Svenska bränsleceller i världens första tunga vätgaslångtradare

2016-11-21 08:40  

Göteborgsbaserade Powercell har levererat bränslecellsstacken till en vätgasdriven, helelektrisk lastbil som rullar åt en av Schweizs största detalj- och partihandelskedjor. Successivt ska butikskedjan byta ut hela sin fordonspark mot bränslecellslastbilar.

Det är den schweiziska butikskedjan Coop (ingen koppling till den svenska kedjan med samma namn), som driftsatt en specialbyggd bränslecellslastbil med 34 tons maxvikt. Samtidigt har företaget, som även driver tankstationer för allmänheten, öppnat landets första vätgastankstation.

Fordonet är den första bränslecellslastbilen i Schweiz, och den första i världen i den tyngsta lastbilsklassen med släp. Systemet bygger på Powercells största bränslecellsstack, kallad S3.

– Det här är ett stort steg. En historisk händelse för oss, säger Powercells vd Per Wassén.

I grund och botten handlar det om en standardlastbil som konverterats till eldrift (se faktaruta), varefter Powercells samarbetspartner Swiss Hydrogen bytt hälften av batterierna mot en S3-stack. Detta ska ge en räckvidd på närmare 40 mil.

– Bränslecellsstacken kickar igång när batterikapaciteten sjunkit under en viss nivå. Men man kan också köra på vätgas och batteri parallellt, säger Per Wassén.

Läs mer:

Läs mer: Hindren för 100 000 vätgasbilar

Stacken omfattar 455 celler på totalt 100 kilowatt. Eftersom det handlar om en prototyp kan Per Wassén ännu inte ange något pris, vare sig per kilowatt eller per stack, i kundledet. Inte heller stackens livslängd kan fastslås med säkerhet förrän det schweiziska fältförsöket pågått en tid.

– Generellt klarar våra stackar 10 000 timmar, men i den tuffa lastbilsapplikationen hamnar vi på 5 000 timmar, enligt beräkningar i labb. Det är en av de saker vi vill få verifierat genom samarbetet med Coop, säger Per Wassén.

Elmotorn är på 250 kilowatt.

– Det är egentligen den som styr hur mycket du får ut ur systemet. Du använder ju inte 250 kilowatt när du ligger och kör i marschfart, maxkraften behövs när du startar, kanske i uppförsbackar och så vidare, säger Per Wassén.

Bränslecellerna och batterierna håller även kylsystemet igång medan bilen står stilla. En dieseldriven lastbil som levererar kyl- och frysvaror måste stå med motorn på tomgång medan den lastar och lossar, med bränsleförbrukning och utsläpp som följd.

Läs mer:

Läs mer: Bränslecellsforskare: ”Stark potential trots kort livslängd”

Butikskedjans ambition är att successivt byta ut alla sina lastbilar, närmare 300 stycken, mot bränslecellslastbilar.

– Vi hoppas så klart få leverera bränsleceller till allihop, men först och främst måste vi utvärdera testerna ordentligt. Schweiz är ett bra land för sådana här fältförsök: backigt och med snabba klimat- och temperaturväxlingar. Efter nyår inleder vi också ett treårigt försök ihop med Volvo, där S3-stacken ska testas i deras XC90-plattform. Sammanfattningsvis börjar vi komma till ett läge där vi fintrimmar systemet och planerar för serieproduktion, säger Per Wassén.

Världens första bränslecellslångtradare

Basfordon: MAN TGS 18.320, som elektrifierats av holländska Emoss och försetts med vätgastanksystem av schweiziska Esoro. Därefter har Swiss Hydrogen ersatt halva batterikapaciteten med en Powercells S3-prototyp, vilket sänkt fordonsvikten med 1,5 ton

Batterier: Litiumjon, 2 st, på sammanlagt 120 kWh från kinesiska Calb

Vätgastankar: 7 st, med 350 bars tryck, totalkapacitet 34,5 kg. Tankas fullt på ca 10 min

Motor: 250 kW synkronmotor från kanadensiska TM4

Maxvikt: 34 ton

Räckvidd: 375-400 km

Powercell S3 bränslecellsstack

Omfattar 455 celler på totalt 100 kW. Systemet är skalbart från 20 till 100 kW, och man kan även seriekoppla flera stackar efter varandra

Förbrukning: 7,5-8 kg per 100 km

Längd: 15 cm

Höjd: 44 cm

Bredd: 42 cm

Vikt: 32,3 kg

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt