Innovation
Ser mönster för isfria vägar
En yta som beläggs med mönster i nanometerstorlek kan hålla sig själv fri från is. Exempelvis vägar, flygplansvingar och kraftledningar.
Publicerad
Ett forskarteam vid Harvard under ledning av professor Joanna Aizenberg studerar vad som händer när vattendroppar träffar hårda ytor i temperaturer runt nollpunkten, då risken för nedisning på ytorna är som störst.
Tack vare höghastighetsfilmning vet man nu att en droppe som träffar en helt plan yta slås sönder och sprider ut sig i ett tunt skikt som snabbt fryser till is.
En droppe som däremot träffar en yta med en struktur i nanometerstorlek slås först sönder, för att sedan körs processen baklänges - droppen återbildas och rullar iväg från ytan.
Inspiration har forskarna hittat i naturen, lotusbladen och vattenskräddaren är två exempel.
Forskarna experimenterar med olika former på mönstren, exempelvis borst, blad eller återkommande strukturer som bikakemönster.
Nu vill man hitta lämpligast mönster för rätt ändamål, som på sikt kan resultera i vägar som håller sig själva isfria utan saltning, flygplan som inte behöver sprutas med glykol eller kraftledningar som inte tyngs av isskorpa. Rätt yta kan spara både energi och miljö.
