Breven från Bohr: ”Kriget skulle avgöras med kärnvapen”

2002-02-20 13:01  
"... och det förvånar mig mycket att se hur starkt ditt minne sviker dig..." Ur kladd till brev från Niels Bohr till Werner Heisenberg från 1954. Brevet avsändes dock inte, så saken blev aldrig utredd.


Det är september år 1941, mitt under brinnande krig, och vi befinner oss i det ockuperade Köpenhamn. Werner Heisenberg, fysiker och chef för det tyska atomforskningsprogrammet, har just kommit på besök till sin gamle vän och mentor Niels Bohr. Heisenberg är säker på sin sak: om kriget drar ut på tiden kommer det att avgöras med kärnvapen, varvid tyskarna kommer att visa sin överlägsenhet. Men det lär knappast behövas. Den tyska segern är redan given, menar Heisenberg.

Bohr blir förfärad över att höra att tyskarna satsar på kärnvapenutveckling. Han känner då inte till att de allierade redan startat Manhattanprojektet och ligger långt före tyskarna.

Detta framgår av de tidigare hemliga dokument som den 6 februari frisläpptes av Niels Bohr-arkivet i Köpenhamn. Samtidigt lades dokumenten ut på internet i såväl faksimil som transkription och engelsk översättning. Det är en rad utkast till brev från Bohr till Heisenberg, skrivna från 1954 till 1962 - brev som aldrig sändes.

Det har spekulerats mycket om vad som egentligen hände under det mystiska mötet i Köpenhamn hösten 1941. Den engelske dramatikern Michael Frayn utgår från mötet i sin succépjäs "Copenhagen", ett andlöst spännande drama om vänskap, vetenskap, krig och moral.

Bohr var i efterhand mycket tystlåten om vad som hade avhandlats. Werner Heisenberg var desto frispråkigare, och menade att han hade kommit till Bohr för att försöka få till stånd ett moratorium vad gällde militär kärnforskning. Att få de allierade fysikerna att gå med på ett hemligt avtal med sina tyska kolleger där båda parter skulle avstå från utveckling av kärnvapen.

Heisenberg hävdade detta i en intervju i författaren Robert Jungks bok "Brighter Than a Thousand Suns". När Bohr 1953 läste boken blev han rasande, och menade att Heisenberg sysslade med fräck historieförfalskning för att få sig själv att te sig rumsren i efterkrigstidens ljus. I själva verket, skriver Bohr i de nu offentliggjorda breven, framkom det från Heisenbergs sida ingen som helst antydan om att tyska fysiker skulle velat hindra en utveckling av kärnvapen. Tvärtom, fortsätter Bohr, berättade Heisenberg vid mötet att han sedan en tid helt ägnade sig åt kärnvapenutveckling och att kriget, om det drog ut på tiden, skulle komma att avgöras med atomvapen och att Bohr borde samarbeta med tyskarna.

Redan våren 1939 visste fysiker världen över att det var teoretiskt möjligt att konstruera en atombomb, men att det skulle bli oerhört resurs- och kostnadskrävande. Att få fram det tiotal kilo klyvbart uran som behövdes till en fissionsbomb skulle kräva en stor nations hela industrikapacitet under många år, hade Bohr hävdat. Därför skulle ingen ha råd att inom rimlig tid tillverka en atombomb.

Turister vid Bohrs familjegrav på Assistens-kyrkogärden i Köpenhamn

När Bohr av Heisenberg 1941 fick veta att Nazityskland på fullt allvar sedan krigets början satsat på att utveckla kärnvapen blev han bestört. Efter mötet i Köpenhamn lät han omedelbart sända ett meddelande till de allierade där han varnade för de tyska planerna. Brevet skickades av danska motståndsrörelsen via Sverige, men på vägen lyckades man trassla till det hela så att innehållet blev oläsligt för mottagarna i England.

Våren 1943 började marken bränna under fötterna, och Niels Bohr smugglades i all hast över Öresund. Från Sverige flögs han till England för vidare transport till USA och de allierades atombombsprojekt i Los Alamos.

När kriget äntligen var slut våren 1945 visade det sig att tyskarna inte varit i närheten av att få fram något vapen. Heisenbergs försök att få igång en fungerande kärnreaktor hade misslyckats kapitalt, inte minst på grund av att norska sabotörer sprängde tungvattenfabriken i Vemork vid Rjukan i norska Telemark.

Heisenberg var efter kriget mycket mån om att påpeka att det minsann var de allierade (och Niels Bohr) som låg bakom atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Inte tyskarna.

De frisläppta dokumenten finns att läsa på Niels Bohr-institutets webbsajt http:www.nbi.dk/NBA

Werner Heisenberg och Niels Bohr på den tiden de ännu var vänner.
Foto Niels Bohr-arkivet, Köpenhamn

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt