Islands databoom väcker oro för bubbla

2019-09-16 07:13  
Med styrsystemen har industrin länge varit digitaliserad. Det nya är Internet of things, skriver gäst­krönikören Ulf Helles.

Efter banksektorns krasch har datahallar blivit en ny industri att räkna med på Island. Billig energi och naturlig kylning lockar investerare till ön.

Men i centrum för utvecklingen står de svajiga kryptovalutorna, påpekar kritiker.

Plötsligt tar asfalten slut. I stället fortsätter ett virrvarr av hjulspår i jorden den sista biten fram till anläggningen.

Kommunens vägingenjörer har inte hunnit med i den snabba takt som nya datahallar vuxit fram på halvön Reykjanes, knappt en timmes bilfärd från Reykjavik.

– Vi valde den här platsen eftersom den ligger lite undanskymt, men samtidigt väldigt nära den internationella flygplatsen, säger Árni Jensen, chief business officer på Etix Everywhere Borealis.

Runt omkring den grå byggnaden, färdigställd i slutet av 2018, ligger ett gytter av övervuxna betongbunkrar.

Läs mer: Datacenter – en ny svensk basindustri: ”Vi börjar sticka ut”

Längre bort skymtar ett öde bostadskomplex.

Det är spår efter den amerikanska flygbas som byggdes här under andra världskriget och som var i bruk ända fram till 2006 – då den plötsligt stängdes och USA flyttade de över 1000 i personalen till Mellanöstern.

Árni Jensen pekar mot en plats i fjärran där vit rök stiger upp från marken.

– Dessutom kunde vi koppla upp oss direkt mot det geotermiska kraftverket där borta, säger han.

Vinden gör jobbet

Tillgången till förnybar el är en av huvudanledningarna till att Island de senaste åren lockat till sig en ström av investeringar i datahallar. Den andra är det kalla klimatet med stabila temperaturer över hela året. Det möjliggör besparingar på en av de normalt sett stora driftskostnaderna: den kylning som är nödvändig för att maskinerna inte ska överhettas.

– Vi behöver varken reservgeneratorer, batterier eller luftkonditionering. Vi låter bara vinden blåsa rakt in, ropar Árni Jensen.

Han lyckas knappt överrösta vinandet från luften som leds in i anläggningen via fläktar, pressas upp i hastighet och filtreras innan den drar in över de tusentals hårt arbetande datorerna.

Ytterligare två företag, Verne Global och Advania, ligger bakom vågen av investeringar i datacenter på Island. Näringslivet och staten satsade medvetet på att få it-sektorn att växa i ruinerna efter finanskrisen 2008, då Islands uppblåsta banksektor kollapsade.

Slukar energi

Det är förvisso turistnäringen som sedan dess har drivit landets ekonomiska återhämtning.

Men datacenterindustrin står för den snabbaste expansionen. Dess totala energiförbrukning väntas i år nå uppemot 150 megawatt – en mångdubbling jämfört med de 25 megawatt den använde 2017.

Det innebär att industrin nu slukar runt fem procent av den el som produceras på Island. Datacenterföretagen har därmed blivit allt viktigare kunder för de isländska energibolagen, med statliga Landsvirkjun i spetsen.

– Möjligheten att sälja till datacentralerna ger också energibolagen en starkare position i förhandlingarna om nya kontrakt med aluminiumsmältverken (som konsumerar majoriteten av Islands el), säger Sigurdur Jóhannesson, doktor i internationell ekonomi vid Islands universitet.

Läs mer: Datahallen kyls helt med värmepumpar

Det kan dock bli en utmaning att leverera tillräckligt med el om efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som de senaste åren. Utbyggnaden av nya kraftverk drar ut på tiden.

– En risk är att priset på el kan komma att pressas upp, vilket också skulle slå mot vanliga människor, säger Sigurdur Jóhannesson.

Från miljörörelsen finns också kritik mot att bygga nya kraftverk, med allt vad det innebär av ingrepp i naturen för att tillmötesgå industrins behov.

Isländska marknaden sticker ut

Datacenterbranschen har vuxit kraftigt i hela Norden de senaste åren. Inte minst i Sverige, där jättar som Facebook, Google och Amazon gjort stora investeringar.

Den isländska marknaden sticker dock ut. Där används nästan all datorkraft – hela 90 procent under 2017 enligt en rapport från revisionsföretaget KPMG – till att processa kryptovalutor såsom bitcoin.

Deras värde svänger kraftigt och bygger till stor del på spekulation. Beroendet av kryptovalutor innebär därmed en stor risk för den isländska datacenterindustrin, konstaterar KPMG.

Läs mer: Experterna: Så förändrar digitaliseringen maskiner och människor

Árni Jensen är dock inte orolig. Han lyfter fram att industrin även har kunder som till exempel köper lagringsutrymme för att kunna säkerhetskopiera sin ständigt växande data, eller som behöver datorkraft för att göra komplexa analyser och uträkningar.

– Världen generar bara mer och mer data för varje år. Industrin kommer att fortsätta växa.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt