Opinion

"Så måste Reinfeldt vässa forskningen"

Jan-Eric Sundgren.

DEBATT. Upp till bevis, manar Jan-Eric Sundgren på AB Volvo och listar fem akuta områden som regeringen Reinfeldt måste ta itu med. "Tillgången på kompetens är helt avgörande för att AB Volvo ska kunna fortsätta med avancerat forskningsarbete i Sverige", skriver han.

<p>Vi har fått en ny regering, men en regering utan en dedikerad forskningsminister. I regeringsdeklarationen betonas dock att Sverige behöver ett bättre innovationsklimat och att Sverige ska förbli en ledande forskningsnation. Man kan argumentera att forskningsfrågorna blivit tydligare förankrade högst upp i regeringen, i och med det faktum att utbildningsministern också är vice statsminister. Innovation och forskning är intimt förknippade så detta är bra. Nu är det dock upp till bevis. </p> <p>Regeringens senaste forsknings- och innovationspolitiska proposition innebar ett stort tillskott till svensk forskning - en ökning med 20-25 procent under fyra år. Men det räcker inte. Övriga världen står inte stilla. Tvärtom, Indien och Kina till exempel satsar stort på forskning och på demonstrationsprojekt som skall stärka deras framtida konkurrenskraft. </p> <p>En fortsatt utbyggnad av näringsrelevant forskning, av demonstrationsprojekt och ett säkerställande av relevant kompetens är absolut nödvändig. </p> <p>AB Volvo, Sveriges största privata industriföretag, är ett globalt företag. Mindre än 5 procent, av försäljningen sker i Sverige, ändå finns nästan 25 procent av alla anställda och nästan två tredjedelar av företagets forskning och utveckling här. Det är självklart att den politik som förs, inte minst i fråga om forskning, innovation och utbildning, har betydelse för Volvos och andra svenska företags förutsättningar att växa och utvecklas i vårt land lika väl som globalt. </p> <p>I juli i år lade forskningsberedningen fram en rapport med flera viktiga förslag som Jan Björklund nu behöver se till att verkställa. Många av förslagen är dessutom av sådan karaktär att de borde gillas och därmed stödjas över blockgränsen. Låt mig ge några exempel.</p> <p>För det första måste forsknings- och innovationspolitiken våga prioritera. De nya satsningarna på strategiska områden måste fullföljas och utvecklas ytterligare i samverkan med bland annat näringslivet. Det vore konstigt om inte staten skulle satsa resurser på områden som är viktiga för befintliga och nya svenska företags konkurrenskraft. Skall vi klara en uthållig samhällsutveckling krävs detta. För att dessutom snabbare än i dag ta forskningsprojekt till marknaden behövs stöd till demonstrationsprojekt, något som i stort saknas i dag. Jag är övertygad om att det inom flera områden inte går att förlita sig på att enbart marknadskrafterna skall klara detta tillräckligt snabbt. En privat-offentlig samverkan är nödvändig.</p> <p>För det andra måste utbildningsväsendet rustas upp. I ett företag som AB Volvo är det viktigt att vår kompetensförsörjning inom bland annat teknik- och naturvetenskapsområdena säkerställs. Det är följaktligen synnerligen angeläget att teknikdelegationens förslag verkställs. Teknikdelegationen har flera viktiga förslag, bland annat om en nationell strategi för hur kompetensen inom naturvetenskap, teknik och matematik ska säkras. Tillgången till kompetens är helt avgörande för att globalt verksamma företag som Volvo ska kunna fortsätta att bedriva avancerat forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige och, förstås, för den svenska forskningspolitikens genomförande i sin helhet. </p> <p>För det tredje måste samverkan mellan akademin och näringslivet stärkas. Ett ökat fokus på att omsätta forskningsresultat till innovationer är synnerligen angeläget. Systemet med adjungerade forskare vid universitet och högskolor bör byggas ut för att underlätta överföring av kunskap mellan akademi och näringsliv. Industriforskningsinstitutens roll som en allt viktigare länk mellan akademisk forskning och näringslivet måste stärkas ytterligare. </p> <p>För det fjärde behövs en rad åtgärder för att göra Sverige till ett attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. En förenkling av expertskatten som riktar sig till särskilt kvalificerad utländsk arbetskraft, en skatterabatt för forskning och utveckling i syfte att öka FoU-investeringarna med fokus på små och medelstora företag och en utveckling av innovationsupphandlingar, är tre viktiga förslag. </p> <p>För det femte måste processen att stärka autonomin för Sveriges universitet och högskolor fortsätta. Vi behöver starka, självständiga universitet som konkurrerar med de bästa universiteten globalt lika väl som vi behöver mindre högskolor med stark regional förankring och med hög forsknings- och utbildningskompetens inom specifika områden. Det är inte frågan om det ena eller det andra utan både och.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här