Samhälle

Viltolyckor ska minskas med skrämmande ljud

Forskarna ska studera om hundskall och människoprat kan skrämma bort älgar, rådjur och vildsvin från järnvägsspåren. Arkivbild. Foto: Mikael Fritzon/TT

Antalet viltolyckor längs med de svenska järnvägarna ökar. Därför undersöker nu forskare om förinspelat hundskall och människoprat kan användas för att skrämma bort djuren från spåren.

Publicerad

Enligt Trafikverket beräknas kostnaderna för viltolyckor på de svenska järnvägsspåren till 1,5 miljarder kronor per år, bland annat i form av reparationer och förseningskostnader för resenärer, gods och personal.

Tillsammans med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) undersöker man nu om olika typer av ljud kan användas för att skrämma bort viltet från spåren, och på så sätt minska antalet kollisioner med tågen.

Hundskall och människoprat är de förinspelade ljud man hoppas ska hålla djuren borta.

– Förhoppningsvis framkallar ljuden någon typ av flyktbeteende hos djuren. Vi tittar till exempel på om de flyr eller inte och hur länge det i så fall tar, säger Denice Lodnert, fältassistent på SLU.

Älgar först ut

Inledningsvis kommer forskarna att studera älgar. Med hjälp av saltstenar lockas älgarna till en speciellt avsedd plats, där de olika skrämselljuden spelas upp i högtalare. Alltsamman filmas av videokameror, så att forskarna kan observera hur djuren reagerar.

– Om det här fungerar, så hoppas vi kunna sätta upp stängsel längs med järnvägen, och sedan införa viltövergångar. Där kan vi sätta upp högtalare, som går igång automatiskt och skrämmer bort viltet när ett tåg närmar sig, säger Denice Lodnert.

Framöver kommer man även att studera hur vildsvin och rådjur reagerar på de olika ljuden.

Olyckorna ökar

Antalet viltolyckor längs med de svenska järnvägarna ökar. 2019 skedde 7 507 kollisioner med klövdjur och stora rovdjur, vilket är 1 000 fler än 2017. Då har man inte räknat in varken renar eller mindre djur.

Försöken med skrämselljud är en del av Trafikverkets projekt ”Viltsäker järnväg”. Målet är att minska antalet olyckor på de värst drabbade sträckorna med 80 procent.

– Olyckorna är ett jättestort bekymmer. Dels är det stora kostnader, och dels är det horribelt att vi kör ihjäl djur och sedan bara rycker på axlarna. Den situationen har vi inte råd med om vi samtidigt ska prata om biologisk mångfald, säger Anders Sjölund, nationell samordnare på Trafikverket.

Fakta: Viltolyckor på järnvägar

Flest kollisioner mellan vilt och tåg sker vintertid, då djuren i högre grad söker sig till de upplogade järnvägsspåren.

I södra delarna av landet kolliderar tågen främst med rådjur, hjortar, älgar och vildsvin. I landets norra delar är även kollisioner med renar vanliga.

Renar ingår dock inte i olycksstatistiken, då de kategoriseras som tamdjur.

Källa: Trafikverket, SLU och Nationella viltolycksrådet.