Här byggs världens största snökoja

2010-12-27 07:45  

Varje vinter byggs det upp på nytt. Varje vår smälter det bort. Tidningen Byggvärlden har besökt bygget av världens största snökoja - ishotellet i Jukkasjärvi.

<p>Solen orkar inte riktigt upp över sluttningen på andra sidan Torne älv, men färgar molnen rosa. Det är 23 minusgrader och kylan biter i kinderna. De som jobbar på bygget av ishotellet i Jukkasjärvi är ordentligt påbyltade. </p> <p>Snökanoner sprutar en blandning av snö och is över höga stålformar. Snön yr i stora moln och byggjobbarna som står på formen syns knappt. Deras uppgift är att jämna ut snöblandningen över formen. </p> <p>- Efter gjutningen har vi en timme på oss att flytta runt snön, berättar James McClean från USA.</p> <p>En egen terminologi har utvecklats för bygget av ishotellet. Att spruta stålformarna med snö och is kallas för att gjuta. Själva blandningen, som innehåller mer vatten än vanlig konstsnö, kallas för snis. </p> <p>Många specialverktyg har också tagits fram för hotellbygget. Skulptören Lena Kriström använder ett särskilt isjärn för att hacka fram figurer i en pelare av is. </p> <p>- Isen är väldigt speciell att jobba med. Man vågar väldigt mycket och får prova väldigt stort. Och det går att skissa väldigt bra i snö och is, säger hon.</p> <p>Ishotellet byggs med hjälp av snis och isblock från Torne älv, som rinner förbi strax intill. Pinnar markerar det område på isen som hotellbyggarna försöker hålla rent från snö, för att isen ska växa sig så tjock som möjligt, utan den isolerande snön som hinder. </p> <p>I mars skördas isen genom att hela området sågas ut och dras upp i ett enda block med hjälp av traktor. Sedan lagras isen över sommaren och hösten i stora kylförråd.</p> <p>När det är tillräckligt kallt, vanligtvis i mitten av november, påbörjas bygget. Årets ishotell blir det 21:a i ordningen. </p> <p>Men i år har arrangörerna provat en ny metod för bygget. Trenden att bygga mer prefabricerat har även kommit till Jukkasjärvi. </p> <p>För att förlänga turistsäsongen fylldes stora prefabformar med snis förra vintern och lagrades över sommaren. I oktober togs snisen fram och byggdes upp till en korridor med hotellrum. </p> <p>I november kunde man ta emot de första gästerna i prefabdelen. Nu ska den nya byggmetoden utvärderas.</p> <p>- Prefabdelarna är tunga att hantera, vi kommer antagligen att minska dem, och det är mycket i logistiken och lagringen som vi behöver förbättra. Vi har konstruerat verktyg för prefabarbetet, och de är dyra, men nu vet vi att de fungerar. Att gjuta går fortare, men samtidigt kan vi använda prefabtekniken på andra ställen. I mars förra året byggde vi ett isberg av snökuber i Paris med samma teknik, berättar Alf Kero, platschef för bygget.</p> <p>Han har en bakgrund i sågbranschen, vilket är värdefullt eftersom sågar används vid upptagning och bearbetning av isen. Alf Kero gillar det unika i arbetet med ishotellet. </p> <p>- Det går inte att fråga någon annan hur man gör. Det är en ny bransch, säger han.</p> <p>Rummen i hotellet är formade som spetsiga valv. Enligt Alf Kero är det en orsak till att snöbygget håller. </p> <p>- Den här formen är oerhört beprövad. Den har romarna använt i massor av år. Den tål många plusgrader, och när det väl tinar blir det ingen kollaps eftersom vattnet dräneras ner längs väggen, säger han. </p> <p>Väggarna är tjocka, mellan en och två meter med kompakt packad snö. Ytan jämnas till genom att snis gnuggas mot väggen, ungefär som vid spackling. Om det finns stora ojämnheter kan ytan ruggas upp med hjälp av en rasp. I baren används också sandpapper för att få en extra slät yta.</p> <p>Isblocken används till pelare och väggar. Isen är extremt genomskinlig och blåaktig. </p> <p>- Det beror på att vattnet passerar här utanför i lagom hastighet, det blir lagom syresatt, och vattnet är fritt från föroreningar, säger Victoria Skeidsvoll, pressansvarig på ishotellet.</p> <p>För att bygga mellanväggar i ishotellet används en metod där man sprutar snis mellan två tillfälligt uppsatta spånplattor. En eller ett par personer måste sedan trampa ner snisen för att den ska packa sig ordentligt. </p> <p>Tidigare har man provat att spruta snis samtidigt som byggjobbarna trampar.</p> <p>- Men det blev inte alls mer effektivt. Och det kändes som att vara i världens orkanväder med de största snöflingorna du har varit med om, säger Mattias Ridbäck, som ansvarar för mellanväggar och interiör.</p> <p>Två år i rad har han råkat tappa sin mobiltelefon när han trampade ner snisen. Båda gångerna kunde han dock ringa telefonen och lyckades gräva fram den. </p> <p>- Första året lyckades jag frysa in den i väggen under natten. Men som tur var var batterierna nyladdade, så jag kunde höra var det vibrerade på morgonen. I år har vi fått nya arbetskläder med mer spända fickor, så nu funkar det bättre, säger han.</p> <p>Till vardags jobbar han som mekaniker i Björkliden fjällby. Årets hotellbygge är hans fjärde.</p> <p>- Jag tycker att det är jätteroligt med skapandet. Efter varje arbetspass när man går igenom hotellet ser man vad som har hänt och vad konstnärerna har gjort, säger han. </p> <p>Efter hotellbygget, och husrenovering som han har gjort på sin fritid, vill Mattias Ridbäck nu gärna utbilda sig inom husbyggnad. Att bygga i snö och is tycker han nästan är lättare än andra material.</p> <p>- Man kan reparera fel man gör. Man tar bara lite snö och vatten och paddar igen så är problemet löst.</p> <p>Men kölden tycker Mattias Ridbäck är den största utmaningen med bygget. Det är svårt att hitta arbetsskor som står emot markkylan. Och om temperaturen kryper under minus 23 grader blir det svårt att använda snökanonerna. </p> <p>Den idealiska arbetstemperaturen för ishotellsbyggarna är mellan minus 17 och minus 13.</p> <p>All möda som byggare och konstnärer lägger ner på ishotellet går om intet varje vår, när hotellet smälter. Men det verkar inte bekomma någon.</p> <p>- Då får jag ju chansen att komma tillbaka nästa år igen, utbrister James Mc Clean.</p> <p>- Det är lite av tjusningen. Det blir ju nytt och fräscht nästa år, säger Ove "Harpo" Adolfsson, som till vardags är pistmaskinist vid Riksgränsen.</p> <p>- Det är en otrolig befrielse i att göra något som man vet försvinner om en liten stund. Man kan ta i lite, och testa lite, säger Jens Thoms Ivarsson, som har designat barrummet i ishotellet. </p> <p>Vid 15-tiden på eftermiddagen är det helt mörkt utanför hotellbygget. Men arbetet fortsätter med hjälp av belysning, traktorljus och pannlampor.</p>

Hotellet har runt 80 rum

Dyraste rummet är lyxsviten, för 7 000 kronor per natt. Andra rum varierar i pris utifrån veckodag och tid på året. Då ingår skoteroverall, skor och vantar.

Temperaturen varierar mellan -8 och -5 grader. Gästerna sover i en sovsäck på en speciell bädd byggd av snö och is. Som liggunderlag används madrass och renskinn.

Bygget sysselsätter totalt ett 50-tal personer. Dessutom arbetar 48 konstnärer med inredningen.

Den 10 december ska bygget vara klart. Ytan är cirka 5 500 kvadratmeter och omfattar ungefär 80 rum, en bar, reception och pelarsal.

Han skapade turistmagnet

Idén till ishotellet kläcktes av Yngve Bergqvist. Han arrangerade forsränningar vid Jukkasjärvi och ville erbjuda något till turister även på vintern. Inspirerad av is- och snöfestivalen i japanska Sapporo byggde han 1990 den första snöbyggnaden, en valvformad byggnad på 60 kvadratmeter där man arrangerade en konstutställning.

De första gästerna övernattade 1992. Varma sovsäckar togs fram och gästerna fick en kurs i överlevnad innan de gick till sängs. Personalen var ganska orolig för hur gästerna skulle klara sig, men på morgonen var de nöjda. Det blev startskottet för ishotellet.

Nu har det vuxit till en industri, som lockar omkring 50 000 besökare varje säsong. 70 procent av dessa är från utlandet.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt