Karriär

Psykolog: Vi tål mer stress än vi tror

Foto: Massimo Rivenci / Alamy

Varannan svensk har haft allvarliga fysiska problem kopplade till stress utan att söka hjälp. Många har dessutom levt med stressen under lång tid. Är den dolda stressen ett samhällsproblem – eller tål vi mer än vi tror?

Publicerad

Varannan svensk har haft allvarliga fysiska problem kopplade till stress utan att söka hjälp. Många har dessutom levt med stressen under lång tid. Är den dolda stressen ett samhällsproblem – eller tål vi mer än vi tror?

– Att känna sig stressad är ju obehagligt. Men det finns ingen ohälsa i det, egentligen, säger Kerstin Jeding, legitimerad psykolog på Stressmottagningen.

De senaste åren har de stressrelaterade sjukskrivningarna skjutit i höjden. Men många känner sig också stressade utan att hamna i ohälsostatistiken. En ny undersökning från tidningen MåBra visar att varannan svensk upplevt tydliga symptom på stress utan att söka hjälp. Det handlar om att man sover dåligt, känner sig rastlös och orolig, upplever tryck över bröstet, yrsel eller hjärtklappning.

Läs mer:

Men Kerstin Jeding, som också är filosofie doktor i arbetspsykologi, varnar för att dra för långtgående slutsatser.

– Att man haft hjärtklappning det senaste året – det är ingen dold ohälsa. Det är helt normalt. Det som hade varit onormalt är att inte kunna säga att du haft hjärtklappning det senaste året, säger hon.

Vad undersökningen visar är att många upplevt varningssignaler på stress, säger hon.

– Vi har alla veckor när vi är stressade. Det är inget farligt, inget som tär på hälsan. Det som är farligt är när det blir långvarigt, säger Kerstin Jeding.

Jobbet är det som stressar mest och jobbet är det som också stressar svenskarna på fritiden, enligt undersökningen. November och december ses som årets mest stressiga period.

Flera av dem som känner sig stressade har gjort det under flera år, men har trots detta inte sökt professionell hjälp.

– Det viktiga är inte att söka medicinsk vård. Det är precis som om du är förkyld. Det första du gör är att ta hand om dig på egen hand, sedan kanske du går till apoteket och först efter det vänder du dig till vårdcentralen, säger hon.

Läs mer:

Extrema lägen i livet uppstår då och då. Men ofta orkar vi ändå med, bara vi får en lugnare period efteråt.

– Jag gissar att många av oss i dag har blivit så rädda att känna obehag av stress att vi tolkar stressen som negativ, fast det kanske var den som räddade oss hela förra veckan. Stress är ju en överlevnadsinstinkt, som i grunden är positiv, säger Kerstin Jeding.

Kvinnor känner sig överlag mer stressade än män, och är även mer stressade på fritiden.

– Kvinnor är oftare projektledare för hemlivet. Även om mannen lägger lika mycket tid på att diska, klippa gräset och hämta barnen så är det kvinnan som lagt schemat, vilket är en belastning i sig, säger Kerstin Jeding.

Hur vet man då när stressen gått för långt?

– Om den varat länge och då pratar vi månader.

Om kroppen larmar om stress ska vi lyssna. Är stressen jobbrelaterad – tala med arbetsgivaren. Är det något som drabbar dig hemma – prata med din partner eller familj.

– Vi tål jättemycket. Men känner du att du behövt tåla mycket länge så förändra något, så att du inte hälsokraschar, säger Kerstin Jeding.