De vill tillverka konstgödsel med hemlig metod – bygger pilotfabrik 

2022-02-01 07:00  

Svenska startupen satsar på en sedan tidigare utkonkurrerad mekanism för att framställa kvävebaserad konstgödsel. Efter en övertecknad finansieringsrunda på 18 miljoner kronor siktar bolaget på en pilotfabrik.

Det pågår en konstgödsel-boom i Sverige, med flera stora industrisatsningar. Om de blir verklighet går Sveriges produktion av konstgödsel från i stort sett noll till fler gånger det nationella behovet. 

Ytterligare ett bolag i den fållan är Nitrocapt, grundat av 2016 av Gustaf Forsberg och Peter Baeling, med målet att utveckla en nygammal metod för att framställa kvävebaserat konstgödsel på. 

Läs mer: Ny industrigren på väg att växa fram i Sverige

Nu har bolaget stängt en övertecknad finansieringsrunda om 18 miljoner kronor. Dessutom har företaget fått omkring 10 miljoner kronor i bidrag. Pengarna ska Nitrocapt använda för att fortsätta utveckla metoden och bygga en pilotfabrik i Tyskland, tillsammans med samarbetspartnern Stuttgarts universitet. 

Gustaf Forsberg fick idén när han såg hur kväveprodukter som urea och ammoniak användes i förbränningsprocesser, till exempel förbränningsmotorer, för att bli kvitt i sammanhanget oönskade kväveoxider (NOx). Tanken uppstod redan 2006 men eftersom han inte har någon specialiserad kemiutbildning och dessutom var anställd blev det inget av den, annat än en växande samling information. 

– Själva grundidén fick jag när jag som agronom och teknisk fysiker såg hur man slösar kväve för att bli av med kväve – när den egentligen har ett stort värde, säger han.

Birkeland-Eydemetoden

När bolaget han jobbade på lades ner fick han anledning att undersöka om han kunde göra något av sin idé. Han tog kontakt med sin före detta kollega, kemiingenjören Peter Baeling. Tillsammans gjorde de en förstudie och etablerade kontakt med forskare runtom i Europa, bland annat på Stuttgarts universitet. 

Framställning av kvävebaserad konstgödsel sker i dag nästan uteslutande med Haber-Boschmetoden, utvecklad i Tyskland under början av 1920-talet. Genom att låta kvävgas i luft reagera med vätgas med hjälp av en metallkatalysator under högt tryck och hög temperatur bildas ammoniak. 

Men metoden ger upphov till stora koldioxidutsläpp, på grund av att fossila råvaror som naturgas och kol vanligen används för att framställa vätgasen. 

Nitrocapt använder i stället samma mekanism, kallad direktoxidation, som en ännu äldre metod framtagen av norrmännen Kristian Birkeland och Sam Eyde bygger på. I en flerstegsprocess användes bland annat en elektrisk ljusbåge för att få luftens kvävgas och syrgas att reagera och bilda kväveoxider. Slutprodukten blev salpetersyra som kunde vidareförädlas till konstgödsel.  

Men Birkeland-Eydemetoden var extremt energiintensiv och konkurrerades därför snabbt ut av Haber-Boschmetoden. 

Stort hemlighetsmakeri

Gustaf Forsberg menar dock att Nitrocapt har hittat en lösning för att göra direktoxidation konkurrenskraftig. Men hemlighetsmakeriet är stort. 

– Jag kan inte gå in på detaljerna, men detta är en helt annan process än Birkeland-Eyde. Det är bara mekanismerna som är desamma, säger han. 

Bolaget har sökt två patent, ett för processen och ett för den reaktor som behövs. Det finns inga vetenskapliga resultat publicerade. 

Gustaf Forsberg påpekar att det finns ett flertal forskare som har försökt att jobba med direktoxidation för att producera kväveoxid – och även de som har försökt att utveckla kommersiella tekniker. Men ingen har klarat av att skala upp eftersom energiåtgången blir för stor. 

– Det finns likheter mellan vår teknik och övrigas, men vi har en rad grejer som är unika, säger han. 

Hur kan ni vara säkra på att det fungerar? 

– Det är vi säkra på. Vi har gjort noggranna experiment och simuleringar. 

Produktionen av konstgödsel ger upphov till ett par procent av de mänskligt orsakade växthusgasutsläppen årligen. Några av de etablerade aktörerna, som spanska Fertiberia, vill minska påverkan genom att byta ut den fossilbaserade vätgasen mot vätgas tillverkad i elektrolysörer drivna av förnybar el. Metoden brukar kallas för grön Haber-Bosch.  

På frågan hur Nitrocapts metod faller ut med avseende på energiåtgång jämfört med grön Haber-Bosch får Ny Teknik ett ganska långt svar. Gustaf Forsberg tar bland annat upp att tillgången på förnybar el är begränsad, att deras produkt inte kommer att ge upphov till försurning av jorden likt konventionell konstgödsel och att grön vätgasproduktion är kapitalintensivt till skillnad från deras metod. Men inget om energiåtgången. 

Kan du säga något om energiåtgången för er metod? 

– Det kan jag inte göra. Men den ligger på en intressant nivå, som gör att den blir konkurrenskraftig, säger han. 

När kan ni berätta hur tekniken faktiskt fungerar? 

– Jag vågar inte svara på det. Det är väldigt känsligt. Vi kommer att utmana en hel bransch, kanske även globalt på sikt. En dag kommer vi att kunna berätta det, men jag kan inte säga när det blir.  

Investerarna – bland andra LRF Ventures, Almi Invest Greentech, Innoenergy, SLU-Holding och Graphmatech-grundaren Björn Lindh – ska dock vara fullt informerade om hur tekniken fungerar, enligt Gustaf Forsberg. 

Pilotanläggning 2023

Målsättningen är att börja montera pilotanläggningen på Stuttgarts universitet under våren 2023. När den testats och optimerats är ambitionen att flytta ut den till en framtida kund. Pilotanläggningen ska kunna producera kvävegödsel som räcker för 900 hektar spannmålsodling. 

Kring 2025 är målet att ha byggt en fullskalig anläggning tillsammans med den första kunden, som ska producera gödsel för 30 000–40 000 hektar. Tanken är att bygga affärsmodellen runt regionala producenter.  

Vilken är er största utmaning? 

– Det är ingen hemlighet att det finns utmaningar längs hela vägen. Vi har satt en ambitiös tidsplan och vill komma ut så fort som möjligt, för att på allvar kunna bidra till en klimatneutral produktion. Vår största risk är att vi inte håller tidsplanen, säger Gustaf Forsberg. 

Johan Kristensson

Mer om: Konstgödsel

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt