Svenska Matteappen växer – ska lösa ”grundskolans största problem”

2020-11-23 06:00  

Nära var tionde niondeklassare går ut utan ett godkänt betyg i matte. Det jobbar två tidigare chalmerister på att göra något åt.

För att få godkänt i matte i grundskolan behöver man betygen A–E. Enligt Skolverkets senaste statistik över slutbetyg i grundskolan, för läsåret 2019/2020, fick 9 procent av eleverna betyget F i matematik. Året innan låg siffran på 10 procent. Det är alltså var tionde niondeklassare som inte klarar matten. Nära en av fem elever får inte godkänt på nationella provet i nian (17,4 procent enligt den senaste statistiken för läsåret 2018/2019)

Här finns en enorm utmaning, tycker ingenjören Henrik Appert, vd och medgrundare av det digitala verktyget Matteappen.

– Vi menar att det här är grundskolans i särklass största problem, säger han till Ny Teknik.

Läs mer: Är hjärnan mogen för en examen?

Det var en Pisa-undersökning hösten 2015 som sådde fröet till Matteappen. Undersökningen visade hur illa det stod till med mattekunskaperna bland svenska 15-åringar.

– Vi lägger en miljon kronor per grundskoleutbildning och elev, men var femte elev når inte godkänt på nationella proven i matematik. Hade det varit en industri där det kostar en miljon kronor att producera en produkt, och var femte produkt inte når upp till kravspecifikationen hade den som var ansvarig för det området inte blivit särskilt långvarig. Men av någon anledning accepterar man det här i samhället, vilket är helt sjukt, säger Henrik Appert.

Matematik som ett handarbete

Vad är det som gör att många elever har svårt för just matte? Henrik Appert refererar till studier som visar att elever som hamnar efter i matten också tenderar att förbli efter.

– Det finns nog inget annat ämne där det du gör en viss vecka är så tajt sammankopplat med hur väl du lyckas veckan därpå, säger Henrik Appert.

Läs mer: Dramat bakom Tetris – rad för rad

De digitala verktyg som har varit tillgängliga för elever och lärare har lämnat mycket att önska, menar Henrik Appert. Ofta har de varit klickbaserade, där man ska välja rätt svarsalternativ, eller så har de utgått från att elever ska skriva in sina svar med hjälp av tangentbordet. Men det som är mest intressant är vägen fram till lösningen, och hur du redogör för en uträkning i flera steg, säger Henrik Appert.

– Vi menar att matematik först och främst är ett handarbete, där du gör uppställningar, visar hur du löser en uppgift i flera steg och även får fram ett svar. Vi saknade en digital lösning som bevarade matematiken som ett handarbete, men som även tog in de digitala fördelar som finns nu med tekniken.

Han och medgrundaren Arvid Gilljam har båda läst industriell ekonomi på Chalmers, har ett stort intresse för matematik och har läst mycket om hur man får system att fungera bättre. Data är en viktig nyckel, konstaterar de.

Med Matteappen blir det möjligt för elever att göra sina uträkningar för hand, i en app i surfplattan eller på datorn. Svaret rättas automatiskt och allt skickas direkt till läraren, som därmed kan följa hur det går för eleven och för hela klassen i realtid.

Verktyget ska på ett mycket enklare och snabbare sätt göra det möjligt för lärare att upptäcka vad deras elever faktiskt kan och vad de kanske har svårt för. Då kan lärare också lättare anpassa sin undervisning utifrån de behov som finns. Om läraren märker att en elev har svårt för en viss typ av fråga, eller att hela klassen har fastnat, ska det bli lättare att åtgärda problemet.

Tidsbesparande verktyg

Matteappen är utvecklad för svenska grundskolor och används i dag i över 100 kommuner. Nu ska den också lanseras i USA, under namnet Magma Math.

Någon som redan använt Matteappen i sin undervisning i flera år är Elin Sandström. Hon är lärare i Halmstads kommun och har använt verktyget med elever i mellanstadiet. Hon säger att den självrättande funktionen har utgjort den största skillnaden i hennes arbete.

Tidigare plockade hon in elevernas räknehäften två gånger i veckan för rättning. När hon gav tillbaka häftena till eleverna upplevde hon att det inte kändes så aktuellt eller motiverande för eleverna att gå igenom vad de hade gjort för flera dagar sedan, och försöka dra lärdomar av det. Genom att direkt få veta om man har gjort rätt blir eleverna motiverade att fortsätta, menar hon.

– Nu sker rättningen i realtid och jag kan se hur det går för eleverna direkt. Det sparar tid och gör eleverna mer mottagliga att ta emot hjälp, för att jag kan ge den där och då.

En annan fördel är att verktyget gör det lättare för elever att strukturera upp sina uträkningar. Elin Sandström upplever att det har funnits ett motstånd överlag bland elever att jobba med det, att det har känts jobbigt för dem och lätt blir kladdigt. Nu har struktur blivit mer roligt.

– Det finns många hjälpmedel inbyggda i surfplattan, vilket är en fördel jämfört med när man bara har en bok. Är det någon som behöver skriva stora siffror, då kan man göra det eftersom det går att förstora rutorna man skriver i. Du kan också få text uppläst för dig.

En insikt som Elin Sandström har fått är att många elever som anser sig vara duktiga på matte har förknippat det med att vara snabbtänkt och bra på huvudräkning. Men det har inte nödvändigtvis hängt ihop med att man gör bra och välstrukturerade uträkningar.

– De som inte har ansett sig vara så duktiga har kunnat ha en bättre struktur, eftersom de behöver vara mer noggranna för att kunna lösa ett tal. Med Matteappen har vi fått mer ljus på hur de tänker, och har kunnat lyfta fram vad de gjort bra, berättar Elin Sandström.

Individanpassning i det tysta

Att eleverna inte har olika matteböcker beroende på vilken nivå de ligger på är också en fördel. Det blir inte lika tydligt eleverna emellan om någon behöver mer individanpassning.

– Nu har vi samma individanpassning, men i det tysta. Bara det har hjälpt elever, vetskapen om att ingen annan behöver veta om var man ligger.

Att kunna visa upp elevernas olika uträkningar anonymiserat för hela klassen tycker Elin Sandström också är värdefullt. Då får man en större bredd på lösningar och exempel att diskutera, vilket också breddar hur eleverna tänker och vad de kan ta till sig.

– Jag märker att eleverna snappar upp exemplen och använder sig av det vi har diskuterat när de sedan räknar vidare. Det biter inte lika bra när jag säger "gör så här". Nu har vi fått ett forum där vi verkligen kan prata matte och använda det matematiska språket på ett sätt som jag inte har gjort så mycket innan, för det var så krångligt.

Även om fördelarna är flera betonar Elin Sandström att Matteappen precis som andra verktyg inte ska betraktas som komplett. Matteundervisningen behöver variation och olika typer av inslag.

– Men finns det ett verktyg som kan göra matten rolig och spara tid, då är det superbra och värt att testa. Jag personligen skulle inte vilja gå tillbaka till hur det var innan.

Henrik Appert tror inte att Matteappen på egen hand ska kunna höja kunskapsnivån i matte, men han menar att den erbjuder nya arbetssätt som kan leda till det.

– Det finns inget egenvärde i att digitalisera. Vinsterna med digitalisering uppstår först när vi skapar arbetssätt som drar nytta av digitaliseringens fördelar. Matteappen kan möjliggöra såväl mer pedagogiska arbetssätt och spara värdefull tid för läraren, men hur läraren spenderar sin tid är fortsatt avgörande för elevernas kunskapsutveckling.

Här kan du se en film om hur Matteappen fungerar:

Mer om Matteappen

Matteappen är grundat av ingenjörerna Henrik Appert och Arvid Gilljam, som båda läst industriell ekonomi på Chalmers. Målet med det digitala verktyget, som är utvecklat för grundskolan, är att alla elever ska klara matten.

I Matteappen kan elever räkna för hand och lärare följa elevernas arbete och utveckling i realtid.

– För att vi ska kunna göra en så bra tjänst som möjligt sätter vi läraren och eleven i centrum - vi tror att de vet bäst vilka behov de har. Lärare har därför möjlighet att kommunicera med oss direkt genom plattformen. Vi kombinerar även lärares kvalitativa feedback med kvantitativ analys av den data som genereras när tjänsten används. Vi kan till exempel upptäcka att en viss fråga får många fler felsvar än vad som är väntat. Då genomför vi direkt en utvärdering kring vilka orsakerna till felsvaren kan vara, följt av en lämplig korrigering. På dessa sätt ser vi till att Matteappen hela tiden blir bättre och att utvecklingen styrs efter våra användares behov, förklarar Henrik Appert.

Bolaget bakom Matteappen heter Radish.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt