Gratulerar på Pi-dagen

2005-03-16 10:02  
Albert fyller år på pi-dagen.

I år är det 100 år sedan en 26-årig patentingenjör i Bern slog världen med häpnad. 1905 publicerade Albert Einstein fem epokgörande uppsatser inom tre olika områden som var och en för sig för alltid skulle förändra synen på världsalltets uppbyggnad. I dag, den 14/3, är det hans födelsedag.

I maj 1905 fick den schweiziske fysikern Conrad Habicht ett brev från sin vän Albert med följande lydelse:

" Käre Habicht!

Vad håller Ni på med, infrusna valfisk? ... Varför har Ni inte sänt mig Eder avhandling? ... Ni usling. I utbyte lovar jag Eder fyra arbeten, av vilka jag inom kort kunde skicka det första, enär jag snarast erhåller friexemplaren. Det handlar om ljusets strålning och energiegenskaper, och är mycket revolutionerande, vilket Ni kommer att se om Ni först sänder mig Edert arbete.

Det andra arbetet är en bestämning av den verkliga atomstorleken ur diffusionen och den inre friktionen hos förtunnade vattenlösningar av neutrala ämnen.

Den tredje bevisar att under förutsättning av molekylteorin för värmet i vätskor måste lösta partiklar ... utföra en förnimbar rörelse som framkallas av värmerörelsen ... rörelser som de kallar "Brownsk molekylärrörelse".

Det fjärde arbetet ligger i koncept och är en elektrodynamik för rörliga kroppar som använder en modifikation av läran om rum och tid; den rent kinematiska delen av detta arbete kommer säkert att intressera Eder.

Albert Einstein hälsar Eder
hjärtlig hälsning från min hustru och den nu ett år gamla pipande fågeln. "


Gratulerar på födelsedagen! Den 14 mars skulle Albert Einstein (1879-1955) fyllt 126 år. Dagen är också känd som den internationella pi-dagen, 3/14. Fotot är från 1906.
Albert Einstein var vid den här tiden 26 år gammal. Han hade misslyckats med att få en assistenttjänst vid tekniska högskolan i Zürich, men efter mycket om och men fått en provanställning vid patentverket i Bern.

Han hade gift sig med sin studentkamrat Mileva Maric, bördig från Novi Sad i Serbien, och de hade fått sin första son. Dessutom hade Albert beslutat försöka doktorera på sitt arbete om termodynamik och molekylernas storlek.

Tre upptäckter i nobelprisklass
På sin fritid hade Einstein skrivit en rad uppsatser som han nu fick antagna av den ansedda tidskriften Annalen der Physik. På ett drygt halvår våren och sommaren 1905 skulle han förändra fysiken i grunden på tre olika områden.

Hans första artikel, den om den fotoelektriska effekten, gav en ny bild av den elektromagnetiska strålningen som kvantiserade ljuspaket, fotoner.

Hans artiklar om den Brownska rörelsen och diffusion blev det slutliga beviset för atomernas och molekylernas existens och storlek, något som faktiskt vid den här tiden inte var klarlagt.

Artikeln med den kryptiska titeln "Zur elektrodynamik bewegter Körper" innehöll vad som i dag kallas den speciella relativitetsteorin.


Annus Mirabilis
I ett kortfattat tillägg som skickades till redaktionen för "Annalen" i september 1905 uppträder för första gången den berömda formeln "E=Mc2".

1905 var sannerligen ett märkligt år, Einsteins "annus mirabilis".

Så det är inte konstigt att just 100-årsjubiléet av detta märkliga år utnämnts till fysikens år.

Artiklarna från 1905 gjorde Einstein till ett namn inom fysiken, men han var ännu okänd för den stora allmänheten. Hans stora berömmelse skulle komma först femton år senare.

Gravitation = acceleration
Det sägs att det var 1909 som Einstein fick sin stora aha-upplevelse. Han insåg med skrämmande klarhet att acceleration och gravitation var identiska fenomen.

Denna insikt ledde fram till den generella relativitetsteorin. Den publicerades 1915, mitt under brinnande världskrig när tysk vetenskap var satt under embargo av västmakterna.

Afrikansk solförmörkelse slutliga beviset
Det var inte förrän efter krigsslutet, 1919, som teorin uppmärksammades. Då av den engelske astronomen Arthur Eddington. Relativitetsteorin förutsade att ljusstrålar skulle krökas i närheten av stora himlakroppar, något som borde gå att kontrollera.

Eddington organiserade expeditioner till Afrika och Brasilien för att göra observationer under solförmörkelsen 1919. Det visade sig att ljuset från stjärnor bredvid den förmörkade solskivan avlänkades på exakt det sätt Einstein förutsagt.

Nu blev Einstein världskändis, och relativitetsteorin och det krökta rummet fanns på var mans läpp.

Prisbelönt kändis ivrar för atombomb
Einstein och Leo Szilard, den ungerske fysikern som först av alla insåg att man skulle kunna bygga kärnvapen.
1921 tilldelades han nobelpriset i fysik. Dock ej för relativitetsteorin, utan för sitt arbete om den fotoelektriska effekten. Priset delades inte ut förrän året därpå, och prissumman gick för övrigt oavkortat till hans förra hustru, Mileva, som han skilt sig från under första världskriget.

Ännu mer berömd skulle han bli sedan det visat sig att han tillsammans med Leo Szilard 1939 skrivit det berömda brevet till president Roosevelt om att amerikanerna snarast måste utveckla atombomben. Annars var det risk att nazisterna hann före.

1952 erbjöds han bli Israels president efter Chaim Weizmann som avlidit, men avböjde.

Einstein som varumärke
Sedan dess har hans berömmelse bara ökat, och visar fortfarande, 50 år efter hans bortgång, inga tendenser till att avta.

Albert Einstein är en av världshistoriens allra mest kända gestalter, och har blivit symbol för intelligens och kreativitet. Ja, faktum är att hans bild räknas som ett av världens starkaste och mest prestigefulla varumärken.

Rättigheterna till varumärket Einstein ägs av Hebreiska universitetet i Jerusalem. Det är många som vill utnyttja den mustaschprydde mannen med den vildvuxna kalufsen i sin marknadsföring. Hans bild finns på allt från T-tröjor till kursverksamhet och tidningsreklam.

Relativt snabb violinist

Det sägs att Einstein också var en skicklig violinist. Fast hur det egentligen var med den saken kan man undra. En amerikansk dam vid namn Neysa Perks var vid ett tillfälle middagsgäst hos familjen Einstein i Berlin på 1920. Hon rapporterade att herrarna efter maten tog fram sina instrument för att spela en kvartett av Beethoven.

Till en början lät det hyggligt, men efter ett slag blev musiken allt besynnerligare. Pianisten slutade att spela och frågade Einstein var i noterna han egentligen befann sig.

"Sidan två, sista raden".

"Aj då", sa cellisten. "Jag har bara kommit till första raden på sidan två."

"Själv befinner jag mig fortfarande på första sidan", sa pianisten torrt.

Albert Einstein brukade alltid vara den som låg i täten. Så kan det gå när man är ivrig.

Mer om Einstein och hans verk finns i Albert Einstein, en biografi av Albrecht Fölsning, Bokförlaget Nya Doxa, 1996. Och i Einsteins världsbild av Raymond Snijders, Studentlitteratur 1997.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer