Opinion

”Flaskhalsar i stamnätet stryper klimatnyttig elexport”

Charlotte Unger Larson, VD Svensk Vindenergi.
Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

DEBATT. Flaskhalsar i elsystemet kommer ge oacceptabla elpriser i södra Sverige. Dessutom bromsas klimatnyttan när elexporten minskar, skriver Johan Svenningsson, Uniper och Charlotte Unger Larson, Svensk Vindenergi.

Begränsningar i elnätet gör det svårt att överföra elproduktion från norra till södra Sverige. Genom att stärka överföringskapaciteten ökar både försörjningstryggheten och möjligheten till elexport - med stor klimatnytta. Svenska kraftnät bör omgående ges i uppdrag att skyndsamt utreda hur planerade förstärkningsåtgärder av stamnätet kan snabbas på.

Uniper, elproducent med vattenkraft och kärnkraft i Sverige, och branschorganisationen Svensk Vindenergi har ofta olika uppfattningar om den framtida utvecklingen av energisystemet. Vi har dock samsyn när det gäller behovet av snabba åtgärder för att stärka elnätet och kritiska framgångsfaktorer för genomförandet av Energiöverenskommelsen.

Energiöverenskommelsen från 2016, med dess långsiktiga spelregler och målbilder, skapar en bred politisk samstämmighet kring energiutvecklingen de kommande åren. I uppgörelsen finns bland annat uttalat att försörjningstrygghet är en av grundpelarna för energipolitiken, att elsystemet ska ha hög leveranssäkerhet och att Sverige ska vara en nettoexportör av el. Överenskommelsen utgör en bra grund för att vidareutveckla såväl energisystemets funktion som den klimatnytta Sverige bidrar med globalt.

Det svenska elsystemet, som till största del består av vattenkraft och kärnkraft, är till 98 procent fossilfritt. Med den kraftiga utbyggnaden av vindkraft vi sett under de senaste 10 åren, och den utbyggnad som ligger framför oss, har möjligheterna till elexport ökat. Då de länder dit elen exporteras i regel har smutsigare elmix, leder elexporten till enorma koldioxidbesparingar genom att kolkraft trängs undan.

En god försörjningstrygghet är en konkurrensfördel vid etablering av elintensiv industri i Sverige. Ökad elproduktion gynnar både redan etablerade elförädlande företag och ger möjlighet till etableringar av nya verksamheter. En stark energibalans skapar bättre förutsättningar att kunna elektrifiera transportsektorn och samtidigt fortsätta att vara nettoexportör av el.

Det återstår flera frågor inom ramen för Energiöverenskommelsen att skyndsamt hantera för att säkra elsystemets fortsatta välmående, trygga svensk välfärd och växla upp Sveriges klimatarbete. En av de mest centrala frågorna handlar om att bygga bort flaskhalsar i stamnätet och därmed öka försörjningstryggheten och möjligheterna till elexport.

Vi har redan idag svårt att överföra elen från norr till söder och dessa flaskhalsar kommer att bli ett allt större problem. Elcertifikatsystemet ska ge 18 TWh ny elproduktion mellan 2020 och 2030. Den rekordhöga investeringstakten i vindkraft gör dock att den planerade utbyggnaden kommer att vara klar redan 2021, det vill säga minst nio år i förväg. Därefter kommer vindkraftsutbyggnaden fortsätta utan stöd.

Enligt en studie från teknikkonsulten Sweco kan vi förvänta oss, för samhället oacceptabelt stora prisskillnader på el mellan norra och södra Sverige redan om några år. Svenska kraftnät har nyligen fattat beslut om förstärkningar av elnätet, men de förändringar som ger störst kapacitetsökningar kommer att ske först på längre sikt. Tillståndsprocesserna att bygga ut stamnätet behöver kortas ned men även Svenska kraftnäts interna processer måste bli snabbare.

Energiöverenskommelsens så kallade genomförandegrupp måste nu ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt utreda hur planerade förstärkningsåtgärder av stamnätet från norr till söder kan snabbas på. Det ligger i hela samhällets intresse att vi har en trygg och säker tillgång till el i Sverige och samtidigt bidrar till att minska den globala klimatpåverkan genom att tränga undan kolkraft i Europa.

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige

Charlotte Unger Larson, VD Svensk Vindenergi