Allt vi fortfarande INTE vet om coronaviruset

Det saknas fortfarande kunskap om det nya coronaviruset. Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB

I mer än fem månader har det nya viruset härjat. En hel del kunskap har samlats in – men mycket av den allra viktigaste kunskapen saknas fortfarande.

Hur dödligt är coronaviruset?

Det nya coronavirusets dödlighet är en av de mest brännande frågorna. Men trots att antalet döda i världen snart är uppe i 400 000 vet vi fortfarande inte hur dödligt viruset är. Den främsta orsaken är att vi inte vet hur stor andel av befolkningen som blivit infekterad, eftersom dödligheten i epidemiologiska sammanhang beräknas genom att helt sonika dividera antalet döda med antalet infekterade. Många som drabbas få bara lättare symtom, eller inga alls. Så för att ta reda på hur stor del av en befolkning som haft viruset måste omfattande populationsstudier genomföras, något som ännu inte gjorts.

Läs mer: Går det verkligen att lita på resultatet från ett coronatest?

I början av en pandemi syns ofta bara de svårast sjuka och de som dör, inte alla de som endast får lindriga symtom. Det gör att den beräknade dödligheten ofta minskar med tiden, allteftersom fler milda fall upptäcks. Coronaviruset är inget undantag. WHO trodde till en början att virusets dödlighet var 3,4 procent, men nu gissar forskarna att den ligger någonstans mellan 0,2 och 0,4 procent. Det är betydligt högre än för influensa, men väsentligt lägre än de första prognoserna.

Immunitet – antikroppar innebär en viss immunitet?

En genomgången virusinfektion resulterar ofta i någon form av immunitet, även om skyddet kan variera. Mässling, till exempel, ger en livslång immunitet, medan vissa förkylningsvirus bara resulterar i ett skydd som varar i några månader. Hur det ser ut för det nya coronaviruset är ännu inte klarlagt.

Läs mer: Därför bör du tolka coronatestet med försiktighet

Folkhälsomyndigheten har landat i att antikroppar innebär en viss immunitet, men hur länge denna immunitet varar är det än så länge ingen som vet. Enda sättet att ta reda på det är att undersöka om – och i så fall när i förhållande till den första infektionen – man kan bli sjuk på nytt. Detta kan också vara olika för olika personer. Men återigen får vi ge oss till tåls innan vi vet.

Hur smittsamt är coronaviruset?

Hur pass smittsamt ett virus är har stor betydelse för hur ett utbrott utvecklas, och vilka åtgärder som ska vidtas. När det gäller coronaviruset är ännu mycket oklart.

Smittsamheten har uppskattats till någonstans mellan 2 och 3, det vill säga att varje smittad person för smittan vidare till mellan två och tre personer. Det innebär att det så kallade reproduktionsvärdet (R0-värdet) är cirka 2,5. Fast om det verkligen stämmer är inte klarlagt. Nyligen visade en amerikansk forskargrupp att värdet kanske i själva verket är 4–5, eller ännu högre.

Läs mer: ”Det mest överraskande var hur oförberedda vi var”

Enligt Folkhälsomyndigheten smittar coronaviruset i första hand genom droppsmitta; på små droppar som kan färdas någon meter i luften innan de faller till marken. Risken för indirekt kontaktsmitta – via dörrhandtag och liknande – bedöms vara liten, enligt myndigheten.

Men det råder delade meningar om när viruset smittar, och om det går att sprida viruset utan att själv vara sjuk. Världshälsoorganisationen (WHO) har konstaterat att viruset kan smitta utan att smittbäraren har symtom. Enligt Folkhälsomyndigheten bedöms den risken dock som liten, och att smitta från personer utan symtom står för en begränsad del av spridningen.

Skyddsutrustning

Frågan om vilken slags skyddsutrustning som krävs för att hålla viruset borta har vållat både debatt och konflikter i Sverige, samtidigt som det rått brist på sådan utrustning. Särskilt gäller detta munskydd, som orsakat en infekterad diskussion. Men kunskapsläget är spretigt, studier pekar åt olika håll.

Läs mer: Vad är egentligen vad i munskyddsdjungeln?

Det finns flera varianter av munskydd, från enkla, löst sittande skydd till täta masker med filter som inte släpper igenom virus. De enklare skydden sägs i många länder, som Frankrike, Belgien, Spanien och Tyskland, skydda omvärlden från smitta. Dessa länder, och flera andra, har infört krav på munskydd på offentliga platser.

Svenska Folkhälsomyndigheten har dock inte ansett att munskydd förhindrar smitta – tvärtom kan smittrisken öka om munskydden används på fel sätt, enligt myndigheten. Det finska social- och hälsovårdsministeriet har nu också kommit fram till att ansiktsmasker inte i någon större omfattning skyddar mot smittspridning, enligt det finska mediebolaget Yle.

I sjukvården används både täta masker och visir då coronapatienter vårdas. Inom äldrevården har dock reglerna inte varit lika tydliga. Flera skyddsstopp har lagts då facket ansett att skyddsutrustningen inte varit tillräcklig, och det har blivit strid mellan fack, arbetsgivare och myndigheter.

Folkhälsomyndigheten har betonat att det inte finns någon forskning som visar på nyttan av munskydd och råder i första hand att basala hygienrutiner ska iakttas inom äldreomsorgen. I andra hand kan munskydd och visir läggas till.

Covid-19 – symtom?

Covid-19 har visat sig vara en sjukdom som kan yttra sig på många olika sätt, men mycket förefaller ännu var oklart. Det kommer ofta rapporter om nya, märkliga symtom.

Folkhälsomyndigheten listar de vanligaste symtomen, och beskriver sjukdomen som i första hand en luftvägssjukdom med hosta, feber, andningsbesvär, snuva, nästäppa, halsont, huvudvärk, illamående, muskel- och ledvärk. Enligt Folkhälsomyndigheten kan en smittad person uppvisa ett eller flera av dessa symtom, och framhåller också att det är ganska vanligt med diarré, samt att luktsinnet försvinner.

Men sedan sjukdomen började härja i december har flera symtom noterats som kan vara en effekt av viruset. Exempelvis har många rapporterat om nervsymtom, som pirrningar i huden och kraftlöshet i exempelvis armarna. Detta kan bero på själva viruset, eller på att immunförsvaret bekämpar smittan.

Hudbesvär har också rapporterats, som röda eller lila utslag på tårna. Även detta kan bero på själva viruset, eller på att immunförsvaret bekämpar smittan. Många har också drabbats av blodproppar.

Bland de få barn som drabbas finns rapporter om symtom som liknar den allvarliga Kawasakis sjukdom, där blodkärlen blir inflammerade och svullna och typiska symtom är feber, hudrodnader, röda ögon, torra och spruckna läppar, samt svullna körtlar.

Riskgrupper

Vissa grupper riskerar att drabbas hårdare än andra av coronaviruset, det stod klart redan då viruset började härja i Kina. Men exakt vilka riskfaktorerna är vet ingen säkert ännu. Folkhälsomyndigheten listar riskfaktorer på sin hemsida, men understryker också att läget än så länge är osäkert.

Hög ålder anses enligt Folkhälsomyndigheten vara den främsta riskfaktorn. Personer över 70 år löper större risk att bli svårt sjuka och dö. Det gäller särskilt personer som också har underliggande sjukdomar, såsom högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar, lungsjukdomar, fetma och diabetes. Extra utsatta för att drabbas av allvarlig sjukdom är personer med flera underliggande sjukdomar, enligt Folkhälsomyndigheten.

Även personer som har nedsatt immunförsvar kan riskera ett svårare sjukdomsförlopp, enligt myndigheten. Barn anses inte utgöra någon riskgrupp, ens om de har de underliggande sjukdomar som ökar risken för vuxna. Graviditet utgör inte heller någon riskgrupp i sig, enligt myndigheten. Men det finns flera oklarheter kring riskerna, vilket väckt oro hos många.

I slutet av april uppdaterade Socialstyrelsen listan över riskfaktorer. Förutom de tidigare utpekade grupperna anses också andra tillstånd utgöra förhöjd risk vid covid-19. Exempelvis aktiv cancersjukdom, pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom, samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, njursvikt, kronisk lungsjukdom eller kronisk leversjukdom.

Fetma, med BMI 40 och uppåt, neuromuskulära sjukdomar som parkinson, ms, ALS, intellektuella funktionsnedsättningar och rörelsenedsättningar, anses också utgöra riskfaktorer.

Johan Nilsson/TT

Johanna Cederblad/TT

Mer om: Coronaviruset

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer