Och en japansk Nobelpristagare leder vägen framåt.
I dag tillkännages Nobelpriset i fysik Turen har kommit till tillkännagivandet av årets pristagare av Nobelpriset i fysik.
De är favorittippade för Nobelpriset i fysik Vad ska belönas med Nobelpriset i fysik 2018? Bland gissningarna finns bidrag som ökat vår förståelse av galaxer och superkondensatorer och som har gjort kvantdatorn till teknisk verklighet.
Se lufttryckets enorma kraft I en video visar Mythbusters ett experiment där en stor tankvagn knycklas ihop.
Stoppa fysiklabbet i fickan I en liten plastlåda ryms ett fysiklaboratorium med flera olika sensorer.
Sjätteklassarna klarade fysiken Nio av tio sjätteklassare fick godkänt i nästan alla ämnen i de nationella proven i våras.
Se de galna experimenten Hur man bygger om en mikrovågsugn till en metallglödgare hör till de experiment som fysikläraren aldrig visade.
Svenskt brons i fysik-OS I konkurrens med närmare 400 deltagare från totalt 86 länder tog nyblivne studenten Mattias Sjö från Lund brons i årets upplaga av fysikolympiaden som hölls i Kazakstan.
Varför flyger ballongen framåt? En heliumuballong fastsatt i bilgolvet med ett snöre rör sig i accelerationsriktningen när bilen sätter fart. Hur kan man förklara det?
Se vattnet rinna uppför TEXT+TV Vattendroppar på en mycket het yta kan fås att vandra uppför ett sluttande plan.
Hur högt är egentligen ett berg? Att bestämma "höjd över havet" är mer komplicerat än vad man kan tro. Se videon som förklarar.
Moby Dick och den hala tvålen Bröderna Jakob och Johann Bernoulli med flera visade 1696 matematiskt att en kropp som glider från en punkt A till en punkt B gör det på kortast tid om banan är en inverterad cykloid (kallad brachistochron).
Schrödingers katt och kvantmekaniken Kan verkligen en katt befinna sig i ett tillstånd där den är död och levande samtidigt? – Ja, i princip, sa Niels Bohr. – Nej, sa Albert Einstein. – Håll klaffen och fortsätt räkna, säger fysikern och författaren Jim al-Khalili i sin bok ”Quantum”.
Tidens flykt Vad är egentligen tiden? Går den alltid lika fort? Går den att stanna? Tar den slut? Kan den kanske byta riktning? Kan man i så fall resa till framtiden eller det förflutna?
Från urladdningsrör till osaliga andar I dag står William Crookes urladdningsrör och samlar damm på museer och i skolornas magasin, men i mitten av 1800-talet lade de grunden till vad som med tiden skulle bli radiorör, bildskärmar, lågenergilampor och röntgenapparater.
Det okända geniet Han räknas som den kanske allra störste av 1800-talets fysiker, men är trots det förhållandevis lite känd. Det var James Clerk Maxwell som formulerade de fyra ekvationerna som ger sambanden mellan elektriska och magnetiska laddningar och upptäckte att ljuset är en elektromagnetisk strålning.
Musik och matematik Den moderna naturvetenskapen har sitt ursprung i musiken, närmare bestämt i de musikaliska experiment som den grekiske filosofen och matematikern Pythagoras utförde på 500-talet före vår tideräknings början.
Grafen på toppen av hajpkurvan Få material är så hypade som grafen. Men nu tycks hajpkurvans topp vara nådd.
Kvantoptik i fokus för årets nobelpris Supereffektiva kvantdatorer och en ny tidsstandard. Det kan bli resultatet av årets Nobelpris i fysik.
Den förste elektroteknikern Michael Faraday hade ingen formell utbildning. Ändå lyckades han vid 1800-talets början upptäcka den elektromagnetiska induktionen och uppfinna generatorn, transformatorn och den elektriska motorn.
Neutrinerna kör lagligt Einstein har rätt, och ljushastigheten står sig. Det var nämligen ingen olaglig fortkörning i höstas när neutrinerna färdades i rekordfart mellan Cern i Schweiz och Gran Sasso i Italien. När forskarna då klockade farten kom de fram till de avverkat de 73 milen snabbare än ljuset. Men nu visar kontrollmätningar, med samma metod som i höstas, att mätresultatet var fel.
Grafyn bättre än grafen? Det nobelprisade supermaterialet grafen har fått konkurrens av grafyn. Bakom genombrottet står tyska forskare.
Kosmiska strålar 100 år För jämnt hundra år sedan upptäckte den österrikiske fysikern Victor Hess att jorden bombarderades av mystiska partiklar från yttre rymden.
Vätgas kan lyfta grafen Supermaterialet grafen kan bli mer användbart med hjälp av lite vätgas. Det visar forskare vid Linköpings universitet.
Nytt trick gör grafen magnetiskt Nobelpristagaren Andre Geim gör grafen magnetisk med en ny metod. Det väcker hopp om framtida genombrott inom spinntroniken.
De blir riddare av grafen För ett år sedan fick de nobelpriset i fysik. Nu adlas Andre Geim och Konstantin Novoselov av den brittiska drottningen Elizabeth II.
TV: Första intervjun med Nobelpris-vinnaren Perlmutter Berkeley-professorn Saul Perlmutter berättar om priset och sina teorier runt universums expandering.
Lever årets fysikpristagare? Har ni fått kontakt med samtliga av årets Nobelpristagare i fysik och vet att de lever? Den frågan ställdes under presskonferensen då pristagarna presenterades.
Hela universum i fokus för fysikpriset Genom att studera supernovor, långt ut i rymden, har årets Nobelpristagare upptäckt att universum expanderar i en allt snabbare takt.
Finns årets nobelpristagare på listan? Den här veckan presenteras de tre naturvetenskapliga nobelprisen. Spekulationerna är i full gång. Vilka kommer att kamma hem årets naturvetenskapliga Nobelpris?
Det var som katten, hunden! Hunden gör som katten - utnyttjar gravitationskrafterna på samma sätt. Det slår forskning nu fast.
Ingenjören som tog patent på atombomben Den 2 augusti 1939 skrev den ungerske kärnfysikern Léo Szilárd tillsammans med Albert Einstein ett brev till president Roosevelt. Där krävde de att USA skulle konstruera en atombomb innan Nazityskland gjorde det.
Här är fysikens förgrundskvinnor Den internationella kvinnodagen firar i år sitt hundraårsjubileum. Under samma period har partikelfysiken och kärnfysiken tagit jättekliv framåt. Och det tack vare ett flertal geniala kvinnor:
Dyra maskiner letar små partiklar Kan det verkligen löna sig att lägga ner så mycket pengar på att leta efter något så litet som Higgs-bosonen? En ny bok reder ut begreppen.
Universums mörka mysterier Kanske det är dags att slakta den fetaste av kosmologins heliga kor – den kosmologiska principen, som säger att alla lagar och naturkonstanter är lika var och när man än befinner sig i universum. En nyutkommen bok förklarar det hela.
Fysikpristagarna siktar mot nya 2d-material Årets Nobelpris i fysik går till forskarna bakom grafen, världens tunnaste material. Nu forskar de vidare på nya tvådimensionella material.
Nobelkommittén tvingas backa efter kritik mot fysikpriset Nobelkommittén för fysik tvingas rätta fel som publicerats om årets nobelpris i fysik. - Vi tittar nu på vilka förändringar vi ska göra, säger ordförande Ingemar Lundström till Ny Teknik.
Grafenfabrik planeras i Linköping Hela svenska forskareliten inom grafen sitter just nu samlad utanför Göteborg. Ett nytt EU-projekt kring det Nobelprisade supermaterialet har precis dragit igång. Slutmålet är en grafenfabrik utanför Linköping.
Nobelpriset går till grafen Årets nobelpris i fysik går till männen bakom det atomtjocka kolmaterialet grafen.
Uppstickaren fixar omöjligt komplex form KRÖNIKA. Det svenska företaget Arcam har utvecklat en metod som är en uppstickare bland friformsteknikerna. De har gjort det omöjliga möjligt – att tillverka metalliska föremål med hur komplexa geometriska strukturer som helst.
Einsteins relativa kontroverser I samband med en solförmörkelse 1919 kunde den brittiske astronomen Arthur Eddington för första gången experimentellt verifiera den allmänna relativitetsteorin. Albert Einstein förvandlades över en natt från en anonym forskare till världskändis. Men att berömmelse också kan ge upphov till skepsis och fiendskap fick Einstein bittert erfara. I Uppsala gjorde ett gäng professorer sitt bästa för att hindra honom att få Nobelpriset.
Plugga Obamas fysikkurs på internet Tänkt bli amerikansk president eller annan världsledare? Då är det bäst att ta den skräddarsydda fysikkursen först.
Vågen som väger en enda atom Nu går det att väga molekyler med en noggrannhet på mindre än två zeptogram, det vill säga en tusendels miljondels miljondels miljondels gram. Det innebär att en enda atom mer eller mindre ger utslag på vågen.
Albert Einstein och den brownska rörelsen Redan 1828 hade den brittiske naturalisten Robert Brown beskrivit ryckiga sicksackrörelser hos små pollenkorn uppslammade i vatten. 1905 använde Albert Einstein sedan den brownska rörelsen för att bevisa molekylernas existens och beräkna deras storlek. Nu har fenomenet fått förnyad aktualitet inom biofysiken. Det är den brownska rörelsen som får proteinerna i cellerna att vecka sig och gör livet möjligt.
