Sugen på att gaskonvertera? Läs expertens bästa råd

2020-09-14 06:00  

Det blir ett stöd till konvertering av bilar till biogas- och etanoldrift. Men vilka fordon lämpar sig bra respektive mindre bra? En gaskonverterare ger här sina bästa tips.

Regeringen inför en premie för konvertering till biodrivmedel från 2022, sedan Centerpartiet och Liberalerna anslutit sig till förslaget. Stödet beräknas till 10 miljoner kronor 2022 och lika mycket till året därpå.

Syftet är att påskynda omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Flottan består i dag till stor del av bensin- och dieseldrivna bilar som inte är godkända för rena eller höginblandade biodrivmedel, men som kommer att rulla i ytterligare många år.

De exakta stödbeloppen är inte fastslagna. En etanolkonvertering kostar under 10 000 kronor och gaskonvertering omkring 50 000 kronor. Stödbelopp motsvarande halva installationskostnaden har diskuterats.

Läs mer: Volkswagens beslut: Gasdrift är inget för framtiden

Etanolkonvertering är tekniskt sett relativt enkelt gjort och vi fördjupar oss inte närmare i det här. Gaskonvertering kräver däremot lite fler överväganden.

Vilka bilar passar att gaskonvertera?

Ny Teknik har därför frågat en branschexpert vad man som bilägare ska tänka på. Vilka bilar lämpar sig bättre respektive sämre att konvertera?

Martin Gunnarsson driver verkstaden Sustainabil i Ockelbo sedan två år tillbaka. De absolut vanligaste efterkonverterade biogasbilarna han stöter på är fyrhjulsdrivna bensinbilar, ofta 10–15 år gamla.

– Många här på landsbygden har ett utpräglat miljötänk. Men de hittar inte något fossilfritt fordon som klarar av kraven på att kunna kallstartas i kyla, har god räckvidd och kan dra tungt. Biogasbilar klarar dessa krav. Därför är många av bilarna som konverteras i dag fyrhjulsdrivna – inte suvar utan något mindre bilar som Subaru Legacy och Outback eller olika Suzukimodeller, säger han.

En gaskonverterad Volvo V70. Reservhjulet har lyfts ut för att ge plats åt två mindre gastankar. Foto: Privat

Rent tekniskt går det att gaskonvertera i princip vilken bensin- eller dieselmotor som helst, säger han. Men det är relativt ovanligt med dieselbilar. Vill man som ägare av en dieselbil ställa om till fossilfritt är det förmodligen enklare att börja tanka syntetisk diesel (HVO100) i stället, menar han.

Placeringen av gastankarna utgör den klurigaste delen av konverteringen. Effekten blir i princip alltid förlorat lastutrymme, men har man en normalstor kombi blir det inte så stor skillnad. Ett fordon som därför passar sämre att gaskonvertera skulle kunna vara en mindre sedan, där bagageutrymmet redan är väldigt begränsat.

10-15 kilo ger 30 mil

Antalet gastankarna är också det som driver upp kostnaden. Ju törstigare bil desto fler gastankar behövs för att nå en acceptabel räckvidd. Vanligen räcker det med flaskor som totalt rymmer 10–15 kilo för att kunna köra 30 mil.

Martin Gunnarsson gaskonverterade sin första bil 2011, en Volvo 850. I dagsläget konverterar han inte själv några fordon utan reparerar och servar andras biogasbilar, samt ger köpråd till spekulanter.

Martin Gunnarsson med sin Volvo 850 som han själv konverterade till gasdrift. Foto: Privat

Sedan stödbeskedet kom har han dock bestämt sig för att bygga en ny verkstad och starta med konvertering igen. Han påpekar att han inte frälst enbart på biogas utan menar att alla förnybara bränslen behövs.

Det absolut viktigaste att tänka på är att konverteringssatsen är typgodkänd, fortsätter han. Det är en dyr och omständlig process för tillverkaren – men helt nödvändig.

– Det funkar inte att köpa vilket kit som helst från Ebay. Om en komponent går sönder och det händer en olycka ligger man illa till ur försäkringssynpunkt. Och om bilprovningen upptäcker att konverteringskitet inte är avgascertifierat är det pengar i sjön, säger han.

Vanligaste missuppfattningen om biogasfordon

En av de vanligaste missuppfattningarna som Martin Gunnarsson stöter på är att folk tror att bilen enbart går på biogas efter konverteringen. Men det är fel, bränsletanken sitter kvar och bilen startar oftast på bensin tills rätt temperatur har uppnåtts.

Det finns alltså ingen anledning till oro om man ska ut på långresa i områden där biogasmackarna ligger glest – för det gör de fortfarande i visa områden.

Bilen förstår faktiskt aldrig att den körs på biogas, i den utsträckning en bil förstår något alls. Konverteringskitet simulerar att spridarna öppnas och att bränslepumpen går, för att undvika felkoder. Detta görs enkelt med hjälp av ett elektriskt motstånd som motsvarar spridarens resistans i öppet läge, till exempel.

– Det är väldigt old school teknik. Övergången mellan bensin- och gasdrift är också sömlös, säger Martin Gunnarsson.

En idé för att slippa inkräkta på bagageutrymmet vore att minska storleken på bensintanken och i stället placera gastankar där. Men det brukar vara svårt, enligt Martin Gunnarsson.

– Bensintanken är ofta formgjuten för att passa in mellan länkarmar och annat. Gasflaskor är alltid cylindriska och passar därför sällan. De får ju dessutom inte sticka ner under bilen och riskera att skadas, säger han.

Han stöter mycket sällan på konverterade motorer som tycks ha skadats av att köra på gas. Snarare tycker han att de verkar må bättre av bränslet, som sotar mindre och ger en renare förbränning.

Gasledningssystemet är relativt enkelt eftersom det bygger på självtryck. Det finns få delar som kan gå sönder. Det som slits är för det mesta packningar i regulatorer, som med tiden blir spröda och behöver bytas.

Gas billigare än bensin

Sett till priset på drivmedel är det billigare att köra på biogas än bensin. Fordonsgas, som till drygt 90 procent består av förnybar biogas, kostar i dag motsvarande cirka 12,90 kronor per liter – en siffra som alltså är omräknad för att kunna jämföras direkt med bensinpriset på i dagsläget knappt 14 kronor.

En bil som konverterats till biogas belönas också med lägre skatt. En Volvo V70 kan kosta 3 000 kronor som bensindriven och 600 kronor som gaskonverterad.

Även i driftsfasen kan gastankarna innebära extra kostnader. Vissa besiktningsfirmor tar till exempel ut en högre avgift. Man måste dessutom frilägga tankar och rörsystem inför besiktningen. Är bilen efterkonverterad görs det enkelt genom att lyfta på skuffgolvet, men för fabrikstillverkade gasbilar kan extra kostnad tillkomma.

Man kan även få bilens gassystem godkänt genom att visa upp ett högst 15 månader gammalt gasintyg från en auktoriserad gasbilsverkstad.

Sedan 2002 anger tanktillverkarna den maximala livslängden på gastanken till 20 år. Innan dess angavs de till maximalt 15 år.

Detta görs vid en gaskonvertering av bensinbil

När en bensinbil (det vill säga bil med ottomotor) konverteras för att kunna köra på gas installeras följande:

  • En eller flera gastankar med säkerhetsventiler
  • Påfyllnings- och backventil
  • Rörsystem och evakueringsslangar
  • Elhärva och styrenheter
  • MAP-sensor (Manifold Absolute Pressue, sensor som mäter det absoluta gastrycket)
  • Gasregulator
  • Bränsleinjektorer, en per cylinder, monteras oftast på ordinarie insugningsrör.
  • Modifierat skuffgolv
  • Bränslemätare för gas, samt bränsleväljare för gas eller bensindrift

Johan Kristensson

Mer om: Biogas Gasbilar

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt