”Kravmärke” för metaller ska utredas

2018-03-14 16:03  
Chalmersprofessorn Christian Ekberg välkomnar miljömärkning av mineraler och metaller. Foto: Jan-Olof Yxell, Gary Merrin / REX

Regeringen tar initiativ för ett slags ”Kravmärke” för metaller och mineraler. Chalmersprofessorn Christian Ekberg välkomnar det som ett första steg mot mer rättvisande miljömärkning: ”Energiindexet vi har i dag är i princip meningslöst.”

Solceller, batterier, satelliter och mobiltelefoner innehåller metaller och mineraler, ibland i stora mängder, som till exempel kobolt och sällsynta jordartsmetaller.

Regeringen konstaterar att omställningen till ett digitaliserat och klimatsmart samhälle förutsätter tillgång till metaller och mineral. Men den snabbt ökande efterfrågan har drivit en produktion av råvaror i länder som ofta saknar både miljöskydd och grundläggande arbetsvillkor.

Därför får myndigheten Tillväxtanalys nu i uppgift att analysera möjligheter till spårbarhet och hållbarhetsmärkning. Ett slags ”Kravmärkning” för metaller, skulle man kunna säga.

En sådan märkning skulle innebära en möjlighet för svensk gruvindustri och återvinning, konstaterar regeringen.

– Sverige har goda förutsättningar att utvinna metaller och mineral på ett ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt, vilket inte alltid är fallet i andra länder, säger näringsminister Mikael Damberg, i ett pressmeddelande.

Regeringens initiativ välkomnas av Christian Ekberg, professor i kärnkemi vid Chalmers. Han har länge förespråkat att ett så kallat materialindex ska införas i stället för dagens energiindex, där till exempel tvättmaskiners och diskmaskiners energiprestanda redovisas.

– Energiindexet vi har i dag är i princip meningslöst som miljöindikator, med tanke på den elmix vi har i Sverige och Norge och Finland. Däremot går det åt en massa mineraler och metaller vid tillverkningen. Det är nästan alltid bättre att behålla den gamla prylen med ett dåligt energiindex än att köpa en ny pryl med ett bra index, säger han.

Utredningen till Tillväxtanalys ser han som ett första steg på vägen. Längre fram vill han se ett index som väger samman miljöpåverkan från både materialutvinning och elproduktion.

– Jag tror det blir jättesvårt att väga ihop allt och sätta en siffra på det. Men det vore härligt, säger han.

Tillväxtanalys har fått särskilda instruktioner att undersöka vilka möjligheter ny teknik ger för att säkerställa spårbarhet. På Chalmers pågår ett projekt för att ta reda på om isotopsammansättningen kan avslöja varifrån till exempel kobolt kommer ifrån.

– Sådana isotopanalyser används redan för att ta reda på var olika viner kommer ifrån, berättar Christian Ekberg.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt