Sverige ska bli bäst på prylarnas nät

2016-10-10 13:00  
Det här är Internet of things. Grafik: Jonas Askergren

Regeringen storsatsar på Internet of things. Vård, skola och annan samhällsservice ska få en kraftinjektion genom nya innovationer.

– Vi har väldigt stora samhällsutmaningar framför oss, inte minst när det gäller demografin. Och ska vi förväntas oss samma service i framtiden som i dag måste man börja använda teknik på ett nytt sätt, säger Torbjörn Fängström, på Internet of Things Sverige som koordinerar Vinnovas del av satsningen på uppkopplade prylar.

Torbjörn Fängström talar om den offentliga sektorns behov i bred mening. Det kan handla om att underlätta transporter, mäta luftföroreningar, förbättra demenssjukvård och mycket mer.

Men allt ska inte handla om forskning och utveckling. I Vinnovas satsning ska mest krut läggas på att få till det där sista steget från innovation till produkter och tjänster för användarna.

– I den här satsningen börjar vi med behoven. Företrädare för kommunerna och andra offentliga organisationer ska formulera behov och så ska vi para ihop det med företag, institut och universitet som kan möta det. I vissa fall kan det behövas avancerad utveckling och kanske till och med forskning. Men det finns redan mycket som väntar på tillämpning, säger Torbjörn Fängström.

Hur kommer det sig att det är så svårt att få människor att verkligen använda ny teknik?

– Jag tror att de som har kunskapen och de som har behoven inte alltid pratar med varandra. De förstår inte varandra och det hoppas vi ändra på. Det finns stora behov av beställarkompetens ute i kommunerna och bland företagen och leverantörerna behöver man veta mer exakt hur behoven ser ut, säger Torbjörn Fängström.

Torbjörn Fängström

Satsningen ska fortsätta fram till 2024. Mellan 30 och 35 miljoner per år ska finnas att söka hos Vinnova som tillsammans med Formas och Energimyndigheten styr satsningen. Den första utlysningen är stängd och för närvarande under behandling.

– Vi vet förstås inte hur den första utlysningen mynnar ut. Men min förhoppning är att vi kan hitta sex till åtta kommuner som kan springa före. Som vågar ta nya steg och kanske testa applikationer som man inte haft tidigare. Vill det sig väl kan det bli internationellt gångbart, säger Torbjörn Fängström.

Regeringen pekar ut digitalisering som en nyckel för framtida konkurrenskraft och IoT spelar en viktig roll i flera av de strategiska innovationsområden som nu tillförs mer pengar.

Eva Lindström är statssekreterare på Näringsdepartementet.

Eva Lindström

– Vi ligger redan långt framme. Men det händer så otroligt mycket på området och konkurrensen hårdnar. Och bland företagen behöver frågan lyftas, säger hon.

Enligt Eva Lindström är regeringens satsning bredare än bara offentlig sektor, och riktar sig till hela industrin, till universiteten och till instituten. En av vinsterna med IoT är att de uppkopplade prylarna genererar stora mängder data som kan användas för att optimera verksamheter, resonerar hon.

Eva Lindström talar om behovet av samverkan. Det är så vi kan hävda oss, menar hon.

– Sverige är ungefär lika stort som en medelstor kinesisk stad. Men vi är vana att samverka och det är en av våra stora styrkor. Dessutom är vi early adopters i Sverige. Vi är it-vana och nyfikna på nya tekniska lösningar, säger hon.

 

Gilla Ny Teknik på Facebook!

Det här är Internet of things

Ett samlingsnamn för den utveckling som innebär att maskiner, fordon och produkter får inbyggda processorer och sensorer.

Saker kan då kommunicera med varandra och anpassa sitt beteende och utförande.

Därmed kan smartare och attraktivare varor, tjänster och miljöer skapas.

Internet of things anses som en central del av digitaliseringen av samhället.

Många anser att IoT har nyckeln till många samhällsutmaningar som den ökande urbaniseringen innebär.

IoT anses kunna gynna den svenska ekonomin om Sverige placerar sig i täten.

Källa: IoT Sverige

Thomas Heldmark

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt