Vaccin utan spruta och utan behov av kyla

2013-02-13 11:04  

Vaccin som kan transporteras i rumstemperatur och injiceras utan vanlig spruta – en ny enkel metod öppnar för globala möjligheter inom vaccination.

Det är forskare vid King's College i London som framgångsrikt demonstrerat en ny metod för vaccination i försök med möss.

Vaccinet bäddas in i ett sockerbaserat material som gjuts i en kiselform till en platta med många små mikronålar. Plattan appliceras mot huden varvid nålarna tränger in och löses upp i kroppens vävnad. På så sätt injiceras samtidigt vaccinet.

Metoden har tre intressanta fördelar.

En är att vaccinet kan transporteras utan att förvaras nedkylt, vilket ofta krävs. Vaccin mot HIV, malaria och tuberkulos som är under utveckling ser exempelvis ut att kräva förvaring mellan två och åtta grader.

Vid försök på möss har forskarna visat att vaccin integrerat i sockerspetsarna hade samma effekt som traditionellt vaccin som förvarats vid –80°C och injicerats med vanlig nål.

En annan fördel är att en speciell typ av immunceller - en typ av så kallade dendritceller – aktiveras då vaccinet injiceras i huden.

Och en tredje är att risken för blodsmitta minskas då man undviker traditionella sprutor, samtidigt som viljan att genomgå vaccination kan öka och kostnaderna sänkas.

"Den här nya tekniken innebär ett stort steg framåt för att övervinna utmaningarna i att åstadkomma ett vaccinationsprogram för sjukdomar som hiv och malaria. Men resultaten kan också ha ytterligare effekter för vaccinationsprogram mot andra smittsamma sjukdomar, exempelvis på spädbarn, eller till och med andra inflammatoriska och autoimmuna sjukdomar som diabetes," kommenterar forskaren Linda Klavinskis.

Forskningen ingår i ett större projekt som finansieras av Bill & Melinda Gates Foundation.

Ett annat exempel på användning av mikronålar är Nanoject – ett slags ihåliga nålar tillverkade i kiselmaterial med så kallad mems-teknik, avsedda för kontinuerlig injektion av medicin utan traditionella nålar. Tekniken bygger på svensk forskning vid KTH och kommersialiseras nu av det schweiziska bolaget Debiotech.

Här berättar forskaren Linda Klavinskis om resultaten vid King's College:

<iframe width="468" height="315" src="http://www.youtube.com/embed/ailJ4_FhG2s" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Mats Lewan

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer