Nobelpriset: ”Klockan tickar i alla vävnader”

Det handlar om mekanismer i cellerna, våra minsta byggstenar. Och hur de hänger ihop med de stora processerna i universum, hur planeter rör sig och ger oss natt och dag, ljus och mörker.

Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young tog vägen via genetiken för att förstå cellernas biologiska klocka.

De lyckades 1984, på två olika håll, att identifiera och isolera den så kallade period-genen hos bananflugan, som utsöndrar ett protein (per-proteinet) som byggs upp under dagen och bryts ned under natten.

Vidare forskning visade hur period-genen och två andra gener reglerar den biologiska klockan. Forskarna fann ett system med negativ återkoppling, där det protein som genen kodar för ackumuleras, och sedan fungerar som en signal för att undertrycka genen.

Läs fler nyheter om Nobelpriset här!

Det här ger en rytm som är nästan 24 timmar, därav namnet. Cirkadisk är hämtat från latinets ord för ”omkring” och ”dag”, det vill säga cirka ett dygn. Den cirkadiska rytmen finns i celler hos människor, djur och växter.

– Det cirkadiska systemet har sina tentakler runt allting. Det tickar i nästan alla vävnader i den mänskliga kroppen, sa Michael Rosbash i en artikel publicerad av HHMI bulletin, Howard Hughes Medical Institute.

Nu belönas de tre forskarna med en tredjedel var av prissumman på 9 miljoner kronor för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017.

Två av forskarna, Jeffrey Hall och Michael Rosbash, har varit kolleger på Brandeis University och samarbetade. Den tredje pristagaren, Michael Young, utförde ett parallellt arbete med sin forskargrupp på Rockefeller University.

Det har beskrivits som en tävling mellan de två universiteten om vem som blev först att hitta nyckeln till cellernas urverk.

– Men de är bra polare nu, säger Charalambos Kyriacou, brittisk forskare som har arbetat nära en av pristagarna tidigare, till tidskriften Nature.

Sedan upptäckterna på 1980-talet har forskningen om cellernas biologiska klocka vuxit stort.

– Det är ett fält som har exploderat, pådrivet av upptäckterna som de här tre killarna gjorde, säger Michael Hastings på brittiska medicinska forskningsrådet till nyhetsbyrån AP.

– Fram till dess såg man på vår inre, biologiska klocka som en slags svart låda. Vi visste ingenting om hur den fungerade. De hittade de gener som utgör klockan, och när du väl har generna går det att ta forskningsfältet vart du vill, säger Michael Hastings.