”Undvik ras - låt broarna larma själva”

2015-08-25 05:41  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Det räcker inte med punktinsatser för att förhindra framtida brokollapser. Klimatförändringarna ställer nya krav på övervakningen av vår åldrande infrastruktur, skriver Raid Karoumi, professor, brobyggnad på KTH och Mats Sandberg, HBM.

Vår åldrande trafikinfrastruktur utsätts för nya och okända påfrestningar i och med klimatförändringarna. Det har visat sig att ökad nederbörd har negativ inverkan på bland annat grundkonstruktionernas funktion i till exempel broar, vilket kan ha stor betydelse för deras framtida bärförmåga. Samtidigt innebär ökade axellaster och trafikmängder på våra vägar ytterligare hot mot trafiksäkerheten.

Alla som är inblandade i att bygga, planera och underhålla vår infrastruktur måste bli bättre på att mäta och övervaka konstruktionerna för att garantera livslängd och trafiksäkerhet - och för att i förlängningen undvika brokollapser. Dessutom finns stora pengar att spara på att upptäcka brister i konstruktionerna i tid.

I början av februari i år kollapsade delar av Skjeggestadbrua, en bro på E18 utanför Oslo i Norge, vilket bland annat uppmärksammades i Ny Teknik. Bron revs och ska byggas upp igen, med stora omledningar av trafiken som följd.

Även om vi ännu inte sett en lika dramatisk brokollaps i Sverige, ställer händelsen frågor kring statusen hos de över 20 000 väg- och järnvägsbroarna i det svenska nätet. En incident på Sundsvallsbron under sommaren aktualiserade frågan ytterligare. De hundratusentals trafikanter som varje dag använder våra broar måste helt enkelt kunna känna sig säkra.

För att undgå en kollaps lik den i Norge, menar vi att behovet av mätningar och övervakning av Sveriges broar måste tas på allvar. Alla som är involverade i underhållet av det allmänna väg- och järnvägsnätet, inklusive Trafikverket, kommuner och deras entreprenörer, måste ta sitt ansvar.

I dag sker visserligen mätningar på infrastruktur som broar, men mycket sker i form av punktinsatser över några timmar eller dagar, och ofta i samband med att man redan upptäckt en skada i en konstruktion.

Vi menar att mätningar på brokonstruktionerna även måste ske proaktivt och över lång tid. Sådana mätningar är mycket viktiga för att avslöja säkerhetsimplikationer till följd av exempelvis ökad belastning i form av mer eller tyngre trafik, markförändringar eller pågående arbeten. Därtill kommer klimatförändringarna - en okänd faktor som på sikt kan ha stor påverkan.

Det behövs helt enkelt mer underlag för att förstå hur vår infrastruktur mår och för att kunna vidta åtgärder i tid. Övervakning och uppföljning måste ske på regelbunden basis och över längre tid– först då kan vi i tid upptäcka och åtgärda allvarliga brister.

I dag finns tekniken för att automatisk mäta, övervaka och följa upp, och för att få larm om exempelvis fel eller oregelbundenheter i materialet, redan innan något händer. Vi kan både samla in och tolka stora mängder data. Tack vare en kombination av smarta sensorer för att mäta till exempel töjning, last, acceleration eller förskjutning, trådlös uppkoppling och analytisk mjukvara är effektiv övervakning numera inte bara möjlig, utan också allt mer kostnadseffektiv.

Inom KTH har vi utvecklat effektiva metoder och beräkningsmodeller som vi även testar i verkligheten. Goda exempel på övervakning finns till exempel på flera av broarna längs Söderström och Essingeleden i Stockholm, där regelbunden översyn har visat på sprickor.

Broarna kan anslutas till ett larmsystem som informerar om när sprickorna expanderar och informerar när något måste åtgärdas. Då är det naturligtvis av stor vikt att underhållsarbete planeras när larmet ljuder.

På Nya Årstabron används modern sensorteknik för att kontinuerligt övervaka och ge en detaljerad bild av hälsoläget hos bron. Sådan information är värdefull som stöd för underhåll och beslut för att förbättra säkerheten.

Vi behöver göra fler långtidsmätningar av infrastruktur för att samla in mer data. Exakt kunskap om exempelvis broars verkliga tillstånd är värdefullt, inte bara för Trafikverket, utan även för kommuner, kollektivtrafikansvariga – och i slutändan också för trafikanterna.

Raid Karoumi, Professor, avdelning för brobyggnad, KTH

Mats Sandberg, test- och mätteknikföretaget HBM Sverige

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt