Så ska Gotland bli en föregångare i energiomställningen

2019-04-03 06:00  

Energimyndigheten listar 20 åtgärder för hur Gotland ska ta ledningen i omställningen av energisystemet. Men de kommer inte att räcka.

Regeringen vill att Gotland ska bli ett pilotområde som går före i omställningen till ett hållbart energisystem. Syftet är att visa att det går att nå Sveriges energi- och klimatmål.

Energimyndigheten har fått i uppdrag att ta fram en färdplan för hur det ska gå till. Under måndagen blev rapporten offentlig.

Gotland har i dag egen produktion av vind- och solel, fjärrvärme och biogas. Men stora delar av energin som används på ön importeras, framför allt i form av kol, koks, oljeprodukter och el.

Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att Sveriges utsläpp borde minska i mycket snabbare takt än vad som har skett under de senaste tre åren. Och Gotland ligger illa till. Gotland är det län som har högst utsläpp av växthusgaser per invånare, enligt en beräkning av Sweco. Därför brådskar det att vidta åtgärder på Gotland, skriver Energimyndigheten.

”Upp till Vattenfall att ta investeringsbeslut”

Totalt listar Energimyndigheten 20 förslag i sin rapport. Flera av dem är övergripande till sin karaktär och många av åtgärderna är redan sjösatta.

En åtgärd handlar om att öka möjligheten att ansluta förnybar elproduktion. Problemet är att dagens regionala och lokala elnät på Gotland inte räcker till för att ta emot el från fler vindkraftverk.

Samtidigt vill cementtillverkaren Cementa ställa om sin produktion så att den blir eldriven i stället för fossildriven. Om det blir verklighet väntas det leda till en tredubbel ökning av efterfrågan på el.

Energimyndigheten bedömer att det i framtiden därför kommer att behövas både elförbindelser till fastlandet och en kombination av flexibilitet och energilager i form av batterier.

Läs mer: Vattenfalls vision: Gotland först med ny teknik på vindkraft

Vattenfall har tidigare föreslagit att batterier ska installeras på Gotland för att göra det möjligt att bygga fler vindkraftverk på ön. Bolaget har också framfört att krav bör ställas på alla nya vindkraftverk som byggs på ön att de ska kunna frekvensreglera.

– Vi tycker att det är intressanta förslag. Men det är upp till Vattenfall att ta ett investeringsbeslut att bygga ett energilager, säger Mattias Eriksson, projektledare på Energimyndigheten.

Fossilfria drivmedel i färjorna

Den batteristorlek som Vattenfall räknade på i sin förstudie bedöms kosta 200 miljoner kronor. Men något investeringsbidrag från Energimyndigheten kan bolaget inte räkna med.

– Nej. Men det kan finnas forskningsfrågor knutna till en lagerlösning som vi eventuellt kan ge stöd till. Det beror lite på vad det handlar om, säger Mattias Eriksson.

En annan åtgärd som Energimyndigheten listar i sin färdplan handlar om att utveckla en lokal marknad för flexibilitet. Tanken är att elkunder ska kunna få betalt för att flytta sin elanvändning till tider när belastningen på elnätet är låg.

Det är en åtgärd som redan är på gång och finansieras inom ramen för EU-projektet Coordinet. Energimyndigheten tänker bidra genom att arrangera två workshops på ämnet.

Läs mer: Uppdraget för Energimyndighetens nya chef: Att få fart på omställningen

Energimyndigheten föreslår också att Trafikverket ska få i uppdrag att inför nästa upphandling analysera möjligheterna för att färjorna till och från Gotland byter till fossilfria drivmedel.

Ett annat förslag handlar om att inrätta ett energicentrum som ska vara samordnare och inspiratör i pilotuppdraget. Tanken är att centrumet ska kunna bistå med information och rådgivning som rör energiomställning.

”Färdplanen ska inte vara det slutgiltiga svaret”

För att ägare till flerbostadshus ska få lättare att matcha elproduktion från solceller till elanvändning föreslår Energimyndigheten att fler demonstrationsprojekt riktade mot just sådana fastighetsägare ska dras igång.

Men det kommer att krävas extra pengar om Gotland ska kunna öka takten i energiomställningen, konstaterar Energimyndigheten, som föreslår ett särskilt Gotlandsanslag om 50 miljoner kronor per år. Pengarna ska främst gå till projekt som rör transportsektorn, små och medelstora företag, bostäder och minskad energianvändning i hushåll.

Läs mer: ”Energilagring i stor skala kan rädda effektbalansen”

Och även om pengarna beviljas, och alla 20 förslag genomförs, kommer det inte att räcka så att Gotland ställer om snabbare än resten av Sverige. ”Vi är medvetna om att våra åtgärder i denna färdplan inte ensamma kommer att leda till 100 procents måluppfyllelse,” skriver Energimyndigheten.

– Vi är ödmjuka inför uppgiften, och det ligger också i uppdraget att färdplanen inte ska vara det slutgiltiga svaret. Det kommer att behövas ytterligare åtgärder framledes. Det här är en startpunkt, inte en slutpunkt, säger Mattias Eriksson.

Läs de 20 förslagen här.

Sveriges energi- och klimatmål

Senast år 2030 ska utsläppen från inrikes transporter (utom inrikesflyg) ska minska med minst 70 procent jämfört med 2010.

År 2030 ska Sverige ha 50 procent mer effektiv energianvändning jämfört med 2005 (uttryckt i termer av tillförd energi i relation till bruttonationalprodukten).

År 2040 ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt