Fuglesang: Därför måste vi fortsätta skjuta upp människor i rymden

2019-07-20 06:00  

Bemannade rymdfärder är dyra och svåra. Men också helt avgörande om människan ska kunna ta steget till Mars - och vidare ut bland stjärnorna, säger Christer Fuglesang.

I dag lördag 20 juli är det 50 år sedan människan landade på månen för första gången. Racet mellan USA och Sovjetunionen markerade starten på vad som kallas rymdåldern.

Nu, fem decennier senare, är vi snart redo att inleda ett nytt kapitel i rymdutforskningens historia. Teknikentreprenörerna och miljardärerna Elon Musk och Jeff Bezos är två inbitna rymdfantaster med djupa fickor som planerar att börja skjuta upp rymdturister i närtid.

Fuglesang: Människor vill ut i rymden

I kölvattnet av den senaste tidens snabba teknikutveckling har det samtidigt väckts frågor om vi verkligen ska fortsätta med bemannade rymdfärder. Varför inte låta självkörande landfarkoster, som Nasas Curiosity, fortsätta utforskandet av främmande himlakroppar. Bemannande rymdfärder är kostsamma och resurskrävande, är ett argument som läggs fram.

Läs mer: SpaceX blir först med att testa gröna raketbränslet

Christer Fuglesang, Sveriges hittills enda astronaut, har ett kort och koncist svar till varför vi bör fortsatta med bemannade uppskjutningar.

- Människor vill ut i rymden. Fortsatta bemannade rymdfärder kommer att ge mänskligheten fantastiska nya möjligheter. Om vi någonsin ska kunna bygga upp en interplanetär ekonomi, och lära oss att utnyttja resurser som finns utanför jorden måste vi fortsatta att skicka upp människor, säger Christer Fuglesang till Ny Teknik.

"Vi är överlägsna maskiner - än så länge"

Han får medhåll av Olle Norberg, vicerektor vid Luleå tekniska universitet - som lyfter fram två huvudskäl till varför människan har en given plats i den fortsatta rymdutforskningen.

- Vi har än så länge inte tekniken som gör att man kan automatisera utforskning av andra himlakroppar. Människan är fortfarande överlägsen maskinerna på den fronten.

I framtiden kan vi möjligen använda humanoida robotar eller maskiner som styrs via förslagsvis vr-hjälmar vid utskjutningar, säger Olle Norberg. Men den tekniken är fortfarande mycket, mycket långt borta.

- Ska man kunna genomföra effektiva forskningsuppdrag, då måste människor vara med. Ta Nasas Marsrovers som exempel. När de används måste man i förväg bestämma exakt vilka sensorer, borrar och annan utrustning som ska vara med. Det kan jämföras med människor, som på plats skulle kunna förse sig med den utrustning som behövs för experimenten man bestämts sig att utföra efter att man väl har landat. Detta gör det betydligt mer effektivt att genomföra bemannade rymdfärder.

Rymdturism drar allt närmare

Christer Fuglesang påpekar också att det i slutänden inte handlar om att fylla framtida rymdfarkoster och stationer med antingen människor eller robotar.

- Vi ska göra både och. Använda robotar när vi kan, och samtidigt vara beredda att skicka upp människor när det är mer effektivt och kan ge oss värdefull kunskap.

Läs mer: Så mycket kommer USA:s månbas att kosta

Under de senaste åren har det skett relativ snabb utveckling inom rymdområdet. Som exempel kan nämnas flera amerikanska uppstartsbolag som just nu utvecklar nya rymdkapslar på uppdrag av Nasa. Efter decennier av högtflygande är dessutom rymdturismen snart redo att faktiskt dra igång. Rymdbolaget Virgin Galactic har genomfört två lyckade bemannande provfärder under 2018 och 2019, till exempel.

- Även om Virgin Galactics resor i dagsläget handlar om så kallade rymdskutt är den utvecklingen nödvändig för att vi ska kunna skapa en infrastruktur där många, kanske miljontals människor kan bo i rymden. Trump-adminstrationen har sagt att de vill ta människor till månen igen 2024. Vi får se om det är möjligt. Samtidigt har Nasa gått ut med planer på att bygga en permanent rymdstation kring månen inom ett halvsekel. Planen är att göra detta tillsammans med internationella partners, förnuvarande samma som deltar på ISS. Det skulle vara ett fantastiskt steg för människan och vetenskapen, säger Christer Fuglesang.

"Exploatering av andra planeter inte sci-fi"

Rymdkapplöpningen under 1960-talet handlade om att visa att människan var kapabel att ta sig ut i rymden. Nu handlar det om att utveckla teknik för att människor ska kunna överleva där ute, säger Stefan Gustafsson, strategichef på Swedish Space Corporation, SSC.

- För människorna i dag som arbetar med det här, en rörelse kallad "the new frontier", är exploatering av andra planeter en realitet, inte science fiction.

Läs mer: Se upp Musk – nu skickar Bezos upp egna satelliter

Innovationstakten inom rymdindustrin är mycket hög just nu, enligt Stefan Gustafsson. Bara inom de närmaste åren ska exempelvis flera tusen nya satelliter skjutas upp - ett viktigt steg i den fortsatta utforskningen av jorden och andra delar rymden.

- Utvecklingskurvan pekar brant uppåt just nu. Orsaken är att olika teknologiområden utnyttjas i system av system, där miniatyrisering, it-teknologier och teletom nu i allt högre grad används för rymdverksamhet, och tvärtom. Det handlar bland annat om behandling av de mycket stora datamängder som genereras av satelliter, liksom om överföring av information som tidigare gått i kablar genom satelliter, säger han, och fortsätter:

- Men den största orsaken är den snabbt ökande konkurrens som detta korsvisa merutnyttjande har inneburit, vilket snabbt minskar kostnaderna och driver fram nya tillämningar. Det är kul att se att det här börjar ske ganska exakt 50 år efter den första månlandningen. Det visar också att Neil Armstrong hade rätt med sina bevingade ord, ”that´s one small step for a man, one giant leap for mankind”. Nu står vi inför ytterligare ett gigantiskt ”leap” för hela mänskligheten, och som kan vara en viktig nyckel till att rädda mänskligheten på vår ansträngda och trångbodda planet.

Fuglesang: Jätteroligt med en till svensk i rymden

För många svenskar är "Christer Fuglesang" ett av - eller kanske det första - namn som dyker upp när rymdfärder kommer på tal. Han har varit intresserad av rymden sedan barnben, men såg aldrig själv månlandningen i juli 1969. Men Apollo 11:s resa gjorde ett mycket stort intryck på honom.

-Jag missade faktiskt själva månlandningen, eftersom jag befann mig på landet utan teve. Men jag minns månfärderna under Apollo-programmet och själva rymd-racet. Landningen var kulmen på en fantastisk vetenskaplig utveckling som skedde på bara åtta år, och ytterst drevs på av kalla kriget. Man kan också konstatera att Nasa är ett varumärke känt över hela världen, tack vare månlandningen.

I höst blir svensk-amerikanska Nasaastronauten Jessica Meir den första svenskan i rymden. Christer Fuglesang kommer att följa hennes rymdfärd med stort intresse.

-Jag tycker att det är jätteroligt med en till svensk där uppe i rymden. Jessica Meir kommer att få en fantastisk resa. Hon ska vara uppe där ett halvår - vilket är betydligt längre än mina två vistelser på tillsammans knappt en månad. Det kommer att vara en helt annan upplevelse, och jag ser fram emot att höra henne berätta om den när hon kommer till Sverige.

- Med det sagt tycker jag att det är väldigt viktigt att politiker och andra makthavare i det offentliga Sverige har som mål att vi ska få med en svensk i det europeiska rymdprogrammet. Ambitioner av det slaget har jag inte sett en antydan till sedan strax efter jag själv blev astronaut i början på 90-talet, avslutar Christer Fuglesang.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt