Uppdraget för Energimyndighetens nya chef: Att få fart på omställningen

2018-11-29 06:00  

2016 var han med och sydde ihop den blocköverskridande Energiöverenskommelsen. Nu är Robert Andrén Energimyndighetens nya generaldirektör. Uppdraget: Att får fart på omställningen.

När vi träffar Robert Andrén på myndighetens filial på Söder i Stockholm har han bara varit generaldirektör i två månader.

– Det känns jätteroligt. Jag tycker att det är ett väldigt viktigt uppdrag, omställningen till ett hållbart samhälle, säger han.

Vad vill du åstadkomma som generaldirektör?

– Jag vill kunna titta tillbaka och säga ”utan oss hade det här och det här inte hänt i omställningen till ett hållbart energisystem.” Men exakt vad det kan vara är svårt att säga. Det är ett lagspel, det krävs ett privat näringsliv som vågar satsa, politiska beslut som är modiga, att myndigheter samverkar och att konsumenter får en möjlighet att påverka, säger han.

Energimyndigheten kan påverka samhällets användning av energi bland annat genom att stödja utveckling av energisnål teknik och innovationer som drivs av förnybara bränslen med skattemedel.

Men Robert Andrén talar sig också varm för myndighetens uppdrag att ha en överblick över samhällets energianvändning och analysera konsekvenserna av olika förändringar.

– Jag vill att vi fortsatt ska vara den centrala aktören som har helhetsbilden av förändringarna. Vad händer här borta om du drar i den där tåten? Vårt energisystem hänger ihop väldigt mycket. Där har vi en jätteviktig roll att spela så att de som ska fatta beslut får ett bättre underlag. Ingen annan har det helhetsuppdraget, säger han.

Andrén tror på målet om förnybar elproduktion

Robert Andrén har tidigare jobbat som departementsråd på miljö- och energidepartementet. I den rollen var han en av tjänstemännen som deltog i arbetet med Energiöverenskommelsen, som tecknades i juni 2016 mellan fem av riksdagspartierna. Jobbet handlade bland annat om att ta fram analyser av vad olika politiska mål skulle få för konsekvenser.

– Energiöverenskommelsen är en fantastisk plattform för vårt fortsatta arbete. Den ger näringslivet en stabilitet långsiktigt om vart Sverige är på väg. På det sättet ger den ett unikt stöd som vi inte har haft tidigare i Sverige, säger han.

Hur kändes det att gå i mål med överenskommelsen?

– Jag kände att det var otroligt spännande och givande att få vara med på en sådan gedigen resa och att man lyckades ta det hela vägen i mål. Det var ganska häftigt.

Fanns det tillfällen när du misströstade?

– Det fanns tillfällen då jag förstod att nu står det och balanserar om man ska gå i mål eller inte.

Kan du berätta om de lägena?

– Jag vill helst inte det, av det enkla skälet att det slutligen var politikerna som lyckades komma överens i ett stängt rum. Det var inga andra där då, säger Robert Andrén.

Energiöverenskommelsen lägger fast det politiska målet att Sverige ska ha en elproduktion som är 100 procent förnybar 2040. Men samtidigt finns inget stoppdatum för kärnkraften i överenskommelsen. Det innebär att kärnkraften kan drivas vidare så länge ägarna anser att den är lönsam. Men det skapar också en osäkerhet om hur länge kärnkraften faktiskt kommer att vara i drift och hur bråttom det är att bygga ny förnybar elproduktion.

Robert Andrén är optimistisk och tror att målet om förnybar elproduktion kommer att nås till 2040.

– Det handlar mycket om vilja, säger han.

Hur ser du på din egen roll i planeringsutmaningen kring kärnkraften?

– Jag tänker att vi ska vara en katalysator för att få den här omställningen att hända.

”Bottnar i de naturvetenskapliga disciplinerna”

Just nu pågår ett arbete på Energimyndigheten med att analysera vad olika scenarier för kärnkraften betyder för samhället. I en första delrapport i juni i år konstaterades att det är bråttom att dra igång planeringsarbetet för nya vindkraftsparker. Nästa delrapport ska presenteras i vår.

Robert Andrén ger ett lugnt och lågmält intryck. Uppväxten i Ronneby ger sig fortfarande tillkänna genom en svag blekingsk dialekt. Men större delen av sitt liv har han bott i Stockholm. Han flyttade till storstaden vid 19 års ålder, träffade sin blivande fru Ann-Marie och blev kvar.

Något otippat är Energimyndighetens nya generaldirektör genetiker. Han läste biologi vid Stockholms universitet upp till magisternivå och började sedan forska i genetik. Licentiatavhandlingen handlade om inavelsproblem i små populationer.

– Jag var inne på de större evolutionära perspektiven på gener, som genetisk mångfald och bevarande av arter. Det var intressant. Men det finns inte så många jobb runt de frågorna, utan mest forskning.

Han valde att lägga av med forskningen. Vid det laget hade han och Ann-Marie två små barn, bodde i Jönköping och Robert Andrén jobbade på Jordbruksverket.

– Jag ville inte sitta och pendla upp till Stockholm eller satsa allt på forskningen. Det är en speciell värld med väldigt mycket konkurrens kring forskningsmedel.

Men bakgrunden som genetiker tycker han är till viss nytta i rollen som generaldirektör.

– Jag bottnar i de naturvetenskapliga disciplinerna. Även om energi ofta handlar om civilingenjörer och teknik bottnar det också till stor del i naturvetenskapen. I energisektorn handlar det om system och funktioner, precis som i naturen, säger han.

Generaldirektören om att spara energi: "Sluta diska under rinnande vatten"

Vad är den största svårigheten i samhället när det gäller omställningen till förnybar energi?

-Det finns utmaningar när man gör förändringar. Det finns tyvärr vinnare och förlorare i en förändring av energisystemet. Utmaningen är att se att vi har en ökad elektrifiering, som är en viktig lösning på klimatproblematiken. Men det sker samtidigt som energisystemet och elproduktionen förändras från storskalighet till den enskilde individen med solceller på taket. Att få de här två processerna att gå i takt är en utmaning.

Vad kan alla göra som skulle ge stora energivinster?

-Sluta diska under rinnande vatten och byt ut gamla glödlampor till led-lampor.

Vad kan politikerna göra?

-Det offentliga Sverige borde gå före. Kommuner, landsting och stat skulle kunna byta ut sina lampor mot led-lampor och upphandla produkter även utifrån energiperspektiv. Det skulle ge en väldigt stor effekt ganska omgående.

Robert Andrén

Ålder: 51 år.

Bor: I Vasastan i Stockholm.

Familj: Hustrun Ann-Marie och två vuxna barn.

Fritidsintressen: Idrott i olika former, främst löpning, gym och bandy, samt mat och dryck.

Utbildning: Magister i biologi och licentiat i genetik vid Stockholms universitet.

Energimyndigheten

Energimyndigheten har omkring 400 anställda. Cirka 60 procent är kvinnor och 40 procent män. 89 procent av medarbetarna är akademiker.

Huvudkontoret ligger i Eskilstuna. I en mindre filial i Stockholm finns myndighetens testlabb.

Energimyndigheten sorterar under miljö- och energidepartementet.

Myndigheten har funnits sedan 1998.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt