Våra hus måste byggas för nytt extremt klimat

2003-09-16 23:00  

Hetta, vind och blöta. Det måste framtidens hus stå pall för när klimatet blir allt varmare. Tekniken och kunskaperna finns, men varken byggbranschen eller försäkringsbolagen har planerat för klimatanpassning ännu. Och forskarna talar fortfarande hellre om energisnåla, sunda och smarta hus.

Illustration: Jonas Askergren
Ett varmare klimat ställer nya krav på våra hus. De måste klara långa heta värmeböljor under sommaren och hårda stormar och slagregn om vintrarna. De måste i värsta fall också kunna stå pall för översvämningar. Miljöanpassat har vi byggt i 20-30 år. Men klimatanpassade hus är ett nytt fenomen, som knappast trängt in i branschens medvetande än. På en konferens om klimat och samhällsplanering i Norrköping nyligen talade forskarna hellre om smarta och energisnåla hus än om byggnader för extremt väder.

Byggarna deklarerade att det är svårt att planera för ett framtida klimat.
- Den tekniska livslängden för ett hus är 50 år. Men för mer än fem år kan vi inte planera - det är vad vi anser rimligt för energiinvesteringar, sa Johnny Kellner, miljö- och teknikansvarig på JM AB.

Försäkringsbranschen sade sig vara lite yrvaken.
- Min personliga gissning är att vi kommer att ha klimatanpassade nya försäkringsvillkor inom fem år. Tidigast. Men då tror jag att vi mer kommer att inrikta oss på själva läget, var man bygger, än på själva byggdetaljerna, säger Torbjörn Olsson på Länsförsäkringar.

Framför allt gäller det risken för stora översvämningar i vissa områden.
Blötan är värst, det anser även Carl-Eric Hagentoft, professor i byggnadsfysik på Chalmers, Göteborg. Han kom nyligen ut med boken "Vandrande fukt. Strålande värme" och när han tillsammans med Ny Teknik resonerar ihop en klimatbyggarlista sätter han fuktförebyggande åtgärder främst.

- Om vi inte lärt oss att bygga fuktfritt i dag blir det etter värre i morgon. Det gäller att bygga torrt till exempel genom att täcka byggarbetsplatsen med ett tält. Det kostar, men på sikt lönar det sig. Man får inte låta vädret bestämma i vilket skick huset slutligen blir, säger han.

På Hagentofts institution pågår forskning om storm och slagregn. Där vet man att stormar på 30 sekundmeter över ett flackt tak på 100 kvadratmeter har två tons lyftkraft. Det är inte bara det värsta tänkbara - att taket far iväg - som en sån naturkraft kan innebära. Vinden ger upphov till tryck och sug som får luften att vandra uppåt i huset och som tar med sig en del av husets värme och fukt också.

Vinden driver regnet också och snedställt spöregn mot en husvägg kan ge 70 liter vatten per kvadratmeter på ett dygn, ett halvt ton om året. En hundra kvadratmeter stor vägg tar emot sju ton under ett dygn.

Alla de här påfrestningarna kräver god täthet i huset, understryker Carl-Eric Hagentoft. Mot regnet håller man fasaden sprickfri och fogarna täta. Mot luft och vind genom väggar måste man i t ex trähus applicera plastfolien mellan reglarna rätt, med klämda överlapp. .

Men tätt byggande kan ju ge upphov till fukt och mögel, det har vi ju sett alltför många exempel på?
- Det undviker man med kontrollerad ventilation, den kan vara mekanisk eller bygga på självdrag, eller vara ett mellanting av självdrag och fläktar. Det senare kräver en stor kunnighet och god brukarmedverkan, säger Carl-Eric Hagentoft.

En "regnkappa" över fasaden skyddar också. Det kan vara plåt, tegel eller annat, som förses med en luftspalt bakom, där vattnet dräneras och rinner ut på undersidan. Men man får se upp så att vattnet inte rinner ned i grunden, varnar han.

Mot översvämningar kan man göra som i Holland: Bygga en vall runt bostaden och dränera överskottsvatten med pumpar. Det blir som en balja ungefär, säger Carl-Eric Hagentoft, men garderar sig med att denna lösning är mer av "vilt spånande" från hans sida.

Framtidens heta somrar kan få elförbrukningen att rusa i höjden - om kylningen av bostäderna ska ske med traditionell luftkonditionering. Den här heta sommaren innebar att vi importerade mycket smutsig kolkondenskraft till bostadskylning, påpekade Johnny Kellner på klimatkonferensen.
- Det får inte bli så att alla kommer att köpa kylmaskiner i framtiden som de köpte bakmaskiner för ett par år sen, sa han.

Men det går att bygga mot hettan på ett enkelt, energisnålt sätt också. Det visar avdelningen för konstruktion och arkitektur på Lunds tekniska högskola. Markiser för fönstren, eventuellt kombinerade med persienner, kan få ned inomhusvärmen dramatiskt (se artikel bredvid). Vill man kyla ned ytterligare är bergkyla en bra lösning, prövad bland annat i astronomiska institutionens nya byggnad vid universitetet i Lund. Den värme som pumpas upp från berggrunden 200 meter ner under vintern blir kyla under sommaren.


LUNDAFORSKARE RÄKNAR PÅ MARKISER
En vanlig enkel markis på ett kontor i söderläge kan minska rummets behov av kylning med 80 procent om sommaren. Det visar forskningen inom solskyddsprojektet vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för Energi och Byggnadsdesign.

I sex år har sammanlagt tio forskare mätt och undersökt effekterna av olika solskydd. De har också tagit fram ett datorprogram,

Para Sol, för beräkningar av bästa kombinationen av solskydd och fönstertyp. Allt från så kallad screenväv och fasta aluminiumskärmar till persienner och markiser samt solfilm på fönstret undersöktes. Man tittade både på den solavskärmande effekten och hur inomhusljuset påverkades.

Den vanliga markisen var bäst på att skydda mot solinstrålning. Men vill man ha ett hyggligt dagsljus inne i rummet också är en klassisk persienn, med lamellerna ställda snett uppåt, nästan lika bra.
- Den länkar upp det bländande solljuset men släpper in det diffusa himmelsljuset. Sätter man persiennen på utsidan av fönstret får man en kombination av skydd mot solvärme och bländning, säger Helena Bülow-Hübe, biträdande projektledare.

Med markisernas hjälp kan man också hålla hettan stången i de mest välisolerade hus som är byggda för att inte släppa ut värme. Det visar ett annat av Lundaforskarnas projekt, lågenergihusen i Lindås utanför Göteborg. De fungerar i princip helt utan värmesystem, de är lufttäta och byggda för optimal solinstrålning med små fönster mot norr och stora generösa fönster mot söder.

- De boende intervjuades nu i somras och det visade sig att husen hållit sig väldigt svala med markiserna och vädring. Taken har också långa utsprång, som skuggar en del, säger Maria Wall, avdelningsföreståndare för energi- och byggnadsdesign.

Solskyddsprojektet är avslutat nu. Kunskaperna håller på att omsättas i praktiska råd, en handbok för arkitekter och byggare kommer ut nästa år. Och datorprogrammet ParaSol ligger redan på nätet för fritt förfogande, framför allt ämnat för arkitekter och VVS-tekniker.

Kontorsbyggnader i glas är nästa forskningsprojekt. Det finansieras av Energimyndigheten och ska pågå i fyra år.

Kerstin Österberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt