Svenska satelliten snart klar – men uppskjutningen är försenad

2019-07-08 06:00  

Satelliten kallas för Mats och ska ge nya kunskaper om klimatet. Det svenska projektet befinner sig på upploppet – men kommer inte att skjutas upp i december som planerat.

Satelliten Mats är inte större än en diskmaskin. Den ska skjutas upp till 600 kilometers höjd till den så kallade exosfären, den yttersta delen av vår atmosfär.

Där ska den undersöka vågrörelser och hur de påverkar klimatet, genom att studera syremolekylers ljusvariation på 100 kilometers höjd. Dessa variationer kan ses som så kallade nattlysande moln (se bild).

Tanken var att Mats skulle skjuts upp som så kallad piggyback i slutet av 2019 från raketbasen Vostotjnyj i Ryssland med hjälp av en Sojuz-raket. Piggyback innebär att en mindre satellit får skjuts av en uppskjutning av en större satellit, vilket därmed sänker kostnaden.

Oklart när Mats kan skjutas upp

Men huvudsatelliten vid just denna uppskjutning har försenats. Därmed påverkas även planerna för Mats. Det är i nuläget oklart när uppskjutningen kan ske. Rymdstyrelsen räknar med minst ett halvårs försening.

Satelliten är i princip färdigbyggd och genomgår just nu olika former av marktester. Den bygger på satellitplattformen Innosat som utvecklats gemensamt av ÅAC Microtec och OHB.

– Vårt bidrag är primärt hjärnan, det vill säga omborddatorsystemet, samt hjärtat, det vill säga kraftsystemet i form solpaneler, kraftelektronik och batteri, säger Mattias Örth, affärsutvecklingschef för småsatelliter på ÅAC Microtec.

OHB står i sin tur för satellitsystem och programvarudesign samt ansvarar för uppskjutning och styrning när satelliten väl hamnat i sin solsynkrona bana.

Utsätts för vakuum och vibrationer

Testerna som nu genomförs handlar bland annat om att utsätta Mats för värme, kyla, vakuum och vibrationer för att verifiera funktionerna.

– Vi levererade vår hårdvara under förra året och början av detta. Nu åker den runt till olika ställen. Senast jag hörde något från den var på Twitter. Då var den i KTH:s vakuumkammare, säger Mattias Örth.

Vilken är den största utmaningen med projektet?

– Att hålla den initiala tidplanen och att lyckas göra satelliten relativt generisk. Den är byggd för att kunna skjuts upp med ett antal olika raketer och fungera som plattform för olika nyttolaster. Då gäller det att designa delsystemen och plattform så flexibla som möjligt, säger han.

Vad kan gå fel med projektet?

– I dagarna har vi ju stött på en av osäkerheterna i rymdbranschen i och med förseningen. Det ligger utanför vår kontroll. Uppskjutningen är ju också en risk i sig. De kan hamna i fel bana eller brinna upp. Men den risken är liten, säger han.

Fakta: Mats

Mats (Mesospheric Airglow/Aeroosol Tomography and Spectroscopy) ska studera vågor i övre atmosfären vilket kan ge kunskaper om klimatet.

Storlek som en diskmaskin, 60x70x85 centimeter, väger cirka 50 kilo.

Forskningsprojektet är finansierat av Rymdstyrelsen.

Vetenskaplig initiativtagare är Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, MISU.

Forskare från så väl Institutionen för rymd- och geovetenskap vid Chalmers samt Rymd- och plasmafysik vid KTH deltar.

OHB Sweden och ÅAC Microtec bygger satelliten. Omnisys Instrument levererar mätinstrumenten.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt