ABB-expert: ”Den andra digitaliseringsvågen påverkar alla”

2018-05-17 06:00  

Nästa digitaliseringsvåg kommer att påverka allt – fabriken, produkter och affärsmodeller. Men än så länge har industrin bara doppat tårna. Det menar ABB:s digitaliseringschef.

Guido Jouret, digitaliseringschef på AB, är till vardags baserad i Silicon Valley. Ny Teknik träffade honom nyligen när han var i Sverige för att besöka potentiella kunder och göra reklam för företagets digitala lösningar.

Han bedömer att vi nu befinner oss i början av en andra digitaliseringsvåg. Den första inträffade i slutet av 1990-talet och påverkade främst marknadsföring och försäljning. Då lanserade många företag sina första webbsidor för att kommunicera med kunder och sälja produkter på nätet.

– Men för merparten av ekonomin förändrade revolutionen inte företagen. Fordonsindustrin, tillverkningsindustrin och energiföretag påverkades inte, säger han.

Den andra digitaliseringsvågen befinner sig ännu i ett tidigt skede. För drygt ett år sedan begärde ABB en studie av Mc Kinsey för att ta reda på hur digitaliserad industrin var. Resultatet visade att de mest digitaliserade företagen finns inom telekommunikation, datorbranschen och massmedier.

– Men nästan all annan industri, olja och gas, tillverkning, gruvor, livsmedel och kemikalier, befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium, berättar Guido Jouret.

De senaste 15 åren har sett en kraftig teknikutveckling på konsumentmarknaden. Guido Jouret räknar upp mobiltelefoner, bredband, surfplattor, drönare, virtual reality och augmented reality som exempel.

Augmented reality motverkar generationsglappet

Dessa innovationer kan ge stor nytta och ekonomisk avkastning för industrin. Drönartekniken, till exempel, ser Guido Jouret som en revolution för industribolag.

– Vi använder drönare för att inspektera pipelines för att hitta metanutsläpp, det är möjligt att söka av ett större område och det inte farligt för människorna som jobbar med det. Våra kunder använder drönare för att inspektera vindturbiner och raffinaderier eller för att övervaka skogar.

Virtual reality, vr, och augmented reality, ar, är andra tekniker som kan hjälpa industrin att tackla generationsglapp.

– I olje- och gasindustrin i Houston, till exempel, är medelåldern på de anställda 55. De kommer att tappa sina mest erfarna medarbetare under de nästa tio åren. Ar är viktigt, för i framtiden måste unga medarbetare utföra arbetsuppgifter som tidigare har gjorts av två till fyra medarbetare, säger han.

Med hjälp av augmented reality kan medarbetaren ta på sig en mask och ladda ner instruktioner för hur en maskin ska lagas. Ar-tekniken gör att instruktionerna fäster mot verkligheten i synfältet, så att personen med masken ser virtuellt var på maskinen åtgärderna behöver utföras.

Vid bygget av forskningsanläggningen ESS i Lund testades tekniken av byggnadsarbetare när armeringsjärn skulle monteras. Den används också av ABB och Boliden i Aitikgruvan vid reparationer av motorer och drivsystem.

Förbättrad tillverkning med hjälp av data

Framför allt är det företag inom olje- och gasindustri och gruvbranschen som behöver förbereda sig för ar, menar Guido Jouret, eftersom många av deras medarbetare snart kommer att lämna arbetslivet.

Han kallar det för att företagen måste skaffa sig en förstärkt eller förlängd arbetskraft. En del av medarbetarnas arbetsuppgifter i dag kommer att assisteras av teknik i framtiden, till exempel i form av fjärrstyrning av bilar eller fjärrdiagnoser av sjukdomar.

Men han tror att människor kommer att behövas i beslutsprocesserna under den närmaste framtiden.

– Även om det görs framsteg inom ai ska vi inte glömma att tekniken i dagsläget är utmärkt för att utföra särskilda uppgifter, men så fort något händer utanför gränserna av problemet ai:n har tränat på är det relativt oförutsägbart hur den kommer att reagera, säger han.

Internet of things, sakernas internet, innebär att allt fler produkter och system blir uppkopplade och kan leverera data till ett nätverk. Guido Jouret beskriver internet of things som en pyramid där botten består av möjligheten att övervaka produkter, processer och system.

– Kunder börjar i allt större utsträckning be ABB att övervaka produkter åt dem, säger han.

Nästa nivå är optimering. Med hjälp av programvara kan en produkts prestation förändras. Guido Jouret tar en robot som exempel.

– Man kan sälja en robot med tre olika inställningar: långsam, snabbare eller med lång livslängd. Det betyder att man kan skeppa iväg produkter till kunder och de kan användas på olika sätt.

Nästa nivå handlar om att förbättra tillverkningen av produkten med hjälp av data som den har lämnat. Tillverkaren kan se hur produkten används i verkligheten och hur den fungerar i fuktiga, varma eller kalla miljöer så att nästa generation blir ännu bättre.

– Det här är något som programvaruvärlden har haft i åratal, men för fysiska apparater har vi aldrig haft det förut, säger Guido Jouret.

Digitaliseringen förändrar affärsmodellerna

ABB lanserade i början av 2017 sina digitala lösningar under namnet ABB Ability. I dagsläget finns 210 sådana lösningar för industrin. Det handlar till exempel om smarta sensorer som mäter vibrationer i en motor för att kunna förutse underhållsbehov eller system som övervakar komponenter i elnätet på distans.

Men ABB siktar även på att förändra affärsmodellerna, på sätt som nu är möjliga tack vare digitaliseringen.

– De flesta inser nog inte att påverkan på affärsmodellerna antagligen kommer att bli större än själva teknikförändringen, säger Guido Jouret.

En uppkopplad robot kan, i stället för att säljas, erbjudas som en tjänst. Kunden kan då betala en månadsavgift och få fjärroptimering, service och en ny robot som ersättning när den första har tjänat ut.

Ett annat exempel är en motor där kunden betalar en avgift som är proportionell mot hur fort den snurrar. När den inte används kostar den inget.

– Tidigare var dessa modeller inte praktiska eftersom det behövdes någon som måste inspektera produkten. Med uppkoppling försvinner problemet med affärsmodellen, säger Guido Jouret.

"Industrin behöver uppgradera regelbundet"

Ett tredje alternativ är att kunden bara betalar för den nytta som produkten eller tjänsten har gett, till exempel när en fabrik får hjälp att sänka sin energianvändning. Det är en tjänst som energikonsulter redan erbjuder och som flera svenska kommuner har testat.

Teknikrevolutionerna som ger industrin stora möjligheter nu är, enigt ABB-chefen, virtual reality, augmented reality, artificiell intelligens och blockkedjeteknik. Gemensamt för dem alla är en kombination av hårdvara, programvara och uppkoppling.

– Det är den största skillnaden mellan den första och andra vågen av digitalisering. Den första påverkade försäljning och marknadsföring och den andra påverkar allt annat. Fabriker, varukedjor och själva produkterna.

Men digitaliseringschefen ser också risker med utvecklingen. It-säkerhet betraktar han som ett bekymmer, särskilt eftersom hackerattacker numera även riktas mot industriella system i fabriker och raffinaderier. Här kan konsekvenserna på samhället och ekonomin bli stora.

– Många företag är bättre på att säkra sina bärbara datorer och wifi-nätverk än att säkra industriella system och industriella nätverk. Datorer och mobiltelefoner byter vi ut efter några år, men industriella system tror vi kan klara sig i 30 år. Vi behöver nå en punkt där industrin uppgraderar och ersätter sin utrustning regelbundet för att hålla den säker. Där är vi inte än, säger han.

Guido Jouret

Titel: Digitaliseringschef.

Ålder: 52 år.

Bor: I San Jose, Kalifornien.

Kommer ursprungligen från: Belgien.

Familj: Gift och har två barn.

Utbildning: Kandidatexamen i elektroteknik från Worcester Polytechnic Institute i USA, doktorsexamen i datorvetenskap från Imperial College of Science, Technology and Medicine i Storbritannien.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt