”Certifikaten har knappast påverkat mängden grön el”

2019-08-30 10:57  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

REPLIK. Nyttan med elcertifikaten och hur konsumenternas elpris har påverkats förtjänar en seriös diskussion. Vi använder oss av vetenskapliga studier - inte anekdotisk evidens, skriver professorerna Per-Olov Johansson och Bengt Kriström.

Vi har i en rapport, utgiven av Timbro, sammanfattat en artikel om de svenska elcertifikatens samhällsekonomiska konsekvenser publicerad i Energy Economics.

Svensk Vindenergis vd, Charlotte Unger Larson, går till ett frontalangrepp mot våra resultat. Får man tro Unger Larson har vi inte förstått att elcertifikatsystemet är alla goda gåvors givare. Något överraskande då det är mindre än ett halvår sedan samma skribent på denna debattsida krävde en drastisk reform av samma system.

Läs mer: ”Förslaget innebär att elcertifikaten havererar”

Genom att vi genomför en samhällsekonomisk analys måste vi ställa det faktiska förloppet på elmarknaden mot ett alternativ, det vill säga försöka belysa vad som skulle ha hänt om certifikaten inte hade införts. Här kan vi luta oss mot amerikanska studier. De kan nämligen jämföra delstater med respektive utan deras motsvarigheter till elcertifikat. Det visar sig att certifikaten inte påverkat tillförseln av grön el. Det finns knappast skäl tro att certifikaten fungerar radikalt annorlunda i Sverige. Certifikatens påverkan på spotpriset på el blir då blygsam.

Dyra kraftverk

Vi använder denna jämförelse för att skatta en nedre gräns för certifikatens samhällsekonomiska kostnader. Men vi poängterar att certifikaten gjort dyra kraftverksteknologier lönsamma. Utan certifikat hade de kraftverken aldrig byggts. Utan certifikat hade vi helt enkelt fått en annan tidsbana för utbyggnaden av förnybar elkraft, där teknologisk utveckling hade sänkt kostnaderna över tiden och så småningom gjort förnybara teknologier lönsamma.

En sådan senareläggning hade inneburit betydande besparingar för det svenska folkhushållet. Och den internationellt drivna teknologiutvecklingen hade så att säga gett Sverige en gratislunch. Larson Ungers artikel i Ny Teknik 2019-04-17 signalerar egentligen samma budskap, även om hennes omtanke främst gäller ägare till äldre och dyra kraftverk.

Kan tolkas hur som helst

Låt oss ändå beröra Unger Larsons resonemang om certifikatens inverkan på spotpriset på el. Det tycks bygga på en föreställning att utan certifikat så hade vi, något förenklat, bara haft vattenkraft och fossil kraft. Då kan en okulärbesiktning av en prisserie tolkas lite hur som helst.

Som forskare måste vi fästa större vikt vid vetenskapliga studier, som inte finner något statistiskt säkerställt samband mellan priserna, än något som mest påminner om anekdotisk evidens. Men vi måste också, som sagts ovan, beakta att även i frånvaro av subventioner så hade det skett en expansion av förnybar el. Då kan eventuell prispåverkan bli ungefär densamma med och utan certifikat.

Unger Larson hyllar reformen av EU ETS. Den har gjort ett komplext men transparent system svårgenomskådligt och öppet för allehanda tolkningar. Osäkerheten manifesteras i ett kraftigt höjt pris på utsläppsrätter. Något som visserligen gynnar ägare av exempelvis vindkraftverk, men som både elkonsumenter och den industri som konkurrerar med amerikanska och kinesiska företag känner av. Det korta tidsfönster, som författaren indirekt pekar på, påverkar bara ytterst marginellt vår analys, som omfattar perioden 2003–2045.

Varningssignaler

Bristande lönsamhet för gröna subventioner är inte unikt för Sverige. Amerikanska kollegor har svårt att räkna hem elcertifikat, trots frånvaro av en motsvarighet till EU ETS. Den lika mytomspunna som hyllade tyska Energiewende, en kraftigt subventionerad övergång till fossilfri el, framställs nu närmast som en katastrof av landets egen riksrevision. Det kan ses som ännu en varningssignal, även om debatten om Energiewende säkerligen kommer att fortleva.

Låt oss slutligen beröra certifikatens fördelningseffekter. I likhet med tidigare akademiska studier visar vår studie att certifikaten har en regressiv profil: de har medfört betydande omfördelningar från elkonsumenter till vissa grupper av kapitalägare. Det är en aspekt som förtjänar en seriös diskussion.

Per-Olov Johansson

professor emeritus, nationalekonomi

Handelshögskolan i Stockholm

Gästforskare CERE, Umeå

 

Bengt Kriström

professor, naturresursekonomi

SLU-Umeå och CERE

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt