Laser-satelliten ger svar om extrema kylan

2021-02-10 07:35  

Snöstormar i Spanien, minusgrader i samtliga USA:s delstater, isdygn i Sverige. Men uppe i stratosfären har temperaturen rusat upp till 50 grader. Allt detta hänger ihop, och går nu för första gången att studera i sin helhet från rymden.

Fenomenet kallas plötslig stratosfärisk uppvärmning, på engelska förkortad SSW. Tidigare har sådana fenomen mätts med omständliga metoder som väderballonger och flygplan, men nu har Europeiska rymdstyrelsen (ESA) satelliten Aeolus på plats, som via laser mäter vindmönstren från ovan.

– Det är första gången man kan få en stor helhetsbild av vindstrukturen, säger Heiner Körnich, chef för meteorologisk forskning på SMHI.

Bland frågorna finns om klimatförändringarna innebär att plötslig stratosfärisk uppvärmning blir vanligare och starkare – och alltså om global uppvärmning paradoxalt nog kan höja risken för brutala vintrar.

– Aeolus vinddata blir väldigt viktiga för att bättre förstå de mekanismer som utlöser dessa väderhändelser, säger ESA-forskaren Anne Grete Straume enligt ett pressmeddelande från ESA.

Laser drivs med solpaneler och batterier

Det finns två teorier om varför den plötsliga värmen i stratosfären innebär plötslig kyla för oss, berättar Heiner Körnich. Den ena är att ökad cirkulation ”skyfflar ner luft över Nordpolen”, vilket innebär högtryck på nordliga breddgrader, och högtryck på vintern ger ju låga temperaturer. Enligt den andra, snårigare teorin är det förändringar i vindstrukturen på hög höjd som påverkar hur lågtrycken rör sig.

– När vi inte får lågtryck över Atlanten som tar med sig mild luft, då kan man få det här läget med stabilt högtryck. Lågtrycken går längre söderut, säger Körnich till TT.

Läs mer: ”Bemannade resor till Mars kommer att ske – men inte om fyra år”

Satelliten kom upp med bra tajmning 2018, i och med att den nu gör extra stor nytta under pandemin. I vanliga fall kan väder- och klimatforskarna delvis åka snålskjuts på flygtrafiken, men den är ju tills vidare nedskruvad till ett minimum.

Men instrumenten ombord är dyrköpta nymodigheter. Tekniska problem gjorde att uppskjutningen försenades med ungefär tio år, och den kraftfulla lasern, som drivs via stora solpaneler och batterier, har en beräknad livslängd på tre år. Om det stämmer slocknar den redan i höst.

– Förhoppningsvis kan vi köra den längre, säger Heiner Körnich.

Läs mer: Astrofysikern: ”I alla scenarier tar vårt universum slut” 

Mer data, mycket mer, kommer att krävas innan frågan om klimatförändringarnas roll för plötslig stratosfärisk uppvärmning får mer definitiva svar.

Vädret just nu kallar Körnich en ”kall vinter”-episod. De kan inträffa ofta, oavsett om vädret i snitt blir varmare.

– Även om vi har kalla temperaturer nu så var november och december väldigt varma, så i genomsnitt är detta ingen kall vinter – än.

Vintern 2021

Vintern har den senaste tiden varit sträng på många håll på norra halvklotet. Några exempel:

• Temperaturer under nollan har förutspåtts nå samtliga 50 delstater i USA denna vecka, alltså även inklusive ”solskensstaten” Florida och ögruppen Hawaii.

• I Sverige rapporterar GP och andra medier om nationella isdygn, alltså att temperaturen inte har gått över nollan någonstans i landet.

• Runtom i Europa är vinterovädren osedvanligt hårda. De senaste dagarna rapporteras om snökaos och temperaturer på nedåt minus 20 i bland annat Tyskland. Storbritannien hade sin kallaste januari på tio år.

• I Spanien lamslogs Madrid med omnejd för en månad sedan av snöstormen Filomena. Att decimetervis med snö kommer, och sedan ligger kvar, i den spanska huvudstaden är ovanligt. Veckan efter uppmättes temperaturer kring 25 minus nordost om Madrid.

ESA-satelliten Aeolus styrs från Kiruna

Satelliten Aeolus använder sig av dopplereffekten vilket är ett fysikaliskt fenomen som innebär en förändring av frekvensen hos en ljus- eller ljudsignal.

Aeolus använder sig av metoden för att beräkna vinddata med hjälp av ljus genom sina lasersignaler.

Forskningssatelliten Aeolus finansieras av ESA (European Space Agency) och styrs från ESA:s markstation Salmijärvi utanför Kiruna. Satellitens dator är konstruerad och byggd av Ruag Space i Göteborg.

Källa: Rymdstyrelsen och SMHI

Henrik Samuelsson/TT

Mer om: Rymden Satellit

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer