Digitalisering
Tio år efter JAS-katastrofen
På dagen för tio år sedan, en strålande solig dag på finalen av Stockholms Vattenfestival, kraschade det nya svenskbyggda stridsflygplanet JAS 39 Gripen under en flyguppvisning inför tusentals åskådare. Det var det första serietillverkade planet, som två år försenat, visades upp för publik.
Kastastofen, när piloten tappade kontrollen över planet och kraschade på Långholmen nära Västerbron i Stockholm, där chockade åskådare ofrivilligt fick följa hela dramat på nära håll, kom bara fyra år efter det tevefilmade haveriet i samband med en uppvisning hos Saab i Linköping.
Men dessa båda publika haverier stoppade inte JAS-projektet, som inleddes redan i början av 1980-talet. JAS-projektet är Sveriges i särklass största industriprojekt genom tiderna. Kostnaderna för utveckling och produktion beräknas till över 100 miljarder kronor.
Kalla kriget styrde besluten
Satsningen har dock inte varit oomtvistad. Skulle beslutet om JAS tagits i dag hade invändningarna blivit ljudligare. Men då pågick fortfarande det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen och Sverige hade en tradition av egna försvarstekniska lösningar.
I juni 1982 gav den svenska riksdagen klarsignal till att Saabs nya multistridsplan JAS - jakt, attack, spaning - skulle bli det svenska försvarets nästa stridsflygplan efter Viggen.
Flygvapnet tecknade samma år den första ordern med Industrigruppen JAS på 5 prototyper och 30 serietillverkade plan, plus option på ytterligare 110 plan.
I januari 1985 testkördes för första gången den specialbyggda motorn RM12, som utvecklats av Volvo Aero i Trollhättan med General Electric F404 som grund.
I september 1987 testades för första gången den nya JAS-radar som Ericsson utvecklat. Testet utfördes i ett Viggenplan.
I mars 1988 monterades Volvomotorn för första gången in i ett JAS 39 Gripen-plan och provkördes och i december samma år tog testpiloten Stig Holmström för första gången upp ett Gripenplan i luften. Stig Holmström kan i dag på sin frack fästa utmärkelsen Grand Master of the Gripen Order.
Haveri inför tevekamerorna
Den sjätte testflygningen med den första prototypen slutade dock i katastrof. Inför tevekamerorna plöjde planet som en stor jordfräs ner i marken när det skulle landa.
I maj 1990 togs den andra prototypen upp i luften för testflygning och därefter kunde leveranserna till Flygvapnet inledas.
I juni 1992, tio år efter det första riksdagsbeslutet, tog riksdagen beslut om att fortsätta satsningen på JAS 39 Gripen och beställde ytterligare 110 plan.
I juni 1995 gick Saab och British Aerospace in i ett samarbete för att ta ut JAS Gripen på exportmarknaden. Den första potentiella kunden var det ungerska försvaret, som skrev på ett preliminärt samarbetsavtal hösten 1995.
Mager utdelning på export
Under 1996 och 1997 marknadsfördes JAS Gripen hårt utomlands. Ungern, Polen, Österrike, Brasilien, Chile, Tjeckien och Sydafrika uppvaktades med prov- och uppvisningsflygningar.
Men hittills är resultatet magert. Sydafrika var det första land som beslutade sig för Gripen. I december 1999 tecknade Sydafrika en beställning på 28 plan. Ungern valde två år senare att hyra 14 plan. Övriga länder backade ur. En del lade planerna på hyllan, andra valde amerikanska plan.
Den stora prestigeförlusten kom redan 1992 när Finland överraskande beslutade sig för att välja amerikanska F18-plan framför det modernare och mer avancerade JAS Gripen.
