De vill få oss att äta mer alger och bassängodlad fisk

2020-11-27 13:49  

En stor andel av den fisk som fiskas upp i Sverige blir inte mat till människor, utan går till exempel till minkfoder eller biogas. Ett nytt centrum ska höja sjömatens status i Sverige – och nyttja den betydligt mer hållbart än i dag.

Varje år fiskas 240 000 ton fisk upp i Sverige. Inte ens hälften, 40 procent, går till matkonsumtion. Samtidigt importerar vi tre fjärdedelar av all vår sjö- och havsmat, uppger KTH.

Blue Food är ett nytt svenskt centrum som ska göra sjömatsproduktionen mer hållbar. Centrumet har nyligen fått 48 miljoner kronor från forskningsrådet Formas, och arbetet koordineras av Fredrik Gröndahl, universitetslektor i vatten- och miljöteknik på KTH.

– Det är ett nationellt projekt där ett 70-tal företag, flera regioner och universitet och högskolor ingår, berättar han för Ny Teknik.

Vad är det för problem ni vill lösa?

– Sjömat har länge varit lite av en lyxprodukt, alternativt har det setts som något farligt, om vi till exempel tittar på diskussionerna om Östersjön och gifterna där. I Sverige har mycket av det vi har fiskat gått till minkfoder eller biogaser. Vi har därmed missutnyttjat det protein som finns i fisken. Sjömatscentrum ska höja sjömatens status i Sverige och nyttja den bättre. Vi vill komma bort från lyxprodukter som hummer och dyra fiskar och titta på nya arter vi kan odla, som alger och musslor, så vi kan öka produktionen på ett hållbart sätt, till rimliga priser.

Vad är målet med Blue Food?

– Att Sverige ska bli Europaledande, eller åtminstone en av de ledande länderna i Europa, på hållbar sjömatsproduktion. Inte volymmässigt, utan vi ska bli bättre på att bli självförsörjande på sjömat. Det vi producerar ska klara hållbarhetskriterierna i alla led. Vi ska hitta nya sjömatsprodukter att lansera, och även ha kampanjer så vi till exempel kan få in mer sjömat i skolorna eller på lunchrestauranger.

Tyder intresset för projektet på ett uppdämt behov?

– Branschen har varit lite splittrad, så ja, jag skulle säga att det har varit ett uppdämt behov. Vi ska försöka titta på all slags sjömat och hur den kan användas på ett bättre sätt och om det finns nya arter som vi inte äter. De kan till exempel komma från sjövatten, som braxen, som vi normalt inte fiskar och äter. Alger, som jag har jobbat mycket med, är också något man kan ha som matingrediens. Man kan tillföra det i annan mat för att göra maten mer näringsrik. Fisk kan vi odla på land, och det är där den stora tillväxtpotentialen finns.

Vad går odlingen på land ut på?

– I Norge odlar man fisk i kassar i havet. Det bidrar till övergödningen, eftersom man tillför näring till fisken och fisken också släpper ut skadliga ämnen. Den här typen av odling är inget för Sverige, eftersom vi redan har sådana problem med övergödning. Men ny teknik kan vi odla i bassänger på land. Då får vi slutna system, där vi kan rena och recirkulera vatten. Vi kan också koppla ihop ett sådant här system med andra, till exempel för att odla grönsaker. KTH kommer in i Blue Food med ett teknikkunnande kring bland annat reningssystem, men kommer också att jobba med digitalisering för att effektivisera systemen, till exempel med hjälp av sensorer för att se till att salthalten i vattnet är rätt.

Vilken roll kommer tekniken att spela i Blue Food?

– Tekniken kommer in på alla sätt och vis, i landbaserade system likväl som i algodlingar till havs. De tekniska universiteten har en väldigt stor betydelse här. På KTH jobbar vi också med undervattensrobotar. Vi har tagit fram en liten undervattensdrönare som ska vara ute i vattenbruksanläggningar, ta en runda varje morgon och se till att allt funkar som det ska, lite som en robotgräsklippare. På så sätt slipper man åka ut med dyra båtar. Roboten är helt autonom. Den gör en inspektionsrunda, åker upp till ytan och skickar sedan datan till oss. Det här kommer att bli helt nödvändigt för att effektivisera sjömatssystemen.

Sjuttiotalet sjömatsföretag med i projektet

Uppslutningen kring det nya sjömatscentrat Blue Food har visat att det här är arbete som behövs, säger Fredrik Gröndahl, universitetslektor i vatten- och miljöteknik på KTH och koordinator.

– Blue Food är ett centrum med väldigt många parter som alla har sina specialiteter, förklarar han för Ny Teknik.

Förutom KTH ingår bland annat Göteborgs universitet, Chalmers, SLU, Region Västra Götaland och Region Stockholm i projektet. Dessutom ingår cirka 70 företag inom mat från sjö och hav, dagligvaruhandel samt hotell och restaurang.

Arbetet med Blue Food sätter formellt igång i januari 2021.

Ania Obminska

Mer om: KTH Chalmers

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt