Hemliga herrn talar ut

2007-08-14 23:01  

Förre chefen för FMVs flygtekniska underrättelsetjänst tar bladet från munnen och berättar i en ny bok om svenskt militärt underrättelsearbete i helg och söcken under 50 år.

 
"Nej, det blir ingen flygning på vattenfestivalen!"

Det var den sista order Gunnar Lindström, dåvarande chefen för Projektledning Jas 39 på FMV, gav den 30 juni 1993. Därefter gick han i pension.



Hans efterträdare på posten utsattes omedelbart för påtryckningar för att upphäva det impopulära flygförbudet.



"Självklart ska Jas uppvisningsflyga", sa dåvarande försvarsministern Anders Björk förbindligt till efterträdaren. Det var omöjligt för den nybakade chefen att stå emot påtryckningarna från rikets högsta beslutsfattare, och snart föll han till föga. Resultatet blev att Jas skulle få uppvisningsflyga inför publik. Detta trots att styrsystemet ännu inte var färdigutvecklat, och trots att utvärderingarna av planets första fem provflygningar inte var klara. Men villkoret var att piloten inte fick överskrida anfallsvinkeln 20 grader.



En provflygning över Linköping utfördes, och allt gick bra.



Jerk Fehling, flygteknisk underrättelsechef och jazzmusiker. Idol: Art Blakey.

- Den 8 augusti

var min födelsedag, och hela familjen var samlad på Skinnarviksberget för att titta på Jas uppvisning, berättar Jerk Fehling, tidigare chef för den flygtekniska underrättelsetjänsten på FMV, Försvarets materielverk.



- Planet flög in över Riddarfjärden, och jag tog fram min kikare. När jag zoomat in flygplanet såg jag till min häpnad planet stå på stjärten med 90 graders attityd. En snabb tanke for genom mitt huvud: Wow, så fräckt! Pugatjevs kobra! Men samtidigt som piloten sköt ut sig insåg jag att någon Pugatjev* skulle det aldrig bli.



Längs Riddarfjärden bort mot Västerbron var det fullt med folk, hundratusentals personer. Mitt i denna folkmassa föll planet ner, och en svart rökpelare steg mot skyn. Hundratals personer måste ha omkommit, tänkte jag. Dessbättre hade jag fel. Många chockades, men ingen blev allvarligt skadad.



Gunnar Lindström, som tagit beslutet att det INTE skulle bli någon flygning, blev rosenrasande. Han ringde upp sin efterträdare på FMV (som vi hänsynsfullt låter vara anonym) och skällde ut denne efter noter. Vad han inte visste var att samtalet avlyssnades av TV4, och senare sändes av Jan Scherman i programmet Kalla Fakta.



Flygunderrättelseboken av Jerk Fehling, 2007. illu­strerad, 310 sidor. Beställ från jerk.fehling@home se

Om detta och mycket annat

kan man läsa i Jerk Fehlings "Flygunderrättelseboken", en kombinerad självbiografi och redogörelse för svensk underrättelseverksamhet i helg och söcken under 50 år.



Jerk var den flygtokige Skånegrabben som fick sina drömmar uppfyllda när han antogs till sektionen för flygteknik på KTH i början av 1950-talet. Efter utbildningen borde det blivit en tjänst som ingenjör på Saab i Linköping. Om det inte hade varit för musiken.



- Det fanns inga bra jazzmusiker i Linköping, inga klubbar. Så jag stannade i Stockholm. Jazzen räddade mig från Saab.



I stället blev det jobb på KFF, Flygförvaltningen i Stockholm, på dagarna och jazzmusik med Christer Boustedt och Staffan Abeleen med flera på kvällarna. Mest ventilbasun för Jerks del, men också en hel del piano.



Snart utsågs Jerk till chef för den flygtekniska underrättelseavdelningen på FMV. Det handlade om att samla upplysningar och utvärdera de ryska flygplan, radaranläggningar etcetera som svenska styrkor vid en eventuell konflikt skulle kunna möta. Till sin hjälp hade man signalspaning, fotografier, avhoppade piloter, störtade ryska flygplan, ilandfluten militär utrustning med mera. Dessutom bytte man äpplen mot päron i kontakter med sina kolleger i andra länder.



Svensk militär underrättelseverksamhet

är uppdelad på flera organisationer - Foi (för detta Foa), Must, FMV och inte minst FRA, Försvarets radioanstalt. FRA är i särklass störst. Man sysslar med signalspaning, och sysselsätter sedan kalla krigets dagar runt 500 personer. Detta att jämföra med FMVs tio tjänster för teknisk underrättelseverksamhet.



- När muren och Sovjetunionen föll förändrades basen för FRAs verksamhet helt. Vad skulle man egentligen syssla med, och hur skulle man nu kunna motivera en sådan personalstyrka? Det geniala svaret blev att man nu vill delta i kriget mot terrorismen genom att avlyssna all internettrafik och mobiltelefoni. Som att göra en dubbelsaltomortal och komma ner med fötterna först.



- FRA har ofta hävdat att deras signalspaning varit mycket lyckad, och att de exempelvis kunde larma i förväg om den sovjetiska inmarschen i Tjeckoslovakien 1968. Men vad de inte talar om är de händelser de helt missade. Som när besättningen på en sovjetisk jagare en söndagförmiddag 1975 gjorde myteri och satte kurs mot Oxelösund. Det var Expressen som först fick reda på vad som hänt genom en turist i Riga. Jagaren stoppades för övrigt av ryskt bombflyg innan den hunnit in på svenskt territorialvatten.



Efter Sovjetunionens fall

tömdes sovjetiska vapendepåer, och sådant som tidigare varit topphemligt stals och blev handelsvara på svarta börsen. Även FMV fick anbud av mer eller mindre seriösa vapenhandlare om att köpa allt möjligt.



- En gång i början av 1990-talet hade jag ett möte med en skum karelare på ett fik i köpcentrumet Fältöversten. Han tog fram sin attachéportfölj för att visa prospekt på vad han ville sälja, och det visade sig att det låg en stor armépistol ovanpå papperen i väskan. Efter det beslutade vi oss för att inte spilla mer tid på lycksökare, men vi skickade ut en önskelista där vi specificerade vad vi kunde vara intresserade av. Rysk radarteknik och radarmotmedel i första hand. Och visst, vi köpte en del.



Med jämna mellanrum

kommer nya rykten om att Estonia fraktade hemliga vapen, och därför sänktes den stormiga natten i september 1994.



- Löjligt, säger Jerk Fehling. De gånger vi köpte något av ryssarna skickade vi över ett Herculesplan för att hämta hem grejorna. Hade vi fraktat det med långtradare på en bilfärja hade det stulits innan skeppet ens lagt ut.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt