Vetenskaplig metod från Lund kan sänka elpriset

2010-01-18 11:11  
Norska statkraft ska testa LTH-modellen för sina vattenkraftverk. Bilden är från vattenkraftverket Bjölvo i Ålvik i Norge. Foto: Johannes Hope/Statkraft

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola har utvecklat en metod att förutse tillrinningen i de norska och svenska vattenmagasinen fyra månader i förväg. En sådan framförhållning kan ge lägre elpriser.

- Genom att förutse vårens vattentillgång redan i december-januari är det möjligt att styra elkraftsproduktionen så att vattenmagasinen töms långsammare. Då kan man undvika kraftiga prishöjningar senare, säger Cintia Bertacci Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid LTH, i ett pressmeddelande.

Hemligheten med LTH-forskarnas prognoser är att man skalar ned informationen från globala klimatmodeller och kombinerar dem med lokala mätfakta.

På så sätt kan man mer träffsäkert än i dag förutse var det ska regna eller snöa i Skandinavien.

De naturliga variationerna i de kraftiga och konstanta låg- och högtryck som finns över Nordatlanten har stor betydelse för om den skandinaviska vintern blir mild och regnig eller torr och kall.

Det enda som behövs för att applicera LTH-metoden lokalt är att fylla på med historiska data om vattenflöden från den älv som kraftstationen hämtar sitt vatten från.

Kraftbolagens egna prognosmodeller är inte lika träffsäkra när det gäller var nederbörden hamnar.

- Våren 2003 blev elpriset tre gånger högre på kort tid. Orsaken var att nederbörden som brukar komma på hösten hade uteblivit. Hade man haft tillgång till relevanta klimatprognoser under sommaren och hösten hade vattenmagasinen kanske inte behövts tömmas i förtid, som nu skedde, säger Cintia Bertacchi Uvo.

LTH-forskarnas resultat kommer att publiceras i kommande numret av Hydrology Research och modellen ska testas av Statkraft i Norge.

Läs det innehållsrika pressmeddelandet här.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt