”Tillit avgörande för den växande digitaliseringen”

2016-11-15 07:06  
Stefan Larsson, docent teknik och social förändring vid Lunds universitet.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Hur ska konsumenter kunna välja digitala tjänster som respekterar integriteten om de inte får veta vilken information som samlas in och av vem? Utan tillit förloras potentialen i den digitala ekonomin, skriver Stefan Larsson, Lunds universitet.

Vi är redan inne i ett i allra högsta grad datadrivet samhälle. Algoritmer styr innehållet som presenteras för oss på nätet utifrån vilka nyheter vi läser i Facebook och Twitter, vilka köp vi knyter till våra kundkort, vilka filmer vi ser i Netflix och vilken musik vi lyssnar på i Spotify.

Vårt beteende loggas, samlas in och analyseras av en växande skara aktörer för en växande skara syften. Samtidigt är det datadrivna och automatiserade samhället också tilltagande. Det är, kort sagt, en trend.

Om man ser på utvecklingen utifrån ett konsumentperspektiv, medför detta naturligtvis både en rad tjänster och innovationer som vi vill använda och ofta vill betala för. Men den datadrivna utvecklingen utmanar samtidigt både konsumentskyddet och hur myndigheternas roll och tillsyn ska utformas.

Hur vi hanterar konsumentdata och de aktörer och verktyg som modererar, analyserar och handlar med den blir avgörande för konsumentens ställning i den digitala ekonomin.

I en ny rapport om Digitalisering och konsumentintresset lyfter jag fram några utvecklingstrender som man behöver titta närmare på.

Den digitala konsumentprofileringen utgör kärnan i den digitala ekonomin. En ekonomi som inkluderar megaaktörer som Google och Facebook, men även mediehus som Schibsted och Bonnier, en omfattande reklamindustri och både e-handel och traditionell handel, exempelvis administrerad genom kund- och klubbkort.

Man kan först konstatera att när vi satsar på datadriven innovation bör vi även se till att stimulera den kritiska blicken, kunskapen om hur vi förvaltar det datadrivna, det algoritmstyrda och dataanalyserande. Vi behöver kunna värdera när konsumenterna behöver stärkas, värdera vinnare och förlorare och sträva efter transparens både i maskinernas arbete såväl som i de regleringar vi vill styra deras arbete med.

Det ställer krav på lagstiftare, politiker, tillsynsmyndigheter men även på branschorganisationer och på akademin.

  • Från ett konsumentskyddande policyperspektiv innebär datafieringen generellt sett en växande informationsasymmetri mellan konsument och marknadsaktör. Vi behöver utveckla konsumentskyddet och hur tillsynsmyndigheter utvecklar sin tillsyn och samarbeten, både inom och mellan myndigheter. Det är lika mycket en maktfråga som det är en integritetsfråga.
  • Vi ingår hundratals avtal för en normalt digitaliserad vardag. Vad innebär – egentligen – ett avtal som bara ena parten förstår och kan påverka? Sett ur konsumenternas perspektiv bör naturligtvis användaravtalen vara kortare, tydligare och lättare att påverka individuellt. Finns det något annat sätt att hantera informerat medgivande i en tid av informationsöverflöd?

Samtidigt kräver konsumentmakt insyn. Under 2015 studerade den norska myndigheten Datatilsynet vilka andra parter som var närvarande när man besöker förstasidan hos sex stycken norska dagstidningar. De konstaterade att mellan 100 och 200 webbkakor placeras på den besökande datorn, att besökarens IP-adress skickades vidare till 356 servrar, och att i medeltal 46 tredjeparter var närvarande vid var och en i den automatiserade reklamhandel som pågick utifrån dagstidningarnas hemsidor.

Ingen av de sex dagstidningarna gav publik information om närvaron av denna mängd tredjepartsföretag. Hur ska konsumenter kunna välja integritetsfulla tjänster, om de inte vet när, vilka parter och vad för data som samlas in och vad den används till?

Utmaningen handlar om kunskap, insyn och balans. Vi behöver bättre kunskap om vad som växer fram och vad det leder till – dvs. forskning, med fördel från flera discipliner med expertis om data, samhälle, juridik, kultur och ekonomi. Vi måste hitta sätt att sticka hål på universitetens silos.

Samtidigt finns här en utmaning för tillsynsarbetets metoder och organisering, för att upptäcka de automatiserade processernas baksidor. Och, slutligen, det finns ett ständigt behov av att arbeta för en artikulerad balans mellan marknad och konsumentskydd – vilket är både en politisk och rättslig fråga.

En påtaglig risk är att konsumenternas tillit till digitala tjänster minskar om användningen av individuell data uppfattas som illegitim. Och med mindre tillit minskar också potentialen i den digitalt genererade ekonomin.

Stefan Larsson, docent, teknik och social förändring vid Lunds universitet, medlem i Konsumentverkets vetenskapliga råd. Författare till den nyligen publicerade rapporten Digitalisering och konsumentintresset (2016:12).

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt