Så kan klimatvänligare cement bli verklighet

2021-03-01 11:49  
Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

Omkring 8 procent av världens koldioxidutsläpp kommer från cementtillverkning. Cementa och övriga industrin jobbar på att minska utsläppen. Här är nio artiklar om hur det kan gå till. 

Slagg från SSAB:s masugnar ska ersätta delar av cementen vid Peabs betongproduktion. Foto: Nicklas Thegerström

Slagg från masugn ersätter 70  000 ton cement 

Swerocks fabrik i Oxelösund tillverkar bindemedel av slagg från SSAB:s stålverk. I höstas gick man upp i full produktion, och från och med i år väntas slaggen ersätta 70 000 ton cement. 

– Tanken är att öka produktionen efterhand, och kanske komma upp i att byta ut 100 000 ton cement, säger Swerocks vd Karl-Gunnar Karlsson. 

Här kan du läsa mer om satsningen

 

Cementas fabrik i Slite på Gotland. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

”Inte en självklarhet att vi ska betala” 

Det behövs en ny elkabel mellan fastlandet och Gotland. Men om det blir likström eller växelström är oklart. Flera andra viktiga frågor väntar också på svar. 

Det finns ett behov av en ny förbindelse redan 2030, framför allt kopplat till Cementas planer på att bli koldioxidneutrala, berättar Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker på Svenska kraftnät. 

Läs mer om frågorna om Gotlandskabeln som behöver besvaras här

 

Den svarta klumpen är cementklinker tillverkad på elektrisk väg med hjälp av en plasmagenerator. Foto: Cementa

Plasmateknik kan få ner Cementas utsläpp 

Med plasmateknik hoppas Cementa kunna minska sina koldioxidutsläpp med en tredjedel. Bolaget skissar på hur pilottester kan genomföras. Men elförbindelsen till Gotland räcker inte för bolagets omställning. 

Av Cementas utsläpp kommer två tredjedelar från kalkstenen som utgör råvaran. Den sista tredjedelen, ungefär 830 000 ton, kommer från bränslet som används för att värma ugnarna. I dagsläget består bränslet av kol samt industriavfall som plast, trä och gummidäck. 

I projektet Cem Zero har Vattenfall undersökt metoder för att elektrifiera uppvärmningen av ugnarna. 

Läs mer om Cementas planer här. 

 

Betongavfall läggs på hög. Bild från Sotji, Ryssland. Foto: Dmitry Lovetsky

Träavfall gjorde återvunnen betong hårdare än originalet 

Forskarna band samman begagnad betong med lignin från träavfall. Utan att tillsätta cement fick de fick fram ett material med en högre böjhållfasthet än vanlig betong. 

I framtiden skulle man kunna skapa betong från grunden och då ersätta cementen med lignin från andra växtkällor – exempelvis avfall från jordbruket, som blandas med sand och grus, tror forskarna. 

Läs mer om metoden här

 

En liten bro gjord av ett levande byggmaterial. Foto: CU Boulder College of Engineering & Applied Science

Cyanobakterier i betongen ska minska byggets klimatpåverkan 

Ett levande byggmaterial som lagar sina egna sprickor och suger åt sig koldioxid. Det kan bli möjligt med hjälp av bakterier. 

I försök har forskare låtit mikroorganismerna växa i en blandning av sand och gelatin. Mikroorganismerna mineraliserar gelatinet, som binder ihop sanden och bildar det levande, hårda byggmaterialet. 

Här kan du läsa mer om forskarnas arbete

 

Betong är ett vanligt byggmaterial i dag och efterfrågan väntas fortsätta öka. Foto: Pixabay

Fem sätt för betongindustrin att minska sina utsläpp 

Det finns sätt att minska betongindustrins utsläpp utöver alternativa bränslen, elektriska ugnar och mindre cement i receptet. Vi berättar här om fem metoder. 

Fyra av de här fem exemplen tycks vara versioner på samma tema, säger Johan Silwerbrand, professor i betongbyggnad på KTH. 

– Man utsätter den färska betongen, ”halvfabrikatet”, för en atmosfär som till hög andel består av koldioxid. Då får man en snabb karbonatisering. För dessa sannolikt relativt låghållfasta produkter leder karbonatiseringen till ökad hållfasthet, berättar han. 

Läs om samtliga exempel här. 

 

Så här ser avflagningen ut på ett betongprov som har utsatts för upprepad frysning och upptining i kontakt med vägsalt. Foto: Martin Strand

”Tortyrmetoden” kan missgynna klimatvänligare cement 

Det finns alternativ till klimatvärstingen cement. Men i Sverige används de inte i samma utsträckning som i andra länder. En förklaring kan vara den svenska ”tortyrmetoden” som används för att testa motståndskraften mot saltfrost. 

Martin Strand, forskare vid avdelningen för byggnadsmaterial på Lunds Tekniska Högskola, LTH, har disputerat med sin avhandling om hur väl betong med olika inblandning av slagg och flygaska står emot sådan avflagning. Studien är delvis finansierad av Cementa och Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF 

– Mina resultat indikerar att man kan använda upp till 35 procent slagg utan problem, säger han men påtalar genast att de säkert kan komma att ifrågasättas. 

Här kan du läsa mer om Martin Strands avhandling. 

 

Cementas fabrik i Degerhamn ska avvecklas. Foto: Cementa/Pressbild

Deras gröna satsning för klimatvärsting är långt borta

Cementa är en av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Företaget utvecklar en ny cement, som kan minska utsläppen med 30 procent – men lanseringen riskerar att fördröjas. 

– För att ta bort utsläppen från tillverkningen helt finns det i dagsläget inget annat alternativ än att fånga in och lagra koldioxiden permanent under marken, säger Julien Morel på Naturvårdsverket. 

Läs mer om Cementas planer här. 

 

Amerikanska Heliogen ska ha lyckats uppnå rekordhöga temperaturer med en vidareutvecklad solteknik. Foto: Heliogen/Pressbild

Gates-stöttade solenergibolaget kan bidra till cementtillverkning 

Energibolaget Heliogen säger sig ha utvecklat en teknik så kraftfull att solenergi kan användas för tillverkning av cement och stål, där det krävs höga temperaturer. Bland dem som stöder företaget finansiellt finns Microsoft-grundaren Bill Gates. 

– Vi rullar ut en teknik som kan klå priset på fossila bränslen och inte orsaka några koldioxidutsläpp. Och det är den verkliga heliga graalen, säger Heliogens grundare och vd Bill Gross till CNN Business. 

Här kan du läsa mer om hur solenergi kan användas för tillverkning av cement och stål. 

Ania Obminska

Mer om: Cement Betong

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt