Är solceller på alla nya hus den bästa lösningen?

2019-05-17 06:00  

Flera experter är tveksamma till lagkrav på solceller på nya hus. Svenska kraftnät jublar inte över förslaget.

Miljöpartiet vill se en lag på att alla nya hus ska förses med solceller. Partiets nyvalda språkrör Per Bolund presenterade idén i sitt första tal, på kongressen i början av maj. Förslaget är inspirerat av liknande regler i Kalifornien och ska gälla alla nya hus, både flerfamiljshus och villor.

– Alla nya hus ska producera ren, förnybar el, sa Per Bolund enligt TT.

Enligt Miljöpartiets klimatpolitiska talesperson Lorentz Tovatt är syftet med förslaget att nå målet om 100 procent förnybar elproduktion men också bidra till ett mer klimatsmart samhälle.

– Vi har redan ganska klimatsmart el, men vi måste se till ett större perspektiv. Det här kan bidra till teknikutveckling. Dessutom har Sverige en solig dag potential att exportera el, det är inte heller fel ur klimatperspektiv, säger han.

Men förslaget möttes omgående av kritik. En invändning handlar om att en svepande lag kan leda till att en del solpaneler placeras i dåliga sollägen, där de inte ger maximal effekt. Lorentz Tovatt betonar dock att Miljöpartiet är berett att medge vissa undantag för hus som inte har bra sollägen, även om han i dag inte kan ange exakt hur undantagen ska se ut.

”Solceller produceras med kolkraft i Kina”

Björn Karlsson, professor i energisystem vid Högskolan i Gävle, är tveksam till Miljöpartiets förslag. Främst för att han inte anser att solceller ska styras mot att installeras just på nya byggnader.

– De ska installeras på skuggfria och södervända tak på byggnader med stort elbehov på sommaren så att de ger maximalt utbyte per kvadratmeter och stor egenanvändning, säger han till Ny Teknik.

Fördelen med solceller är att de inte ger upphov till några utsläpp när de är i drift. Men vid tillverkningen krävs stora mängder energi vilket ger upphov till koldioxidutsläpp. Det är något Björn Karlsson tar fasta på:

– Problemet med solceller är att de produceras med kolkraft i Kina. Ersättning av el från fungerande kärnkraftverk med el från solceller innebär ökad användning av kolkraft i Kina och ökar de globala utsläppen av koldioxid, säger han.

Läs mer: Världens högsta ”soltorn” lagrar värme i smält salt

Men flera experter välkomnar Miljöpartiets förslag. Både solenergiforskaren Bengt Stridh och hållbarhetsprofessorn Jenny Palm bedömer att solceller i Sverige kan göra klimatnytta för att överskottsel kan exporteras och i relativt hög grad ersätta fossilbaserad produktion.

– I princip all ny förnybar el in i systemet är bra eftersom vi exporterar till Europa, säger Jenny Palm.

Klimatvinst med insparat byggmaterial

Bengt Stridh pekar också på att solceller har en roll att spela om Sverige i framtiden ska öka sin elproduktion så att bilar och ståltillverkning kan drivas av el.

– Då kan solel bidra till att ersätta fossila energislag och göra klimatnytta även i Sverige. Lagkravet på solenergi kan snabba på en nödvändig omställning, säger han.

Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers, är dock inte lika säker. Han betonar att solcellernas klimateffekt beror på vad som händer i våra grannländer.

– Någon stor effekt blir det knappast under överskådlig tid. Men solceller kan ge lokala fördelar om lagkravet utformas på rätt sätt, så att solceller tillsammans med smarta it-lösningar till exempel kan minska effekttoppar i tätorter, säger han.

Johan Lindahl, talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi, lyfter upp en annan klimatvinst. Redan nu finns produkter på marknaden där solceller är integrerade i byggnadsmaterial, till exempel takpannor och fasadglas. Därmed kan solcellspaneler ersätta det material som annars hade behövts som klimatskal, vilket ger en klimatbesparing när det takmaterialet inte behöver tillverkas.

– Hur stor klimatbesparing det blir beror ju så klart på materialet och dess klimatpåverkan, om det är plåt, glas eller betong som hade utgjort klimatskal om inte solceller hade valts i stället, säger han.

”På längre sikt får vi ett allt mindre robust system”

Statliga Svenska kraftnät, som ansvarar för elsystemet, vill inte recensera Miljöpartiets förslag. Men teknikdirektör Ulf Moberg jublar inte. Mer solceller står inte på Svenska kraftnäts önskelista.

– På kort sikt kanske det inte får så stor betydelse, men på längre sikt får vi ett allt mindre robust system när väderberoende produktion ersätter planerbar produktion. Elsystemet blir mer störningskänsligt, säger han.

Exakt när ett solcellskrav skulle kunna bli ett problem för robustheten har han dock svårt att sia om.

– Det är redan en utveckling som har inletts och vi har redan sett konsekvenser av att det blir mindre svängmassa i systemet. Successivt kommer utmaningarna att öka om inget görs, säger Ulf Moberg.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt