ANNONS FRÅN HÖGSKOLAN I GÄVLE OCH LINKÖPINGS UNIVERSITET
Nytt samverkansprojekt stärker svensk industri
Högskolan i Gävle har tillsammans med Linköpings universitet utvecklat en ny teknik, ”impinging jet”, för effektiv kylning av metaller. Ett arbete som förstärker svensk metall- och verkstadsindustri.
”Impinging jet” är en teknik som går ut på att effektivisera kylningsprocessen av metalliska material. Luft eller vatten med hög hastighet tillförs mot en varm kropp och sprids sedan längs med ytan vilket ger stora kyleffekter. Metoden bygger på en teknik som är etablerad inom industrin men som aldrig tidigare använts på stål i den här utformningen.
– Jag började använda tekniken för kylning av elektroniska komponenter, sedan i ventilationssammanhang. 2013 fick vi anslag från Energimyndigheten vilket innebar att vi kunde finansiera vår forskning av kylteknik av metaller, säger Bahram Moshfegh, professor i energisystem vid Högskolan i Gävle och Linköpings universitet.
Vilka är fördelarna med den här tekniken?
– En metalls egenskaper beror till stor del på den struktur som bildas under kylningsprocessen. Vår teknik, i jämförelse med dagens, är mycket mer effektiv och flexibel. Vi kan också styra kylningen på ett bättre sätt, säger Bahram Moshfegh och tillägger: ”Vår teknik, i jämförelse med dagens, är mycket mer effektiv och flexibel”
– Du kan kontrollera kylprocessen och har möjlighet att tillverka plåt eller andra metaller med högre prestanda och mer precisa egenskaper. En effektiv kylning av metallen bidrar till ett minskat underhållsbehov och längre livslängd vilket innebär såväl ekonomisk som miljömässig hållbarhet.
Tillväxtverket beskriver samverkansprojektets utveckling av den nya kylmetoden som nödvändig för att bibehålla den svenska stålindustrins position och för att lyfta Bergslagsregionen.
– Tekniken kan bidra till bättre konkurrenskraft hos både verkstads- och stålindustrin och kan skapa nya arbetstillfällen. Nu satsar vi på att göra den första demoanläggningen i stor skala hos ett av tillverkningsföretagen inom ett år, säger Bahram Moshfegh.
Forskargruppen på Högskolan i Gävle och Linköpings universitet har arbetat med att utveckla metoden under fem år. Nu byggs en testbädd gemensamt upp av akademi och näringsliv. Kompetensen inom akademin, när det gäller utveckling av industriella tillämpningar, är världsledande. Det är också en bidragande faktor till det stora deltagandet från industrin, bland annat Sandvik, SSAB och Ovako.
– Förstudier visar att tekniken har en betydligt större potential än vad vi först trodde. Vinnova, Region Gävleborg och Dalarna beviljade vårt projekt cirka 7 miljoner kronor under förra året. I samband med det beviljade Tillväxtverket cirka 5 miljoner kronor för att bland annat komma mycket närmre marknaden, avslutar Bahram Moshfegh.
