Läsarna: ”Vem ska bekosta malmvägen?”

2013-03-19 12:25  

Vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara byggs om för att klara malmtransporterna med 90-tonslastbilar. Men ska gruvföretaget eller svenska staten stå för kostnaden på 2 miljarder? Ny Tekniks läsare är delade i frågan.

Vägen måste byggas om, både för att klara de tunga malmtransporterna och för att göra det säkrare för boende och andra trafikanter. Men vem ska betala?

Ny Teknik skrev i förra veckan om malmvägen. Så här skriver en läsare, i kommentarerna på nyteknik.se:

"Borde inte gruvindustrin bekosta sina transporter, om dessa vägar saknas får de väl bygga de själv! Typisk alliansen (M), när näringslivet behöver en väg ställer man upp, för allmänheten saknas till och med pengar att underhålla järnvägar och vägar!"

Gruvföretaget Northland Resources började bryta malm i Tapuli gruva nära Kaunisvaara under förra året, men har redan fått stora ekonomiska problem och är under rekonstruktion. Vem vet hur länge företaget ens finns kvar? påpekar flera läsare.

Vägen är ett allmänintresse och ombyggnaden behövs ändå, menar signaturen j.

"Oavsett vad så är det en allmän väg som Trafikverket inte kan hindra någon att köra på. Northland Resources ekonomiska status är främst ett problem för fordringsägare, då det alltid kommer finnas någon som tar över vid en eventuell konkurs och då har en betydligt mer färdig anläggning än Northland Resources hade att starta med."

Malmen från gruvan transporteras med lastbil längs den 15,7 kilometer långa vägen till Svappavaara, där malmen lastas om till järnväg och fortsätter mot utskeppningshamnen i Narvik.

Trafikverket har givit dispens för att köra 90 ton tunga lastbilar utmed vägen - gränsen ligger annars på 60 ton. När produktionen är i full gång kommer en lastbil starta var sjunde minut från gruvan, dygnet runt.

Trafikverket har börjat bygga om vägen för att den ska klara transporterna. Regeringen har avsatt 1,2 miljarder kronor för bygget. Det finns också planer på att bygga en helt ny väg en del av sträckan, och då uppskattas kostnaden till 2,1 miljarder kronor.

En läsare, signaturen Vinterväder, delar med sig av sin lokalkännedom om hur de tunga transporterna påverkar trakten:

"Bor efter den aktuella vägsträckan, och jag kan berätta att det inte kommer att kännas tryggt att färdas efter vägen framöver. Redan nu upplevs den tunga trafiken som problematisk. Vägen är till stora delar både smal och kurvig och särskilt i snörökstider får man vara modig för att ge sig ut på vägen."

Flera som kommenterar vänder sig också emot att det ses som så dyrt att rusta upp vägen. Signaturen Ingenjör påminner om att infrastrukturbyggen är dyra även på andra håll i landet:

"Att bygga den 15,7 mil långa vägen för ca 2 miljarder kronor är billigt. Kostnaden är inte mera än vad det kostar att bygga ca 1,5 km av den 21 km länga Förbifart Stockholm."

I debatten märks också en viss konflikt mellan landsändar, och när läsare undrar om det inte bara är att dra en helt ny väg (det finns ju så mycket mark), får de mothugg:

"För att barn, pensionärer och andra skall kunna trafikera vägen på ett någorlunda säkert sätt så behövs helt klart en ny väg med bättre standard. Vem har sagt att det finns mycket mark att tillgå i norr? Tänk på att marken i norr också har en ägare. Ägare som kanske vill ha liga bra avkastning på sitt kapital som markägare mellersta och södra Sverige.

Varför lastbilar - varför inte järnväg? undrar flera läsare. Trafikverket utredde tidigare en järnvägsanslutning till Finland för malmen från Kaunisvaara. Men det alternativet var inte längre aktuellt när gruvföretaget valde Narvik som hamn.

I december 2012 beslutade riksdagen att en ny järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara ska snabbutredas, för att på sikt ersätta lastbilstransporterna. Det är oklart vad kostnaden skulle bli, men att bygga järnväg är flera gånger dyrare än att bygga om en bilväg.

Linbana dyker också upp som förslag bland Ny Tekniks läsare. Och signaturen Minern delar med sig av sina erfarenheter av att transportera malmslig i pipeline.

"Då jag har goda erfarenheter av slurry pumpning, med en fast andel av cirka 65 %, i pipelines till ett pelletsverk, är jag förvånad över att Northland valde dyra vägtransporter till Pitkäjärvi, Svappavaara. Northland övervägde överhuvudtaget inte installation av en "slurry pipeline" som ett seriöst alternativ, efter det, att alternativet med slig/koncentrat transporten till Kemi föll bort."

Han svarar själv delvis på sin egen fråga:

"Nedanstående tydliggör varför LKAB i sin förstudie av Kaunisvaara fyndigheter valde Töre hamn som ett bättre slurry-pumpningsalternativ än Svappavaara. Med Google maps elevationskarta kan du genom att till exempel bestämma Kaunisvaara som startpunkt och Töre som slutpunkt se höjdskillnaderna/höjdkartan. Höjden vid produktionsanläggningarna är ca 225 m ner till ett par meter i Töre hamn. Väljer du att se höjdkartan från Kaunisvaara till Svappavaara så är den betydligt mer energikrävande."

Ny Teknik har tidigare skrivit om planerna på att köra malmen med eldrivna trådlastbilar http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/bilar/article3586951.ece.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer