Galileosatelliterna styrs av bamseantenn i Kiruna

2010-12-14 09:09  

Galileo är Europas svar på USA:s Gps-system och Rysslands Glonass. Sverige får en viktig roll i Galileo genom den nya basstationen på Esrange i Kiruna.

I går på Luciadagen samlades en väl påpälsad skara runt glöggbordet på rymdstationen Esrange i Kiruna, 15 mil norr om polcirkeln.

Det skulle förrättas högtidlig invigning av den jätteantenn som från Esrange ska styra de 30 Galileo-satelliter som tillsammans med existerande satellitbaserade navigeringssystem ska ge en betydligt bättre precision är i dag.

Med Galileo ska man komma ned till en decimeters noggrannhet. Gps-systemet har en minst en meters marginal.

- Vi har lagt ned mycket jobb under många år på detta. Detta är den första Galileo-antennen på Esrange men vi ska bygga två till, sade Rymdbolagets vd Lars Persson på invigningen.

Förutom Lars Persson hade övriga anställda på Esrange slutit upp för att inviga underverket och frottera sig med influgna höjdare från EU-kommissionen och den Europeiska Rymdstyrelsen ESA.

Vice ordförande i EU-kommissionen Antonio Tajani stannade dock hemma men skickade följande hälsning:

”Nu när basstationen i Kiruna är redo för att tas i bruk kommer den att spela en viktig roll i att bevaka satelliterna i Galileo-konstellationen och därmed börja leverera de fördelar som Galileo erbjuder till Europa och dess medborgare.”

Markstationen i Kiruna är en av totalt fem stycken basstationer på olika platser över jorden vilka ska hålla ordning på Galileo-satelliterna.

Galileo har två stycken testsatelliter upp i rymden redan - Giove A och Giove B - och det är mot dessa två som antennen i på Esrange nu ska börja trimmas in.

Galileo-systemet är fler år försenat.

Enligt de ursprungliga planerna skulle systemet varit igång redan 2008 men europeisk oenighet om finansiering och deltagande i projektet har fördröjt det med åtminstone sju år.

Läs Ny Tekniks artikel om kollapsrisken här.

Nästa år räknar man att den första satelliten ska kunna skjutas upp och lägga sig i en bana på 23 616 kilometers höjd över jorden.

Resten ska sedan följa i en jämn ström fram till 2015 då den första delen av Galileo-systemet ska vara klart. Men först 2018 räknar man i dag med att hela systemet är utbyggt.

Se en animerad historieskrivning av Galileos framväxt.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt