Unga svenska ingenjörerna renar avfall med industrins spillvärme

2022-11-15 11:53  

Innovationer från unga svenska ingenjörer väcker internationell uppmärksamhet. Bland dem finns Helios Innovations, som använder spillvärme för att skilja farligt avfall från vatten.

Totalt har tävlingen för unga ingenjörer fått in 87 bidrag från hela världen, och två svenska företag finns på topp 20-listan i James Dyson Award 2022.

Det är dels Banoo, vars teknik hjälper småskaliga fiskuppfödare att syresätta och förbättra vattnets kvalitet. En sensor känner av när vattnet börjar bli dåligt och aktiverar då mikrobubblor. Den samlar även in annan viktiga data om dammen.

Det andra bidraget som har valts ut kommer från Helios Innovations, grundat 2019. Bolagets innovation Low Temperature Evaporation började sitt liv som en effektiv avsaltningsanläggning, men priset på svenskt vatten var för lågt för att lösningen skulle väcka investerarnas intresse.

Förångar vatten för att separera avfall

I stället använder bolaget nu sin metod för att skilja farligt avfall från vatten. Det centrala i deras teknik är ett cellulosa-block som är utformat med många veckade plattor, vilket skapar en stor yta där vätska och luft kan komma i kontakt med varandra. Varm vätska flödar ovanifrån samtidigt som en fläkt bidrar med en stadig luftström i horisontell riktning.

När luften möter ytan förångas 3–8 procent av vattnet, och den ångan kondenseras sedan mot en kall yta. Torr luft recirkuleras för att åter passera cellulosa-blockets varma vätska. Och tack vare att processen fungerar vid i sammanhanget väldigt låga temperaturer så kan metoden drivas med spillvärme från svensk industri.

– Vi räknar med 40–95 graders temperatur. De flesta svenska industrier har tillgång till spillvärme, och den stora nyttan är att vi kan ersätta primärenergibehovet med energi man har på plats, som kommer från redan spenderade resurser, säger Helios Innovations projektledare Erik Rosengren till Ny Teknik, som är civilingenjör i kemiteknik från Lunds universitet.

Cellulosa-blocket. Foto: Helios Innovation

Ofta utgör vatten 95–99 procent av avfallet, och med företagets metod stannar allt farligt material på process-sidan. Enligt Erik kan vad som tidigare rymdes i 50 lastbilar i stället få plats i en lastbil som kör i väg avfallet till återvinning.

Metoden klarar PFAS

Bolaget har en mindre enhet i Lund som de kör tester på, och ibland är resultatet renare än vad vissa behandlingsanläggningar släpper ut i vattendrag. Deras teknik hanterar även PFAS-föreningar, något som även mekanisk ångkompression kan åstadkomma vid låga temperaturer – men det kräver mer elektricitet. Och med konventionell indunstning får man enligt Erik Rosengren med sig långt mer av de volatila ämnena.

Sedan några månader har bolaget en anläggning i gång hos en stor kommersiell aktör i Halmstad som renar farligt avfall. Dimensionerna är ungefär som en 20 fots-container och en så stor enhet kan på årsbasis omsätta 10 000 ton vätska. Tekniken är dock modulär och enheter kan göras större eller mindre.

– Energimässigt räknar vi med ungefär 15 kWh per ton kondenserad vätska. Om vi tar pappersbruken, som har störst volymer, så är det inte ovanligt att deras indunstare tar cirka 90 kWh per ton. Så det blir snabbt en elbesparing. Vi har väldigt få rörliga delar i vårt system – det rör sig om några pumpar och en eller två fläktar, säger Erik Rosengren.

Helios Innovations laboratorium hanterar dessutom släckvatten från brandstationer. Och vid SCA:s pappersbruk görs en förstudie om indunstning av bioslam från deras vattenrening.

Företagets förhoppning är att de även ska inleda en förstudie om indunstning av tunnlut, vilket i dag är en väldigt energikrävande verksamhet.

Lågtemperaturtekniken en konkurrensfördel

Enligt Erik Rosengren finns det förvisso konkurrens på marknaden, men i temperaturspannet är det väldigt svårt att matcha deras teknik, enligt honom – utan vakuum och utan trycksättning, som kombinerar en låg elförbrukning med gratis spillvärme.

Och att James Dyson Awards ingenjörer valde ut tekniken är hedrande.

– Det är jätteroligt, och man kan vara lite extra stolt över det krafttag som vi har tagit under det senaste året. Det är mycket hårt arbete som har lett fram till detta, så det är kul att få bekräftelse på att vi gör något som kommer att vara bra för klimatet, säger Erik Rosengren.

Vinnare i James Dyson Award presenteras 16 november.

Uppdatering: Onsdagen 15 november utsågs företaget som en av de två vinnarna i tävlingen Startup for climate, som energibolagen Ellevio och God el står bakom. Priset är en miljon kronor vardera (den andra vinnaren blev Nitrocapt, som nyligen kom med på Ny Tekniks 33-listan).

Läs mer: De vill tillverka konstgödsel med hemlig metod – bygger pilotfabrik 

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt