Stiftelserna har gjort sitt för forskningen

2009-10-16 10:02  

Forskningsstiftelsernas glansperiod är över. Det visar en genomgång av stiftelsernas ekonomi som gjorts av Stiftelsen för strategisk forskning.

Enligt rapporten, ”Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser”, är forskningsstiftelsernas storhetstid förbi. Stiftelsen för strategisk forskning, Mistra och KK-stiftelsen sätter sprätt på mer pengar än de får in på sin förvaltning.

När stiftelserna sjösattes för femton år sedan, med tjugo miljarder kronor från de avvecklade löntagarfonderna, var syftet att förnya svensk forskning. Samarbete, tvärvetenskap och internationalisering var ledstjärnorna.

Länge var stiftelserna starka, och dominerade den svenska forskningsfinansieringen, och hade stor betydelse inom forskningsvärlden, och . I alla fall så länge tillväxten var hög och börsen rusade i höjden.

Så var det åren runt 2000, skriver Joakim Amorim på SSF i sin analys av stiftelsernas ekonomi. Exempelvis delade Stiftelsen för strategisk forskning ut mellan en halv och en miljard kronor om året, och var en av de största enskilda bidragsgivarna till flera högskolor.

Men nu är den gyllene tiden över. Om stiftelserna fortsätter bidra i samma takt som nu, ljuter de ”svältdöden” om tio, tjugo år. Och om de halverar sitt stöd till hälften, för att överleva i det långa loppet, kommer stiftelsernas att förlora förmågan att påverka forskningssystemet.

- Nu måste statsmakterna reflektera över om det är värdefullt med de fria stiftelserna även framöver, eller om de fullgjort sin plikt under en begränsad period i den forskningspolitiska historien, skriver Joakim Amorim.

Anders Wallerius

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer