Flygsäkerhetsexpert om kraschen: ”Regelverket kräver för lite”

2021-07-09 13:56  

Flygplanet som kraschade i Örebro hade 55 år på nacken, men gamla flygplan är sällan problem om planen servas ordentligt. Däremot borde regelverket kraftigt förändras. Det säger en flygsäkerhetsexpert till Ny Teknik.

Det var en DHC-2 MK III Turbo Beaver från flygplanstillverkaren De Havilland som kraschade i Örebro. Ett perfekt plan för fallskärmshoppare – men modellen har råkat ut för många krascher genom åren.

Totalt har 717 personer omkommit i 342 olyckor med flygplanstypen, enligt siffror från organisationen Bureau of Aircraft Accidents, B3A. Statistiken garanterar inte att alla olyckor finns registrerade, men ger ändå en fingervisning om antalet.

Användes av fallskärmshoppare

Det aktuella planet tillverkades 1966 och köptes av Skånes fallskärmsklubb 1989. I slutet av juni i år fick South Sweden Flight Academy i Glumslöv nyttjanderätt till planet, som är märkt SE-KKD. Det har sedan dess fortsatt användas av fallskärmshoppare.

Så såg det nu kraschade flygplanet ut när det var helt nytt, den 19 mars 1966 Foto: Sheldon Benner

Enligt fallskärmsklubben är det aktuella planet det snabbaste för fallskärmshoppare i norra Europa. Planet når hopphöjden 4 000 meter på 14 minuter, vilket gör att upp till tio personer kan genomföra 20–25 hoppomgångar per dag.

Innan kraschen vid Örebro flygplats hann planet samma dag genomföra elva flygturer med fallskärmshoppare ombord. Redan 1972 drabbades planet av en hangarbrand i Fairbanks, Alaska, men återuppbyggdes igen.

Inget generellt problem med gamla plan

Att planet är gammalt behöver inte vara något problem – så länge flygplanet får regelbunden service. Det säger Hans Kjäll, flygsäkerhetsexpert med ett förflutet som analytiker på dåvarande Luftfartsinspektionen, i en intervju med Ny Teknik.

– Äldre plan innebär inget generellt problem så länge de underhålls ordentligt. Däremot kan det uppstå sprickbildning som inte upptäcks eftersom lätta flygplan, med en startvikt på under 5 700 kg, inte behöver röntgenundersökas för detta, säger Hans Kjäll.

Små och lätta flygplan har heller inga svarta lådor, vilket gör det svårt för haveriutredare att få exakt klarhet i varför planen kraschat.

Läs mer: Nio döda i flygkrasch i Örebro

Enligt Hans Kjäll sker ungefär 20 procent av alla haverier i anslutning till starten, och utredarna kommer nu att behöva ta fram arbetshypoteser och göra en struktur för haveriutredningen – men så långt har arbetet inte kommit än.

– Nu samlar man fakta lite slumpmässigt, bland annat genom att fråga folk på marken om vad de har sett. Haverikommissionen kommer att få svårt att helt objektivt reda ut vad som har hänt, säger Hans Kjäll.

Tittar på sprickbildningar

Vraket kommer att återuppbyggas i en hangar och där kommer utredare att titta på sprickbildningar, motorer och annat som potentiellt kan ha lett till kraschen.

– Generellt sett beror flygkrascher bara till 10–12 procent på teknikfaktorer. Den mänskliga faktorn ligger bakom mer än 80 procent av krascherna, men siffran inkluderar inte bara pilotfel utan även misstag från ledningsfunktioner och teknisk personal, säger Hans Kjäll.

Liksom många andra drar han paralleller till flygkraschen i Umeå den 14 juli 2019, då samtliga nio personer ombord omkom. Då handlade det om ett plan med en turbomatad kolvmotor.

Läs mer: Flygexperten: Därför saknar små flygplan svarta lådor

– Det var också där nio personer, men utöver det så finns det inte ännu några andra tekniska likheter kring haveriet. Om man däremot lyfter frågan på en högre nivå så ser jag stora likheter i hur fallskärmsklubbar hanteras i regelverken. Det borde dels ställas skarpare krav på piloterna, dels skarpare krav på tillsynsverksamheten, säger Hans Kjäll.

Tyngdpunkten försköts bakåt

Haveriutredningen från Umeå visade att det planet var överlastat och baktungt och flögs på ovanligt hög höjd, 4100 m, vilket innebar sämre lyftkraft. När fallskärmshopparna reste sig försköts tyngdpunkten mera bakåt, vilket fick planet att stiga och tappa fart. Det överstegrade och började störta. Då bröts planet sönder av de höga krafterna detta innebar och rotationen vid störtningen gjorde att hopparna inte klarade att hoppa.

Läs mer: Haverirapport: Flygplanet var för tungt lastat

Efter olyckan i Umeå kom Statens Haverikommission, SHK, med flera rekommendationer, bland annat att införa en särskild utbildning för piloter som bedriver flygningar inom fallskärmsoperationer samt att se över rutinerna för godkännande för certifiering av flygplan för fallskärmsoperationer.

SHK skrev också i sin slutrapport att Transportstyrelsen bör verka för att lastinstruktioner ska finnas och tillämpas för fallskärmsoperationer, samt vidta åtgärder för att utbilda fallskärmshoppare och piloter.

Läs mer: Det kraschade planet var välskött

Hans Kjäll säger att Transportstyrelsen idag främst gör ”pappersbaserad tillsyn” och delegerar mycket ansvar till fallskärmsförbundet, men att detta omgående borde förändras – till exempel genom att de till att fallskärmshoppning inkluderas i kommersiell flygverksamhet, vilket har högre krav.

– Regelverket idag är för tunt och kräver alldeles för lite. Transportstyrelsens tillsyn är i dagsläget inte adekvat, utan myndigheten måste göra sin tillsyn på plats. Vi ser nu resultatet i två haverier med kort tid emellan. I framtiden måste vi ha ett mer krävande regelverk, säger Hans Kjäll.

Statens Haverikommission har nu, enligt internationella flygregler, 30 dagar på sig att komma med en preliminär rapport. Ny Teknik har sökt SHK.

Allvarliga flygolyckor genom historien

Umeå, 2019

Nio personer dog när ett flygplan med fallskärmshoppare störtade i Umeå.

Kebnekaise, 2012

Ett norskt transportplan av typen C-130 Hercules kraschade och fem personer omkom i olycka, som inträffade den 15 mars 2012.

Oskarshamn, 1989

Strax före landning på Oskarshamns flygplats kraschade ett flygplan av typen Beechcraft 99 och 16 personer dog

Kälvesta, 1977

Ett flygplan från Skyline, som flög för Linjeflyg, störtade i Kälvesta utanför Stockholm och 22 personer dog.

Öresund, 1971

Ett Iljuvsinplan från Ungern störtade i Öresund under en inflygning till Köpenhamn. 34 personer var ombord.

Ängelholm, 1964

43 personer omkom på Linjeflygs flight 277 mellan Bromma och Halmstad, men som blev omdirigerat till Ängelholm på grund av dimma

Barsebäck, 1949

Samtliga 27 passagerare ombord på planet avled i en olycka, den 8 februari 1949 i Barsebäck.

Anders Frick

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt