Nu ska djupa borrhål utredas på nytt

2009-10-09 08:04  

Den statliga strålsäkerhetsmyndigheten SSM kräver nu att kärnkraftsbolagen på allvar analyserar alternativet djupa borrhål för slutförvaring av det svenska kärnbränslet.

Enligt SR Ekot väntas Strålsäkerhetsmyndigheten om några veckor be regeringen att sätta press på kärnkraftsbolagens kärnavfallsbolag SKB att utreda slutförvaringsalternativet med kilometerdjupa borrhål ner i det svenska urberget.

Djupa borrhål är ett alternativ som miljörörelsen tror på medan kärnkraftsbolagen förordar sin SKB-3-metod med lerinbäddade kopparkapslar på bara 500 meters djup.

- Från SSM:s sida har vi begärt kompletterande redovisning sedan ett antal år tillbaka. Vi har påmint Svensk Kärnbränslehantering så sent som 2007. Det har kommit en del utredningar, men vi är fortfarande inte nöjda, säger Björn Dverstorp på SSM till SR Ekot.

SKB valde i våras Forsmark som bästa platsen för slutförvaret av använt kärnbränsle. En fullständig ansökan om plats och metod ska enligt planerna lämnas till SSM senast i slutet av 2010.

- Vi ska kontrollera att SKB inte har missat ett uppenbart bättre alternativ och att SKB i varje viktigt vägval har satt strålsäkerheten först, säger Björn Dverstorp till SR Ekot.

Han påpekar att SKB:s egna analyser visat att själva bergbarriären skulle kunna ge goda säkerhetsmarginaler för det här alternativet.

- Det handlar om att grundvattnet på stora djup är salt och det finns tecken på att det rör sig väldigt långsamt, säger Björn Dverstorp.

Läs Kärnavfallsrådets rapport från 2007 om djupa borrhål.

Kritik och svari tio punkter
Ny Teknik har tidigare redogjort för kritiken från miljörörelsen och olika forskare tillsammans med utförliga svar från SKB. Publicerat i kortform i Ny Teknik nr 15-16 2009.

Fullständiga versioner av kritiken och svaren finns på länkarna nedan.

Läs om kritiken mot SKB-3-metoden här.

Och läs SKB:s svar på kritiken.

Så säger SKB

Djupa borrhål

Djupa borrhål är en förvarsvariant som SKB har utvärderat. Den innebär att kapslar med använt bränsle staplas på varandra i hål, som är tre till fyra kilometer djupa. De tekniska svårigheterna under själva deponeringen kan bli stora och i dag finns inte teknik för sådan borrning och deponering. Dessutom är kunskaperna om berget på detta djup begränsade i dag.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt