Civilingenjören sa upp sig – satsar på humanitärt ingenjörsarbete utomlands

2022-10-09 07:00  

Det är inte bara läkare och sjuksköterskor som behövs vid internationella humanitära insatser. I Sverige rekryterar bland annat MSB personer med tekniska kompetenser. Civilingenjören Sofie Lindholm har sagt upp sig för att bli humanitär arbetare på heltid.

När Sofie Lindholm valde att utbilda sig till civilingenjör inom väg och vatten hade hon inte en tanke på att det skulle leda till humanitära jobb i utlandet. Men efter 17 år i yrket, då hon bland annat arbetade med anbud och kalkyl, miljöronder, som platschef, montagechef och som VVS-konstruktör, så kom tanken till henne.

– Som ung hade jag en dröm om att arbeta humanitärt och runt flyktingkrisen 2015 kom de tankarna tillbaka. Då började det också bli möjligt eftersom barnen var äldre, säger hon. 

Efter att ha sonderat olika möjligheter ansökte hon till resursbasen hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. I slutet av 2018 blev hon kontaktad och efter en två månader lång rekryteringsprocess tog hon tjänstledigt och reste med myndighetens team till Centralafrikanska republiken (CAR). Där hade hon ledande roller i arbetet med att bygga boende och andra lokaler åt fyra FN-organ som arbetade i landet.  

När uppdraget avslutades efter 2,5 år fick hon ganska snart ett nytt – tre månader i Afghanistan. Även den gången rekryterad via MSB:s resursbas men sekonderad till FN:s minröjningsorganisation Unmas. Hemma igen sade hon, efter elva år, upp sig från sin tjänst på Svevia för att satsa helt på det humanitära arbetet. 

”Moderna maskiner och lyftkranar”

Just nu är hon, via MSB, med Internationella organisationen för migration, IOM i Afghanistan. Ett uppdrag på sex månader som kan bli dubbelt så långt. Hon leder arbetet med att bygga kontor och boenden i Mazar-i-Sharif i norra Afghanistan.  

– Jag får ta helhetsansvaret och fullfölja hela vägen. Jag ägnar hösten åt att planera och göra upphandlingar och sedan bygger vi till våren. 

Lyft och installation av nya kontorsenheter, Kabul april 2022. Foto: Privat

Hon ser det som en fördel att ha breda kunskaper om byggprocessen snarare än smal spetskomopetens.  

–  I Afghanistan har vi moderna maskiner och lyftkranar. Det fanns inte på samma vis i CAR. I många fall muras husen upp men nu ska vi prova att bygga med lera, en traditionell metod här men helt ny för mig. Det är relativt små enplanshus så det är inget high tech. Det svåra består i att hitta rätt personal och att få ekonomin att gå ihop, säger hon. 

MSB: Registrera intresse i en kandidatbank

Enligt Johann Lindqvist, HR-handläggare med fokus på humanitärt arbete på MSB, så är det bästa sättet att få utlandsuppdrag med myndigheten att registrera sig i dess kandidatbank. Sedan återstår flera steg. Först att bli rekryterad till resursbasen, först då kan förfrågningar om uppdrag börja komma. Men även då kan flera steg återstå. 

Ska MSB skicka ett eget team håller myndigheten i större delen av processen. När rekryteringen görs åt ett FN-organ nominerar Johann Lindqvist och hans kollegor först cirka tre kandidater, sedan är det upp till FN att bestämma vem som åker.  

– Det finns inget krav att söka de tjänster som erbjuds dig. Men får du fem till tio förfrågningar på ett år brukar vi säga att man ska vara beredd på att tacka ja till de flesta av dem för att det ska vara riktigt lönt att finnas i resursbasen, säger han.   

Installation av solceller på befintligt (renoverat samt säkerhetsuppgraderad byggnad) i Kabul, mars 2022. Foto: Privat

Vem som är rätt för ett uppdrag handlar mycket om personliga egenskaper och erfarenheter. Men kompetenser som ofta behövs är konstruktörer och arkitekter, kunniga inom dikning, vatten samt it- och telekomkunskaper, berättar Johann Lindqvist. 

Framöver kommer Sofie Lindholm även att söka jobb direkt hos FN. Något som hon menar är svårare då det ofta kräver att man har byggt upp personliga kontakter. Även organisationer som Läkare utan gränser rekryterar ingenjörer och tekniskt kunniga för byggnationer eller underhåll av utrustning som generatorer eller för att jobba med vattenrening.

Lite högre lön – men större osäkerhet

För Sofie Lindholm innebär den helhjärtade satsningen på humanitära jobb förändrat tillvaron. Det blir långa perioder hemifrån – man får komma hem någon vecka i stöten ungefär var sjätte vecka, och så blir det arbetslöshet och A-kassa när ett uppdrag tagit slut.

–  Många tror att man tjänar väldigt mycket men det är bara en något högre lön än den jag hade på Svevia. Jag lägger undan varje månad för jag vet ju inte om jag går arbetslös i en månad eller i sex eller sju månader efter att mitt kontrakt tar slut här.

I Afghanistan arbetar Sofie Lindholm med några lokala ingenjörer som inte haft möjlighet att få en lika grundlig utbildning i det sedan länge krigsdrabbade landet. ”Jag kommer att hålla en liten utbildning för dem i slutet. På så sätt blir det ringar på vattnet från mitt arbete här vilket känns bra”, säger hon.   Foto: Privat

Samtidigt har uppdragen i CAR och i Afghanistan gett en känsla av meningsfullhet. Det är inget fel att bygga en cykelväg i Sverige, men att bidra med sitt kunnande i ett land där halva befolkningen har svårt att skaffa mat för dagen ger något helt annat, resonerar hon. 

– Jag skulle absolut inte vilja byta detta mot något annat, säger hon.

Sofie Lindholm

Ålder: 48

Familj: Man och två barn, 17 och 22 år gamla.

Utbildning: Civilingenjör Väg och Vatten, Lunds tekniks högskola.

Tidigare anställningar: Bland annat 11 år på Svevia som kalkylingenjör.

Utlandsuppdrag: 2,5 år i Centralafrikanska republiken med MSB. Tre månader med UNMAS i Afghanistan. Just nu sex månader med IOM i Afghanistan.

John Palm

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt