Partierna: ”Bra att Riksbanken utreder e-kronan”

2018-08-30 06:00  

VALET 2018. Ska Sverige satsa på en e-krona? Få partier vill för tillfället ta någon ställning i den frågan. Och Riksbanken tycker att det är bra att de avvaktar.

– Vi måste känna att det finns politiskt stöd i den här frågan.

Det säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick om en eventuell e-krona. Men när Ny Teknik frågar riksdagspartierna om de vill att Sverige ska införa en digital valuta i Riksbankens regi är det bara Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som svarar ja.

Moderaterna och Centerpartiet säger nej, medan övriga partier är positiva till att frågan utreds av Riksbanken.

När Ny Teknik berättar för Kerstin af Jochnick om partiernas inställning tycker hon att det låter ”ganska klokt”.

– Vi är verkligen i ett utredningsstadium fortfarande och det är klart att man vill ha ett bra underlag om man ska tycka att det är en bra idé. Det är många frågetecken kring vad det ska bli av det här, säger hon.

Det är två år sedan som Riksbanken offentliggjorde sitt e-kronaprojekt. En första delrapport kom förra hösten. En andra väntas senare i år.

Läs mer: Tung trafik: Kilometerskatten delar blocken

En svensk krona utgör en fordran på centralbanken. Utöver denna egenskap som värdebevarare ska den också fungera som räkneenhet och som betalningsmedel. Samma egenskaper skulle en e-krona ha, utöver att den skulle vara ”elektroniskt tillgänglig dygnet runt, året om, och tillgänglig i realtid eller nära realtid”.

Den första delrapporten föreslår att en ”registerbaserad e-krona kombineras med en värdebaserad lösning som möjliggör offline-betalningar på små belopp och ökar tillgängligheten för grupper som inte vill eller kan ha e-kronakonton”.

Alltså en digital valuta man dels kan ha på ett konto, kopplat till exempelvis ett betalkort. Dels en valuta man skulle kunna ladda på ett värdekort, i stil med sådana man använder i kollektivtrafiken.

Skälet till Riksbankens utredning är att kontantanvändningen i Sverige sjunker dramatiskt. Vartannat år gör myndigheten en enkät med frågan hur man betalade för sitt senaste köp. År 2010 svarade nästan 40 procent att de använt kontanter. I år är siffran 13 procent. I samma undersökning framgår att Swish numera är en lika vanlig betallösning som kontanter.

Risker med e-krona

Vilka risker finns då i ett kontantlöst samhälle? Ja, enligt Riksbanken kan det innebära att ”hushållen får små möjligheter att spara och betala i riskfria centralbankspengar och det kan ytterst bidra till minskad motståndskraft i betalningssystemet”.

Under våren har Riksbanken haft möten med fintechbolag och banker för att skaffa sig större kunskaper kring vilken teknisk lösning som borde användas. Bland annat är myndigheten nyfiken på om blockkedjeteknik kan implementeras.

Utöver det kikar Riksbanken bland annat på de juridiska aspekterna.

– Vi utreder vilka effekter det skulle kunna ha på penningpolitiken och på finansiell stabilitet. Vi tittar på lagstiftning. Kan vi utfärda en e-krona med nuvarande lagstiftning? Det är sannolikt så att vi inte kan det, utan lagstiftningen behöver moderniseras, säger Kerstin af Jochnick.

Läs mer: Stor oenighet om statligt moln

En annan fråga är den om vilken infrastruktur som krävs för en e-krona.

– Man kan tänka sig att man ska använda den infrastruktur som bankerna har. Men man kan också tänka sig att vi utvecklar ett parallellt system. Det skulle sannolikt vara bra för konkurrensen. Och ur beredskapssynpunkt ett bra alternativt system till det som redan finns på plats, säger Kerstin af Jochnick.

Före årsskiftet ska Riksbanken ta beslut om projektet ska förlängas eller avslutas. Vid en fortsättning väntar vidare analys, en utredning av eventuella lagändringar och därpå en pilot- och testfas.

Ska Sverige införa en e-krona?

Partiernas egna svar.

V: Vi är positiva till att Riksbanken utreder e-kronan.

S: Avstår. Riksbanken utreder frågan om e-krona som valuta, och vi tycker att det är bra att Riksbanken arbetar med det. Det är dock alldeles för tidigt att dra några slutsatser om Sverige borde införa en digital valuta eller inte. En digital valuta skulle innebära stora förändringar och måste analyseras noggrant. Sverige ligger i framkant när det gäller digitala betalningar, så det går inte heller att komma fram till en ståndpunkt genom att jämföra med andra länder.

MP: Avstår. Vi har inte tagit ställning principiellt för eller emot. Vi tycker att det är intressant och viktigt att Riksbanken utreder en lösning med e-krona, den tekniska utvecklingen går snabbt och användningen av sedlar och mynt minskar. Kontanter kommer dock att finnas kvar under en överskådlig framtid, det Riksbanken nu utreder är en eventuell e-krona som komplement till sedlar och mynt.  

C: Nej. Vi anser inte att det just nu är aktuellt för svensk del. Riksbanken har utrett och följer frågan, och det är bra. Sverige är ett land som ligger långt framme när det gäller möjligheter att betala elektroniskt, exempelvis med lösningar som Izettle och Swish. Den mest angelägna frågan just nu är de brister som finns när det kommer till kontanthantering i delar av landet.

L: Avstår. Liberalerna har inte tagit ställning i frågan men ser en stor potential i den tekniska utveckling som redan idag gör det möjligt att både fort och billigt skicka pengar över hela världen. Vi är positiva till att Riksbanken tittar på möjligheten att införa en e-krona. När användningen av kontanter fasas ut skulle det vara ett bra sätt för Riksbanken att erbjuda betalningsmedel i den digitala miljön. Det skulle dock vara en stor förändring som kräver noggrant övervägande.

KD: Ja. Vi är positiva till en e-krona. Det skulle effektivisera betalningssystemet.

M: Nej. Vi har inga sådana förslag just nu. Men vi följer utvecklingen kring digitala valutor med stort intresse.

SD: Ja. Riksbankens projekt med e-krona ligger i framkant sett till andra länders centralbanker. Men självklart måste man gå försiktigt fram.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt